Riksdag
Wikipedia
Riksdag, ursprungligen i betydelsen "riksmöte", politiskt möte där deltagarna representerar medborgarna i riket i syfte att ta ställning till frågor som gäller rikets inre och yttre angelägenheter. Numera är det den officiella benämningen på parlamenten i Sverige, Finland (på finska Eduskunta) och Estland.
Även i Danmark kallades parlamentet för riksdag (Rigsdagen) 1849-1953, och även Tyskland har använt denna benämning (Reichstag). När Förbundsrepubliken Tyskland upprättades efter Andra Världskriget ändrades benämningen till Förbundsdagen (Bundestag). Japans parlament är skapat efter tysk modell och kallas 国会 (kokkai) vilket betyder riksdag. I vardagligt tal kallas ibland Riksdagshuset för "riksdagen".
Mot bakgrund av allmäneuropeisk definition har historikern Herman Schück ställt upp några villkor för att en representation ska kallas riksdag:
- Rikets medborgare ska företrädas av församlingen i geografiskt avseende.
- Rikets medborgare ska representeras i socialt och ekonomiskt avseende.
- Representationen ska företrädas genom grupper (stånd, hus, eller partier) så att samtliga grupper deltar i beslutsprocessen.
- Församlingen ska ha kompetens så att den inte bara följer regeringen eller kungen.
- Församlingen ska ha en kontinuitet och träffas regelbundet.
Länge ansågs Arboga möte 1435 vara den första riksdagen, men det bestrides idag på grund av de kriterier som Schück författat, eftersom de närvarade vid mötet inte representerade hela riket och det inte följdes upp. Ordet "riksdag" är dessutom mer än hundra år yngre än detta möte. Utvecklingen mot en riksdag var stegvis och sträckte sig över en lång tidsperiod. Ett omtalat riksmöte var reformationsriksdagen 1527 i Västerås, som torde kunna sägas motsvara Schücks kriterier.
