Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Tandvård - Wikipedia, den fria encyklopedin

Tandvård

Wikipedia

Denna artikels kvalitet är ifrågasatt.
Förbättra gärna texten. Anledning: Ingen anledning angavs.
Se diskussionssidan för mer information.
Om ingen motivering skrivs på diskussionssidan löper denna varningsruta stor risk att plockas bort.


Tandvård, klinisk behandling av tänder. Tandvård kan vara profylaktisk, kurerande eller palliativ. Tandvården i Sverige bedrivs dels av landstingen via Folktandvården och dels av privata tandläkare.

Innehåll

[redigera] Historia

Tandvårdens begynnelse; Att laga och förädla tänder är en mycket gammal företeelse. Redan hos Cro Magnon-människan som levde för cirka 25 000 år sedan har man funnit skador på tänderna. Både de gamla egyptierna och sumererna brukade konsten inom tandvård – och så sent som år 2006 fastslog den franska antropologen Roberto Macchiarelli (journalist hos den brittiska tidningen "Nature") att människan borrade i tänder redan för 9000 år sedan; baserat på undersökning av tänder/käkar funna på kyrkogårdar i Pakistan. Roberto fann nio skelett (daterade till 7000-5000 f.Kr.) på vilka sofistikerat tandarbete (borrhål på som mest 3,5 mm) kunde registreras.

Tandvård i det gamla Egypten; Den grekiska historiken Herodotos berättar om den första namngivna tandläkaren som levde. Han hette Hesy-re och levde i Egypten cirka 2065 f.Kr. Det forna Egyptens tandvård innehöll dock en del element som inte används idag, magi och annan vidskepelse användes rikligt. Ptah var den egyptiska guden som tillskrevs makten över munnen - däri inkluderat mänskligt tal/läten. I Egypten återfinner vi även Ebers papyrus (cirka 1700-1500 f.Kr.) som berättar om olika tandsmärtor/skador och vilka metoder som rekommenderades för att mildra/bota dessa.

Tandvård i Sumer; Även om egyptierna var tidiga med sin kunskap om munhygien kommer det allra första, nedskrivna tecknet på tandvärk från Sumer, där man 5000 f.Kr. skriver om "tandmasken" (jämförbart med vårt tandtroll) som beskylldes för att orsaka tandvärk.

Tandvård i Grekland och Rom; Den grekiska fysikern Aesculapius (cirka 1300-1200 f.Kr.) tillskrivs ofta bedriften att vara den första som avlägsnade skadade/döda tänder från patientens mun.

En romersk medicinare vid namn Celsus (100 f.Kr.) behandlade och forskade kring problem som blödande tandkött och dålig andedräkt, och arabiska medicinare poängterade vikten av att hålla tänderna rena – genom skrapning/borstning av dessa, och regelbundna munsköljningar.

Tandvård i Medeltidens Europa; I medeltida Europa hade de rika tillgång till kringfarande tandläkare som gjorde hembesök. De fattiga fick däremot nöja sig med behandling på öppet torg, där tandläkarna utgjordes av amatörer som även erbjöd patienterna hårklippning med mera. Enligt Italienska källor från 1300-talet använde sig landets dåtida tandläkare sig av guld- och blyfyllningar. Den franska kirurgen Pierre Fauchard (1678-1761) som brukar kallas "den moderna tandvårdens fader" beskrev munnens anatomi, symptom, behandling och så vidare i flera böcker.

[redigera] Tandvårdslagen

Lagar och förordningar: De lagar som reglerar tandvården är:

  • Tandvårdslagen (1985:125)
  • Lagen (1962:381) om allmän försäkring
  • Förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa
  • Tandvårdsförordningen (1998:1338)

I tandvårdslagen anges att målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. I tandvårdslagen anges krav på tandvården. För att uppfylla kravet på god tandvård ska vården:

  • vara av god kvalitet och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder,
  • tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen,
  • vara lätt tillgänglig,
  • bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och
  • främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen.

Andra grundläggande krav som slås fast är att vården och behandlingen så långt det är möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten samt att patienten ska få information om sitt hälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds.

[redigera] Nya aktörer

I och med att EU utvidgades blev det fritt för tandläkare inom EU-unionen att arbeta var de vill inom unionen. Därvid uppstod en möjlighet för utländska tandläkare att i Sverige konkurrera med Folktandvården och de privata tandläkarna.

År 2005 öppnades en ny tandvårdsklinik i Sverige, City Dental på Drottningatan i Stockholm. Joakim Santesson, som är grundaren till företaget, har rekryterat polska tandläkare. Polska tandläkare uppfyller samma krav som ställs på svenska tandläkare utifrån Socialstyrelsens och EUs normer och kan börja arbeta när de fått sin titel validerad.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar


Denna medicin- eller hälso- och sjukvårdsrelaterade artikel är bara påbörjad. Hjälp Wikipedia genom att fylla i mer!
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com