Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Apple Computer - Wikipedia, den fria encyklopedin

Apple Computer

Wikipedia

Apple Computer, Inc.
Typ Aktiebolag
Grundat 1976
Huvudkontor Cupertino, Kalifornien, USA
Nyckelpersoner Steve Jobs, VD
Timothy D. Cook, COO
Peter Oppenheimer, CFO
Bransch Datorhårdvara & mjukvara
Omsättning 8,279 miljarder dollar
Antal anställda 7 000
Webbplats www.apple.com


Apple Computer, Inc., (NASDAQ: AAPL) amerikanskt datorföretag grundat av Steve Jobs 1976 med huvudkontor i Cupertino, Kalifornien.

Företaget tillverkar många olika datorprodukter men framförallt persondatorn Macintosh, baserad på en RISC processor tillverkad av Motorola och IBM. Företaget har under år 2006 börjat att gå över till att en använda processorer från Intel. Första modellerna, MacBook Pro och iMac lanserades i januari 2006 föjdes av Mac mini som fick sin Intel processorer den 28 feb 2006. Steve Jobs, som en gång grundade Apple tillsammans med Ronald Wayne och datorpionjären Steve Wozniak. Steve Jobs är idag vd för företaget. År 1978 släpptes Apple II, en av världens första persondatorer, och i januari 1984 lanserade Apple den banbrytande Macintosh, världens första kommersiellt framgångsrika persondator med ett grafiskt användargränssnitt (GUI).

Datorerna kör Apples eget operativsystem som tidigare hette Mac OS. Apple har dock gått över till det nya och modernare Unix-baserade operativsystemet Mac OS X. Övergången inleddes 2001 och sedan några år tillbaka levereras alla nya Macar med Mac OS X. På sommaren 2005 under sin utvecklarkonferens (WWDC) släppte Apple bomben att operativsystemet i hemlighet sedan 2001 kompilerats för Intel-processorer och man meddelade att företaget övergår från att använda IBM och Motorolas PowerPC-processorer till Intels processorer. Beskedet ledde omedelbart till spekulationer om huruvida man kan köra Mac OS X på PC-burkar och om man kan köra Windows XP på Macar. Under hösten 2005 kom de första hacken som gjorde att man kunde installera Mac OS X på BIOS-baserade PC och i januari 2006 släppte så Apple sina första Intelbaserade Macar. I mars lyckades några personer med hjälp av olika hack ta hem den prispott som utlovats för att installera Windows XP på en Mac. I april 2006 släppte dock Apple sitt eget verktyg BootCamp som underlättar installationen av ärkerivalen Microsofts operativsystem Windows XP på Appletillverkade datorer.

På senare tid har företaget blivit kända för sitt produktutbud, med de stationära datorerna iMac och Power Mac, de bärbara iBook och PowerBook samt inte minst musikspelarserien iPod. Företaget har också numera en stor svit egna mjukvaror främst inriktade på den grafiska branschen. Exempel på dessa är videoredigeringsprogrammet Final Cut Pro, DVD-programmet DVD Studio Pro, musikerprogrammet Logic Pro, videoeffektsprogrammet Motion, komprimeringsprogrammet Compressor, proffsprogrammet för postproduction Shake samt bildredigeringsprogrammet Aperture. Man har även två program för kontoret som är kompatibla med Microsoft Office och det är Keynote för presentationer, Pages för ordbehandling/sidlayout. Alla nya Macar levereras med programsviten iLife som innehåller iTunes för musik, iPhoto för att organisera och bildbehandla, iMovie för enkel videoredigering, iDVD för att göra DVD-skivor av filmer och foton samt iWeb för att göra hemsidor.

Mindre känt är kanske att Apple har ett antal serverprodukter för företagsmarknaden. Basen i detta utgörs av 1U-servern Xserve som finns med en eller två processorer och blivit mycket populära som noder i beräkningskluster, främst i läkemedelsindustrin. I samma familj återfinns Xserve RAID som är en 3U-modul med plats för 14 hårddiskar. Till denna kan man välja att köra Apples egen SAN-plattform kallad Xsan som gör det möjligt att direktansluta många datorer till samma hårddisk. Är en poplulär lösning för studios som sysslar med videoredigering och vill samordna sin lagringsyta. På Xserve körs en serverversion av operativsystemet som kallas Mac OS X Server och som implementerar en mängd olika tekniker baserad på öppen källkod som till exempel webbservern Apache, applikationservern JBoss, databasservern MySQL osv. Utöver detta är också en av Apples minst kända produkter WebObjects som används för att utveckla webbtillämpningar baserat på Java-teknik.

iTunes Music Store är företagets stora satsning på försäljning av musik över Internet. 84% av alla legala nerladdningar av musik i USA sker via iTunes Music Store. (Källa: Apple).

Idag anses Apple vara ett av världens starkaste varumärken. brandchannel.com's årliga undersökning utsåg Apple till världens starkaste varumärke år 2004 och för samma år toppade Apple tidningen Wireds årliga "Top 40" som rankar företag som är ledande inom teknik och inovation.

Det finns många teorier bakom namnet "Apple". Vissa menar att det valdes för att hamna före Atari i telefonkatalogen men äpple ska även ha varit Steve Jobs favoritfrukt och han upplevde en trevlig sommar jobbandes på en fruktträdgård i Oregon. Ytterligare en teori är att namnet är taget efter Beatles skivbolag Apple Records som förövrigt mött Apple Computer i rättsalen i flera omgångar angående just namnet.

Innehåll

[redigera] Historia

Äldre logotyp
Förstora
Äldre logotyp

1976 företaget Apple Computer grundas den 1 april av Steve Jobs, Steve Wozniak och Ronald Wayne. Företaget säljer 200 enheter av sin första datormodell. Ronald Wayne drar sig ganska snart ur det nystartade företaget, istället ersätts han med tiden av Mike Markkula.

1977 lanseras företagets andra datormodell som bär namnet Apple II.

1980 företaget lanserar Apple III.

1983 Apple anställer John Sculley, f.d. chef hos Pepsi-Cola, i förhoppning om att förbättra marknadsföringen och därmed företagets försäljning.

1984 företaget lanserar datorn Macintosh.

1985 John Sculley och Steve Jobs fick sammarbetssvårigheter. Steve Jobs blir ombedd att lämna företaget och startar i stället företaget NeXT.

1989 lanserar företaget sin första bärbara dator med namnet Macintosh Portable. Datorn är förhållandevis stor och klumpig, försäljningssuccén uteblir.

1991 Apple tar hjälp av Sony för att förbättra designen av sin bärbara dator. Resultatet lanseras under namnet PowerBook 100.

1993 Apple släpper en handhållen dator med namnet Newton.

1994 Apple byter processorer i sina datorer, från att tidigare ha använt 680X0-processorer går nu företaget över till att använda PowerPC-processorer som är av RISC-typ. De första datorerna i Power Macintosh-familjen lanseras.

1995 Michael Spindler blir ny VD för Apple Computer.

1996 Gil Amelio ersätter Spindler som VD tidigt under året. I slutet av året lägger Apple ett uppköpsbud på NeXT.

1997 Apple slutför uppköpet av NeXT (drygt 400 miljoner dollar). Steve Jobs ersätter Gil Amelio som VD för företaget. Steve Jobs påbörjar en stor utrensning och strömlinjeformning av företaget. Apple lanserar sin webbutik Apple Store.

1998 Nya macmodellen iMac saknar de traditionella portarna för SCSI och ADB, istället är datorerna försedda med USB. De största nyheterna var annars datorns design samt avsaknaden av diskettstation.

1999 De första Macintoshmodellerna med FireWire och AirPort lanseras. Vid millennieskiftet hade datormodellerna bantats ner till endast fyra produkter med klara skillnader. Hemanvändarna hade iMac och iBook, proffsanvändarna hade Power Mac och PowerBook.

2000 Onlinetjänsten iTools lanseras. Den döptes under år 2002 om till .Mac och blev en betaltjänst.

2001 Apple släpper den första versionen av operativsystemet Mac OS X samt den första versionen av musikspelaren iPod lite senare samma år.

2002 Apple startar en seriös serversatsning med en rackmonterbar serverdator - Xserve.

2003 företaget startar iTunes Store.

2004 iPod mini lanseras för att stärka greppet om marknaden för MP3-spelare.

2005 Mac mini lanseras i ett försök att ta sig in på marknaden för lågprisdatorer. Datorn säljs utan skärm, mus och trangentbord för att hålla kostnaderna för kunden nere, och säljs därför med följande slogan BYODKM vilket är en förkortning av Bring Your Own Display, Keyboard and Mouse.

2006 Apple byter processortyp till x86 med Intel som leverantör. En av Apples äldsta produktlinjer, PowerBook, läggs ner och ersätts av snarlika MacBook Pro. Ungefär hälften av omsättningen i företaget kommer från försäljning av iPod och musik via Internet. Apple släppte efter ett tag programmet Boot Camp, som låter användaren installera Windows XP på Mac-datorer med Intel-processor.

[redigera] Apple-datorer

Apple III
Förstora
Apple III
iMac G3
Förstora
iMac G3

Urval av Apples datorer.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com