Public domain
Wikipedia
 |
Denna artikel behöver wikiformateras. |
| Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som saknar wikiformatering. |
Public domain är ett juridiskt begrepp inom amerikansk immaterialrätt (upphovsrättslag och patentlag) som bäst motsvaras av de svenska uttrycken allmän egendom och fri användning. Public domain innebär att ett verk (en text, bild, ljud, film, programvara) ägs av alla, det vill säga i praktiken av ingen, och får fritt användas och förändras av vem som helst för vilket ändamål som helst, utan att användaren ens uppger vem som ursprungligen skapat verket. När ett verks skyddstid utgått sägs det vara ”public domain”, men det kan även bli ”public domain” omedelbart när det publiceras, genom att upphovsrättsinnehavaren bara bestämmer det. Detta gäller till exempel de flesta texter och bilder som publiceras av federala myndigheter i USA, pga att upphovsrättsinnehavaren är staten - och eftersom staten ju egentligen är medborgarna har de därmed rätt att fritt använda verket.
De flesta länder i Europa har ingen juridisk motsvarighet till amerikanska ”public domain”, eftersom upphovsrättens ideella rättigheter (till exempel rätten att erkännas som verkets upphovsman och rätten att protestera mot vandalisering av verket) aldrig kan fråntas upphovsmannen så länge verket omfattas av upphovsrättslagens skyddstid (50 år från skapelseåret eller 70 år efter upphovsmannens död, beroende på typ av verk). Upphovsmannen kan visserligen skriftligen lova avstå från att utnyttja sina ideella rättigheter, men kan aldrig avsäga sig dem. Detta innebär dock inte att det inte finns ”fria” verk bland sånt som nyproducerats i Europa, men att publicering av sådana verk ofta åtföljs av vissa krav, till exempel kravet att en fotografs namn skall anges, eller att en bild inte får användas i reklam. Detta gäller även i Storbritannien, där man visserligen har uttrycket ”public domain”, men där det nästan uteslutande avser verk vars skyddstid gått ut.
Även när ett verks skyddstid gått ut är det numera praxis i Europa att ange upphovsmannen om denne är känd.
Huvudorsaken till skillnaderna mellan amerikansk och europeisk lag i detta avseende är att amerikansk/brittisk upphovsrättlag historiskt var en renodlat ekonomisk lag, avsedd att skydda ägarens möjlighet att tjäna pengar på verket. Den europeiska lagstiftningen, baserad på Bernkonventionen, försöker dock även skydda skaparens/upphovsmannens ära och anseende, inte sällan gentemot verkets ägare (till exempel skaparens arbetsgivare). USA skrev visserligen under Bernkonventionen 1988, men upphovsmannens ideella rättigheter är fortfarande mycket dåligt definierade i amerikansk upphovsrättslag.
