Sarati

Wikipedia

Sarati är ett skriftsystem som skapades av J.R.R. Tolkien på 1910-talet. Ursprungligen använde Tolkien det i sin dagbok, men i sinom tid sögs det upp i skapandet av hans fiktiva värld, där böcker som The Silmarillion, The Hobbit och The Lord of the Rings senare skulle utspela sig.

Tolkien producerade under 1910-1930-talen ett antal kortare texter skrivna med sarati, samt diverse tabeller och beskrivningar av skriftsystemet allteftersom hans tankar om det förändrades. Detta material har utgivits i nummer 13 och 15 av magasinet Parma Eldalamberon. I dessa dokument använder Tolkien sarati för att skriva engelska och medelengelska, samt de till fiktionen hörande språken goldogrin och qenya (senare stavat quenya).

[redigera] Sarati i Tolkiens fiktion

Enligt Tolkiens böcker är sarati det första skriftsystemet. I texterna kallas skriften ofta "Rúmilian letters" eller "The Alphabet of Rúmil". I Silmarillion skriver han:

Rúmil av Tirion hette den traditionsmästare som var den förste som funderade ut lämpliga tecken för att bevara såväl tal som sång, några avsedda att ristas i metall eller sten, andra att tecknas med pensel eller penna. (Tolkien 1989 s.68)

När Tolkien på 1930-talet utvecklade skriftsystemet tengwar ur sarati, lät han alven Feanor bli upphovsman till denna skriftform. Silmarillion berättar om Feanor:

I sin ungdom förbättrade han Rúmils verk genom att utforma de bokstäver som bär hans namn och som eldar sedan dess alltid använder. (Tolkien 1989 s.69)

I Appendix E till Ringarnas herre skriver Tolkien slutligen:

De äldsta eldarinska bokstäverna, Rúmils tengwar, användes inte i Midgård. De senare bokstäverna, Feanors tengwar, var i stort sett en ny skapelse, även om de hade hämtat en del från Rúmils bokstäver. (Tolkien 2005 s.472).

Ordet sarati som beteckning på skriftsystemet avslöjas i en postumt publicerad text från 1959-60. Ordet sägs där vara pluralformen av quenya-ordet sarat "bokstav, betydelsebärande tecken", som i sin tur härrör från den fiktiva alviska roten *SAR eller *SYAR "rista, skära", i överförd bemärkelse "skriva". Enligt samma text är beteckningen "Rúmils tengwar" oegentlig, eftersom tengwar specifikt avsåg Feanors skriftsystem (Tolkien 1995 s.396).

[redigera] Kännetecken

Sarati är ett fonografiskt skriftsystem: varje tecken representerar ett språkljud. Vokaler skrivs som diakritiska tecken intill konsonanttecknen. Inom Tolkiens fiktion var skälet till detta att vokaler av Rúmil ansågs ha sekundär betydelse.

Konsonanttecknens former markerar i olika hög grad hur ljuden de representerar är besläktade. Exempelvis är ett genomgående drag att tecken för tonande ljud (som /b/, /d/, /g/) dubblerar hela eller en del av tecknet för motsvarande tonlösa ljud (/p/, /t/, /k/). Tecken med samma artikulationsställe (som /p/, /b/, /f/, /v/) är som regel också baserade på samma grundform.

Sarati tillämpar ett stort antal skrivriktningar. Tolkien skriver i en text (Smith 2001 s.62) att "Qenya writing is from top to bottom of the page beginning at the top left-hand corner." Enligt en något senare text (Smith 2001 s.66) var den ursprungliga skrivriktningen höger till vänster, eller bustrofedon (alternerande höger-vänster/vänster-höger); men i böcker användes vanligtvis skrivriktningen uppifrån och ner, i rader som lästes med början längst till höger. I de skrivna beläggen är dock den vanligaste skrivriktningen uppifrån och ner med början till vänster. Ett antal belägg för skrift från vänster till höger återfinns också.

I skrift bands konsonanttecknen ofta ihop av ett rakt streck, som löpte utefter tecknens vänstersida (vid vertikal skrivriktning) eller ovansida (vid horisontell skrivriktning). De diakritiska vokaltecknen hamnade då vanligtvis på streckets motsatta sida.

[redigera] Referenser

Smith, Arden R. (red), "The Alphabet of Rúmil", Parma Eldalamberon nr. 13. Cupertino 2001
Smith, Arden R. (red), "Addendum to The Alphabet of Rúmil and The Valmaric Script", Parma Eldalamberon nr. 15. Cupertion 2004
Tolkien, J.R.R, Konungens återkomst. Norstedts förlag 2005 ISBN 91-1-301365-3
Tolkien, J.R.R, Silmarillion. Norstedts förlag 1989 ISBN 91-20-07742-4
Tolkien, J.R.R, The War of the Jewels: The History of Middle-earth vol. 11. HarperCollins Publishers 1995 ISBN 0-261-10324-5