Arthur Engberg
Wikipedia
Jonas Arthur Engberg, född 1 januari 1888 i Hassela, död 27 mars 1944 i Härnösand, var en svensk socialdemokratisk politiker och tidningsman. Han studerade i Uppsala 1908-1913. Han var riksdagsledamot (andra kammaren) åren 1917-1940 och ecklesiastikminister september 1932 till juni 1936 och hösten 1936-1939. År 1940 blev Engberg landshövding i Västernorrlands län.
Innehåll |
[redigera] Engbergs tidiga karriär och ideologi
Arthur Engberg växte upp i Hassela som son till en ganska välbärgad bonde, hemmansägaren Anders Engberg och hans hustru Brita Kristina Danielsdotter. Fadern var borgerlig vänsterman i landstinget.
Efter mogenhetsexamen i Hudiksvall inskrevs Arthur Engberg vid Uppsala universitet 1908, där han tog fil.kand. 1913. 1914 studerade han vid tyska universitet.
[redigera] Hägerström
Därefter studerade han för Axel Hägerström, som kom att utöva ett stort inflytande på Engberg; Engberg räknas som en av Hägerströms största beundrare. För Hägerström skulle han lägga fram en avhandling om Herakleitos, men arbetet slutfördes aldrig. Vid sidan av sina studier engagerade sig Engström i nykterhetsrörelsen och var medlem i Labores, socialdemokraternas studentförening.
[redigera] Antisemitism
Han blev efterhand en uppmärksammad debattör i tal och skrift, och blev invald i Riksdagens andra kammare 1917 och socialdemokraternas partistyrelse samma år. Vid det laget hade han gjort sig känd som skribent i olika socialdemokratiska tidningar och tidskrifter. Hans tidiga debattinlägg kännetecknades av citat från antikens grekiska filosofer och sträng stilmedvetenhet, och angrepp på meningsmotståndarnas logik.
Framträdande var även hans antisemitiska och rasbiologiska tankegångar, något som under senare år allt mera uppmärksammats, till exempel i Håkan Blomqvists Socialdemokrat och antisemit? (2001) och doktorsavhandling Nation, ras och civilisation i svensk arbetarrörelse före nazismen (2006). Som chefredaktör för Arbetet (1918-1924), och Socialdemokraten (1924-1932) utövade Engberg ett betydande inflytande på den politiska opinionen i Sverige, och han gjorde många hätska uttalanden till förmån för den "ariska" eller germanska rasens överlägsenhet gentemot den judiska.[1]
[redigera] Marxism
Som socialdemokratins andra generation i riksdagen kom Arthur Engberg att ”betraktas som socialdemokratins ’kulturgestalt’ och en av dess teoretiker” [1] Han skrev flera kortare skrifter om marxismen och menade att denna måste förbättras. Dess grundidéer höll han dock fast vid.
Engberg var en av dem som motsatte sig ett fortsatt samarbete med liberalerna 1919. 1931 dömdes han till tre månaders fängelse, böter och skadestånd för sina artiklar om Ådalshändelserna, men fick av regeringen nåd.
[redigera] Statsråd
24 september 1932 tillträdde han som ecklesiastikminister. På den posten genomförde han en ny läroverksstadga, förstatligade de flesta folkskolorna och all dövstumundervisning. Det var hans förslag att införa engelska som obligatoriskt andraspråk, vilket dock genomdrevs efter hans tid. Mest känd torde han vara för att ha infört en sjuårig folkskola.
[redigera] Folkkyrkan
Relationen mellan stat och kyrka var central för Engberg, som kallade sig ”hedning”. Han var en av de första politikerna som kämpade mot en statsreligion, och hans namn är förknippat med folkkyrkotanken. 1922 skrev han att kyrkan skulle kunna avskaffa sig själv om den fråntogs sitt självstyre och makten över sin utbildning. Detta ledde till att socialdemokraterna slutade ivra för en sekularisering, och att Engberg ändrade sig och menade att en statlig kontroll var nödvändig tills vidare. Något senare bildade nazisterna en folkkyrka, och 1937 anklagades Engberg för att ha skapat en kyrka på samma grundval som den nazistiska folkkyrkan.[2] Engberg mildrade dock sin antisemitism, och han beskrivs som en ombytlig man som med åren blev försvarsvän för att rädda demokratin mot totalitära regimer som kommunism och nazism. [3]
[redigera] Landshövding
Engberg var initiativtagare till byggandet av Hassela skola som stod klar för invigning den 1 september 1939, men han fick aldrig hålla sitt invigningstal därför att den 1 september blev han nedkallad till Stockholm för regeringssammanträde med anledning av andra världskrigets utbrott. Hans politiska karriär var nu över, i den efterföljande samlingsregeringen fanns ingen plats för stridbara och kompromisslösa viljor. Han utnämndes till landshövding i Västernorrland 1940.
[redigera] Kuriosa
1936 skulle Arthur Engberg promoveras till hedersdoktor vid Uppsala universitet. Engberg sägs vara orsaken till att man vid doktorspromotioner i Sverige upphörde med bruket att latinisera namnet på promovendi. Engbergs namn blir nämligen på latin Pratmons, vilket givetvis i Engbergs fall, med hans kända talförmåga, föreföll extra lustigt.
Arthur Engberg ligger begravd på Hassela kyrkokård i Hälsingland.
Arthur Engberg är författaren till Hälsinglands landskapssång Såg du det landet.
[redigera] Referenser
- ^ Hemming Sten J:r, SBL XIII, s. 548
- ^ Maciej Zaremba, En fri kyrka?/del 2 991203
- ^ Hemming Sten J:r, SBL XIII, s. 552 ff
[redigera] Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Arthur Engberg
| Företrädare: Sam Stadener |
Sveriges ecklesiastikminister 1932-1936 |
Efterträdare: Tor Andræ |
| Företrädare: Tor Andræ |
Sveriges ecklesiastikminister 1936-1939 |
Efterträdare: Gösta Bagge |
| Företrädare: Nils Löwbeer |
Landshövding i Västernorrlands län 1940-1944 |
Efterträdare: Ragnar Stattin |
