Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Tengwar - Wikipedia, den fria encyklopedin

Tengwar

Wikipedia

Tengwar
Tengwar

Tengwar (även kallat "feanorisk skrift") är ett skriftsystem som skapades av J.R.R. Tolkien för hans fiktiva värld. Exempel på skriften dyker upp i Tolkiens böcker The Hobbit och The Lord of the Rings. Enligt Tolkiens fiktion konstruerades tengwar av högalven Feanor. Skriftspråket var en utveckling av det första alviska skriftsystemet som kallades sarati och hade skapats av Rúmil. Tengwar är också det högalviska namnet på de enskilda skrifttecknen (en tengwa, flera tengwar). Ordet betyder alltså ungefär "bokstäver". Skriften behandlas av Tolkien i Appendix E till The Lord of the Rings.

Innehåll

[redigera] Användning

Tengwar har använts för en lång rad språk. Det första (enligt Tolkiens fiktion) var antagligen quenya, högalviska, som Feanor talade. Senare kom det även till användning för att representera andra alviska språk som sindarin. Men också människornas och hobbitarnas väströna skrevs med tengwar, och även svarta språket som Sauron skapade. I primärvärlden har Tolkien använt tengwar för att skriva engelska, fornengelska, latin och gotiska.

[redigera] Beståndsdelar

Tengwar består av trettiotvå "primära" tecken, och ett okänt antal tilläggstecken. Varje primärt tecken har bildats genom att man kombinerat en stam, (telco), och en båge, (lúva). Stammen är ett lodrätt streck som förekommer i fyra olika längder, och bågen är en c-liknande form som kan modifieras genom att dubbleras, förslutas och roteras ett halvt varv. Tilläggstecknen är konstruerade mer fritt, antingen som modifieringar av primära tecken eller helt fristående.

Till tengwar hör också diakritiska tecken, tehtar, som har mycket varierat utseende. Tehtar kan placeras över och under tengwar, och i vissa fall även jämsides med och inuti tengwar. Tehtar representerar ofta variationer i uttalet av den tengwa som de placerats vid.

[redigera] Ljudrepresentation

Tengwar används på ganska olika sätt beroende på språk, sammanhang och syfte. Enligt vissa skrivnormer skrevs endast konsonanter med tengwar, och vokaler representerades av tehtar. En del språk kunde även skrivas med "beleriandskt" skrivsätt (eller "fullskrift"), vilket innebär att vokalerna representerades av självständiga tengwar, ungefär som i det latinska alfabetet. Vilka konsonanter olika tengwar skulle representera kunde anpassas efter behovet hos de språk som skulle skrivas. De olika formerna på stammar och bågar fick motsvara olika uttalssätt; olika bågar motsvarade olika artikulationspunkter och olika stammar motsvarade olika artikulationssätt. Exempelvis representerar en båge sluten upptill velar artikulation [k, g] i en del skrivnormer, men i skrivnormen för quenya representerar det i stället labiovelar artikulation [kw, ngw].

[redigera] Tengwar i datorer

Det har föreslagits att tengwar ska inkluderas i Unicodestandarden; för närvarande inkluderas de enbart i Code 2000 och Tengwar Telcontar. Följande textsnutt syns enbart korrekt med Code 2000 installerat, och är densamma som texten i bilden på den här sidan. Code 2000 kan laddas ner här. Tengwar Telcontar är under utveckling och har skapats för att uppmuntra till diskussion och förbättring av Unicode-specifikationen för tengwar. Tengwar Telcontar kan laddas ner här.

                             

En annan vanligare lösning är att använda en tengwarfont för PC. På grund av skriftsystemens olika uppbyggnad används en särskild teckenkodning utvecklad av Dan Smith, vilket innebär att de tecken som skrivs in inte motsvarar de latinska bokstävernas ljudvärden, utan ser slumpmässiga ut. Fördelen med det är att det är lättare att skriva på tangentbordet. Exempel finns nedan. Typsnittet går att laddas ner här.

lE j.E7T`V jE4#6 jE,T 8~M7T5$5
hÍ~V5% ~M5~N1Tt$ yR 7~Ct#6 `CmE7Y5Á

Exemplet utgör de två första raderna i dikten Namárie:

Ai! Laurie lantar lassi súrinen!
Yéni únótime ve rámar aldaron!

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../t/e/n/Tengwar.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com