Kyrkofullmäktige
Wikipedia
Kyrkofullmäktige är det högsta beslutande organet i Svenska kyrkans församlingar med mer än 500 röstberättigade. I kyrkliga samfälligheter är det högsta beslutande organet samfällda kyrkofullmäktige.
Kyrkofullmäktige (och samfällda kyrkofullmäktige) väljs genom direkta kyrkliga val.
Kyrkofullmäktiges arbetsformer regleras i Kyrkoordningen och ofta antar kyrkofullmäktige en egen arbetsordning med detaljerade bestämmelser.
Ledamot av kyrkofullmäktige måste vara medlem i församlingen (och samfälligheten), vara döpt (eller ha varit förtroendevald innan dopkravet kom till) och ha fyllt 18 år på valdagen. Den förtroendevalda kan tituleras kyrkofullmäktig men kallas vanligen fullmäktigeledamot.
Röstberättigad är den som är döpt, eller "medlem i väntan på dop" samt senast på valdagen har fyllt 16 år.
Kyrkofullmäktige leds av ett presidium bestående av en ordförande och en eller flera vice ordförande. Notera att presidiet inte är något organ i sig, och kan således inte fatta några egna beslut.
Kyrkofullmäktiges storlek varierar från minst 15 ledamöter i församlingar med högst 5 000 röstberättigade, till minst 25 ledamöter i församlingar med över 10 000 röstberättigade.
"Fullmäktige" är från början en gammal pluralform av ordet fullmäktig (person med fullmakt).
I församlingar med mindre än 500 medlemmar kan det högsta beslutande organet vara kyrkostämma. Kyrkostämman kan också besluta att det vid nästa direkta kyrkliga val ska väljas ett kyrkofullmäktige som övertar stämmans uppgifter, och tvärtom för församlingar med mindre än 500 kyrkotillhöriga där det finns kyrkofullmäktige. För församlingar som ingår i samfällighet (vilket är väldigt vanligt att så små församlingar gör) brukar kyrkostämman avhållas samma dag som valdagen till Svenska kyrkan, vilken är tredje söndagen i september, året före de allmänna valen.
