Johan Niclas Cahman
Wikipedia
Johan Niclas Cahman, orgelbyggare, född i Flensburg 1675?1670?1680?, död i Stockholm 1737.
Innehåll |
[redigera] Biografi
[redigera] Härstamning
Johan Niclas Cahman föddes i Flensburg, Schleswig någon gång 1670-1680. Han var näst äldst av fyra syskon. Hans far Hans Henrich Cahman, född 1640, hade lärt sig orgelbygge som gesäll hos Hans Christoph Fritzsche i Hamburg (död 1674), son till den kände orgelbyggaren Gottfried Fritzsche (1578-1638). Hans Henrich var därmed upplärd i den nordtyska orgelbyggartraditionen.
[redigera] Växjötiden
År 1688 flyttade familjen Cahman till Sverige, där fadern Hans Henrich till en början verkade i Växjö. Från sin tillfälliga verkstad levererade han 1690 ett 8-stämmigt orgelpositiv till Virestads kyrka några mil söder om staden. (Positivet står numera i kyrksalen i Smålands museum, Växjö.) Vistelsen i Växjö varade fram till 1692.
[redigera] Uppsala domkyrkoorgel
I Uppsala hade Franz Boll (omkr. 1628-1676) sedan 1669 arbetat på ett 41-stämmigt orgelverk till domkyrkan. Emellertid avled han innan arbetet var klart. Hans Henrich Cahman blev då kallad till Uppsala 1692 för att färdigställa domkyrkoorgeln. Därmed införde han den nordtyska stilen inom orgelbyggeriet även i Sverige. Då orgeln blev klar 1698 var den med sina 51 stämmor, fördelade på tre manualer och pedal, den då största och förnämsta i Sverige. (Tyvärr förintades detta ståtliga verk vid en stor brand redan 1702.)
[redigera] Johan Nicklas Cahman övertar firman
Hans Henrich etablerade sig sedan i Stockholm, där han bl.a. påbörjade en reparation av orgeln i S:t Jacobs kyrka. 1698 tecknade han också kontrakt angående en helt ny orgel till Riddarholmskyrkan. År 1699 avled han emellertid, varvid verksamheten övertogs av sonen Johan Niclas Cahman, som jämte farbrodern Johan Herman slutförde faderns arbeten.
[redigera] Västeråstiden
År 1700 flyttade Johan N. Cahman till Västerås, där han i domkyrkan 1702 uppförde sitt första större verk, en tvåmanualig orgel med sannolikt 35 stämmor. År 1703 gifte han sig med Elisabeth Jernstedt, dotter till rådmannen och brukspatronen Johan Jernstedt, vars förmögenhet Cahman förvaltade efter patronens död år 1703.
[redigera] Orgelbyggeriet på sparlåga
Johan Niclas återvände 1711 till Stockholm, där hans huvudsakliga syssla blev en befattning som skatteuppbördsman, medan orgelbyggeriet endast tycks ha bedrivits i ringa omfattning. Tillsammans med sin hustru öppnade han 1713 en lärftkramhandel vid Slussen, vilken han fortsatte driva fram till sin död.
[redigera] Åter full fart på orgelbyggeriet
År 1721 återupptog Johan Niclas emellertid orgelbyggarverksamheten i full skala. Under åren 1723-1737 byggde han 27 orglar, varav fem domkyrkoorglar. I Uppsala domkyrka fullbordade han 1731 en 40-stämmig orgel i stället för faderns uppbrunna mästerverk och två år senare byggde han ett 28-stämmigt verk i Linköpings domkyrka där emellertid endast fasaden finns kvar, numera inklämd i tornet. Bakom fasaden står en orgel med rooseweltlådor, mekanisk/pneumatisk traktur och rörpneumatisk registratur byggd 1929 av firma G. Setterqvist d.ä.
[redigera] Stockholmsskolan
Johan N. Cahman var nu landets ledande orgelbyggare. Hans verk kännetecknades av mycket hög konstnärlig kvalitet och hantverksmässig skicklighet. I sin verksamhet på Södermalm, i en gård vid S:t Paulsgatan, utbildade han flera lärjungar och grundade härigenom den så kallade stockholmsskolan inom svenskt orgelbyggeri.
[redigera] På ålderns dagar
I huvudstaden utförde Johan N. Cahman flera större reparationer på Storkyrkans orgel, men kom endast att anlitas för ett nybygge: det 34-stämmiga verket till S:ta Maria Magdalena kyrka. Han fick dock aldrig uppleva denna orgel färdig. Efter Johan Niclas död i juni 1737 slutfördes arbetet av hans gesäll och efterföljare Olof Hedlund, privilegierad 1742. (Orgelns tid i kyrkan blev emellertid kortvarig. Den förstördes tillsammans med all övrig inredning vid den stora brand som härjade Maria församling den 19 juli 1759. Olof fick aldrig uppleva branden, han hade då redan varit död i 10 år.)
[redigera] Bevarade orglar
Av de cirka 35 verk, som utgick från den cahmanska verkstaden, har endast 6 bevarats till vår tid:
- Kölingareds kyrka, Västergötland, byggd för Mariestads kyrka 1705
- Årsunda kyrka, Gästrikland, byggd för Ovansjö kyrka 1714
- Musikhistoriska museet, byggd för Leksands kyrka 1724
- Lövstabruks kyrka, Uppland, 1728
- Drottningholms slottskapell, Uppland 1730
- Ulrika kyrka, Östergötland, byggd för Kisa kyrka 1734
[redigera] Bevarade fasader
Därtill finns många fasader bevarade med nyare verk bakom, i till exempel
- Österlövsta kyrka, Uppland 1725
- Härnösands domkyrka 1731
- Linköpings domkyrka 1733
- Fellingsbro kyrka, Västmanland 1736
[redigera] Externa länkar:
[redigera] Litteratur & källor
- Sohlmans musiklexikon, band 1, sid. 691, Sohlmans förlag, Stockholm (1975), ISBN 91-7198-021-0
- Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, sid. 24, 28-30 & 72-73, Proprius förlag, Stockholm (1985), ISBN 91-7118-499-6
- Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, sid. 482, Proprius förlag, Stockholm (1988), ISBN 91-7118-557-7
- Dag W. Edholm: Stockholm - orgelstaden, sid. 25-27 & 30, Verbums förlag, Stockholm (1997), ISBN 91-526-2587-7
- Fredriksson, Niclas: Fasadarkitektur och gesällvandringar : Johan Niclas Cahman och Östersjöregionens orgelbyggeri.
::Del 1. Svenska och nordtyska prospekttyper. Se tidskriften Orgelforum 2001, nr 4, sid. 146-157.
::Del 2. Gesäller - möjliga förbindelselänkar mellan svenskt och utländskt 1700-talsorgelbyggeri. Se Orgelforum 2002, nr 1, sid. 15-30. - Anna Frisk, Sverker Jullasnder & Andrew McCrea (red.): The Nordic-Baltic Organ Book, sid. 122-130 (Niclas Fredriksson), GOArt 2003, ISBN 91-973916-9-7
