Sunds kyrka, Östergötland
Wikipedia
Sunds kyrka är en kyrkobyggnad i Sunds kyrkby, Sunds socken och församling i Östergötland. Den ligger 4 kilometer nordväst om Österbymo och tillhör Linköpings stift.
Innehåll |
[redigera] Kyrkobyggnad
Sunds kyrka i södra Östergötland ligger i en kuperad skogsbygd med spridda byar och gårdar. Den nyklassicistiska kyrkan, invigd 1795, är försedd med stora fönster och har inbyggt torn i väster och halvrunt kor i öster. Sakristian finns under läktaren. Inredningen är i en sällsynt enhetlig gustaviansk stil genom att Pehr Hörberg anlitats för samtliga måleriarbeten. Han har således målat altaruppsats, altarskrank, predikstol och läktarbarriär. Dessutom har han målat två allegoriska bilder som föreställer tron, resp. hoppet samt två serafer, de senare finns över ingången från vapenhuset. Bänkarna är dock av senare datum. På väggarna hänger bl.a. begravningsvapen från släkterna Drake och Grubbe.
[redigera] Historik
Före nuvarande kyrka fanns här en medeltida stenkyrka på samma plats. Nya kyrkan uppfördes 1793-1794.
[redigera] Inventarier
- Dopfunt av kalksten skänkt 1664. Dopskålen av silver är från år 1900.
- Altartavla målad av Pehr Hörberg.
[redigera] Kyrkoorglar
[redigera] Cahmanorgeln
- 1755: Inköp av ett 6-stämmigt positiv från Kisa kyrka, byggt 1734 av Johan Niclas Cahman. Positivet sätts upp i Sunds kyrka 1757 av Jonas Wistenius, som i samband därmed reparerar instrumentet.
- 1769: Organisten Åström i Lekeryd bygger till en trumpetstämma på särskild pipstock, vilken fästes på väderlådan ovanför spontluckorna. Han sätter också in två nya bälgar.
- 1794: Cahmanorgeln säljs till Ribbingshofs säteri i Norra Vi socken och flyttas 1798 till Ulrika kyrka.
[redigera] Schiörlinorgeln
- 1794: I nya kyrkan bygger Pehr Schiörlin en orgel med 18 stämmor fördelade på huvudverk, bröstverk och pedalverk. Fasaden delvis ljudande.
[redigera] Åkerman & Lunds orgel
- 1898: Åkerman & Lund, Stockholm, bygger en ny orgel med huvudverk, svällverk och bihangspedal.
- 1938: Orgeln byggs om och utökas till 16 stämmor av Bo Wedrup, Uppsala: Flöjt 4’ byts ut mot en mixtur. Basen hos andra manualens Salicional 8’, som tidigare varit gemensam med Basetthorn 8’, transmitteras i stället från Gedackt 8’. En ny Principal 4’ skapas delvis av förutvarande Basetthorn 8’, delvis av nya pipor. Andra manualen får också en ny Waldflöjt 2’. Slutligen byggs ett nytt trestämmigt pedalverk, där Oktava 8’ delvis hämtas från 1898 års Basetthorn 8’.
[redigera] Hammarbergsorgeln
Disposition:
Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel |
Principal 8’ | Gedakt 8’ | Subbas 16’ | II/I |
Rörflöjt 8' | Salicional 8’ | Oktava 8’ | I/P |
Oktava 4' | Principal 4’ | Gedaktbas 8’ | II/P |
Spetsflöjt 4' | Traversflöjt 4’ | Oktava 4' | |
Oktava 2' | Waldflöjt 2’ | Nachthorn 2' | |
Sesquialtera II chor. 2 2/3' + 1 3/5' | Larigot 1 1/3' | Fagott 16' | |
Mixtur IV chor. | Scharf IV chor. | ||
Trumpet 8' | Zinka 8' | ||
Tremulant | |||
Crescendosvällare |
[redigera] Andra byggnader
I närheten av kyrkan finns kyrkstallar, tiondebod, skola och klockaregård samt i kyrkbyn skola, f.d. tingshus och galgbacke.
[redigera] Externa länkar & källor
- Kyrkobyggnader i Ydre kommun med uppgifter från Riksantikvarieämbetet & Sockenkyrkoprojektet.
- Länsstyrelsen i E län: Sunds kyrkby.
- Ydre kommun: Sunds kyrka.
- Sunds kyrka.
- Cahmanorgelns historik.
[redigera] Litteratur & källor
- Åke Nisbeth: Sunds kyrka, Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté, 1988.
- Våra kyrkor, Klarkullens förlag, Västervik (1990), ISBN 91-971561-08
- Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund (1973), ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm (1985), ISBN 91-7118-499-6
- Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm (1988), ISBN 91-7118-557-7
- Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson: Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1989
- Birger Olsson: Olof Hedlund – orgelbyggare, Göteborgs universitet, Institutionen för Musikvetenskap, GOArt 1998, ISBN 91 85974 48-x