Benjamin Franklin

Wikipedia

Benjamin Franklin, född 17 januari 1706 * i Boston, Massachusetts, USA, död 17 april 1790, amerikansk vetenskapsman, diplomat och politiker, uppfann åskledaren. Deltog i utarbetandet av den amerikanska självständighets-förklaringen 1776. Han är känd för många uttalanden och sina experiment med elektricitet.
( * = enligt modern tideräkning, 6 januari enligt äldre tideräkning)

Porträtt av Benjamin Franklin

[redigera] Biografi

Franklin föddes i Boston den 17 januari 1706, yngst i en syskonskara på sjutton. När han var tio år fick han sluta skolan och vid tolv började han som lärling hos sin bror som arbetade som tryckare på en lokal tidning. Så småningom fick Benjamin själv skriva material till tidningen. Efter ett gräl med brodern gav sig Benjamin iväg, först till New York och sedan till Philadelphia, dit han kom i oktober 1723.

Där återupptog han sin syssla som skribent och tryckare men efter ett par månader for han till London för att söka lyckan, men han återvände snart till Philadelphia och började arbeta för handelsmannen Thomas Denham. Då Denhamn avled återvände Franklin till sin tidigare syssla och startade snart ett eget tryckeri där han tryckte The Pennsylvania Gazette, till vilken han även bidrog med material och använde för att få ut sina åsikter angående reformer han ansåg nödvändiga.

1727 grundade han en diskussionsklubb, "The Junto", som 1743 blev "The American Philosophical Society". 1731 startade Franklin, tillsammans med några av The Juntos medlemmar, det första allmänna biblioteket i Philadelphia. Det nystartade Library Company beställde sina första böcker 1732. Detta bibliotek blev en stor succé och med blodad tand öppnade man bibliotek i andra amerikanska städer.

Nu ägnade Franklin mer och mer tid åt officiella uppdrag, han hade politiska administrativa uppdrag och han organiserade postväsendet i de amerikanska kolonierna. Han gjorde upp planer för en akademi som sedermera skulle utvecklas till University of Pennsylvania. Vid sidan av allt detta bedrev han även forskning om elektricitet.

1748 upphörde Franklin att vara engagerad i tryckeribranchen och han gjorde ett avtal med sin förman, David Hill, om att han skulle få hälften av verksamhetens vinst under de kommande 18 åren. Nu hade han en stadig ekonomisk grund att stå på, och under de kommande åren skulle han skaffa sig ett anseende bland Europas lärda. Det handlade om hans upptäckter inom elektricitetens område, upptäckten av negativ- och positiv laddning och hans upptäckt att blixten var strömförande.

Benjamin Franklins namnteckning

Detta upptäckte han genom att utföra det experiment han förmodligen är mest känd för; han utförde sitt totalt livsfarliga experiment då han den 15 juni 1752 flög en drake under ett åskoväder. Som tur var var han inte jordad, hade han varit det hade han säkerligen omkommit. Tyvärr omkom andra som försökte kopiera hans experiment, exempelvis professor George Richmann i Sankt Petersburg, Ryssland som den 6 augusti 1753 fick en blixt genom kroppen och avled.

Benjamin Franklin uppfann åskledaren.

Ett annat område som intresserade Franklin var meteorologi. På den tiden då han fortfarande arbetade med att skriva reportage hade han en gång besökt en marknad i Philadelphia och där hört ett samtal om ett oväder på en annan plats i Pennsylvania, han drog slutsatsen att detta var samma oväder som dagen innan dragit fram över Philadelphia och att detta måste innebära att oväder kan förflytta sig. Franklin var även först med att föreslå införing av sommartid.

1751 grundade Franklin och doktor Thomas Bond ett sjukhus, det första i det som skulle bli USA.

Inom politiken gjorde han en stor insats då han organiserade postväsendet i de amerikanska kolonierna, bildade den första frivilliga brandkåren och gratis bokutlåning från allmänna bibliotek. Men hans insatser som politiker väger lätt då man ser vad han åstadkom som diplomat. Han hade stor betydelse när det gällde förbindelserna med Storbritannien och senare även med Frankrike. 1754 ledde han Pennsylvanias delegation vid Albanykongressen. Detta möte mellan flera av kolonierna hade begärts av handelskammaren i England för att förbättra relationerna mellan indianerna och att organisera försvaret mot Frankrike. Franklin föreslog att kolonierna skulle bilda en union. Detta förslag antogs inte men delar av det införlivades med konstitutionen.

1757 sändes han till England för att protestera mot deras inblandning i Pennsylvanias inre angelägenheter, han stannade i fem år för att informera allmänheten och politikerna där om förhållandena i Pennsylvania. Franklin utsågs även till hedersdoktor vid Oxford University för sina insatser inom vetenskapen. Hädanefter använde han titeln doktor Franklin.

The Declaration of Independence. Målning av John Trumbull.

Väl hemkommen utsågs han till medlem i kongressen och gjorde en stor insats vid skrivandet av självständighetsdeklarationen.

1767 sändes han till Frankrike som kommissionär för USA. Han bodde där i ett hus i Parisförorten Passy, donerat av Jacques-Donatien Le Ray de Chaumont som skulle bli en viktig allierad till USA under frihetskriget. Franklin stannade i Frankrike till 1785, han var en populär person i den franska sociteten. Han var så populär att det blev mode att hänga upp tavlor med hans porträtt i sitt hem.

När han 1785 återvänt till Amerika förärades han med att få sitt porträtt, målat av Joseph Siffred Duplessis, utställt vid Smithsonian Institution i Washington D.C..

Nu började han arbeta för att få slaveriet förbjudet inom unionen, och han utsågs även till ordförande i "The Society for Promoting the Abolition of Slavery and the Relief of Negroes Unlawfully Held in Bondage".

1787, då han egentligen gått i pension, åtog han sig uppdraget att upprätta den amerikanska konstitutionen som skulle ersätta Articles of Confederation. Franklin var den ende som satte sin namnteckning på alla tre dokument som lett fram till självständigheten; amerikanska självständighetsförklaringen (1776), Parisavtalet (1783) och konstitutionen.

Samma år föreslog några ministrar i Lancaster att man skulle bygga ett nytt college som skulle uppkallas efter Franklin. Franklin donerade 200 pund till bygget av Franklin College, som 1853 slogs samman med Marshall College. Numera heter det Franklin and Marchall College.

17 april 1790 avled Franklin och begravdes i Philadelphia.