Palmer
Wikipedia
?Palmer | |
---|---|
Kokospalm (Cocos nucifera)
|
|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Växtriket Plantae |
Division: | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass: | Enhjärtbladiga Monocotyledonae |
Ordning: | Arecales |
Familj: | Palmer Arecaceae |
|
|
§Arecaceae Auktor: Schultz-Schultzenstein |
|
|
|
Arekapalmer (Areca) |
|
|
|
Se även lista över palmernas släkten |
|
Synonymer | |
Palmae |
|
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
Palmer (Arecaceae, tidigare Palmae) är en familj enhjärtbladiga växter och den enda familjen i ordningen Arecales. Det finns drygt 200 kända släkten med sammanlagt omkring 2 600 arter av palmer. Typsläktet för palmerna är arekapalmer (Areca). Andra allmänt kända släkten är kokospalmer (Cocos) och dadelpalmer (Phoenix). Av arterna i släktet oljepalmer (Elaeis) utvinns palmolja. Vissa palmer odlas för sin palmmärg och palmsav kan jäsas till palmvin.
De flesta palmarterna är träd, men det finns även några lianer och buskar. Palmer, liksom andra enhjärtbladiga träd får oftast få och stora blad i toppen av stammen, som vanligen är ogrenad. Nya blad är hela, men de slitsas mer eller mindre djupt med tiden så att de fullt utvecklade bladen blir fjäderlikt eller fingerlikt förgrenade. Blomställningen utgörs av en ofta mycket stor, grenig kolv, som vanligen är sidoställd. Undantagsvis, såsom hos sagopalmerna, kan den sitta i stammens topp. Blomkolven är före utsprickningen innesluten i ett ofta vedhårt, båtformat hölster. Blommorna är i regel mycket talrika och nästan alltid enkönade. De har sex oansenliga kalkblad i två kransar samt sex ståndare och tre pistiller, som kan vara fria eller sammanvuxna. Frukten är oftast ett bär med endast ett frö eller en stenfrukt.
Mycket få av palmerna tål kyla och därför förekommer de som vildväxande nästan enbart i världens tropiska och subtropiska områden. De härdigaste palmsläktena är Trachycarpus, som härstammar från östra Asien och Rhapidophyllum från sydöstra USA. I södra Europa finns två inhemska palmarter: europeisk dvärgpalm (Chamaerops humilis) som är vanligast i Portugal, Spanien, Frankrike, Italien och på Malta samt Phoenix theophrastii som förekommer på Kreta och i södra Turkiet.
De äldsta kända palmfossilen är från krita för ungefär 70 till 80 miljoner år sedan. Detta innebär att palmerna är en av de äldsta gömfröväxtfamiljerna.
Palmsläktena kan delas in i fyra underfamiljer:
- Coryphoideae
- Nypoideae
- Ceroxyloideae
- Arecoideae
Dessa delas i sin tur in i ytterligare undergrupper, tribus.
[redigera] Palmen som symbol
Palmer har sedan mycket länge setts som en sinnebild av segern. Greker och romare gav en palmgren, "segerpalmen", till dem som segrat i olika tävlingar och kappkörningar. I konstframställningar från den äldsta kristna tiden förekommer också palmen bredvid Kristus för att symbolisera honom som den som övervunnit döden. Därigenom blev palmen, liksom fågel Fenix (grekiskans phoinix betyder även palm) en sinnebild av uppståndelsen eller odödligheten. Senare blev palmgrenen även martyrdödens symbol, eftersom död och seger blev samma sak för en kristen. Palmen är även ett vanligt attribut för änglarna.
Carl von Linné kallade palmerna för Principes, "växtvärldens furstar", eftersom de enligt honom hade ett majestätiskt utseende och var till utomordentlig nytta för mänskligheten.
[redigera] Se även
- Kottepalmer
- Skruvpalmer
- Palmsöndagen
- Palmer, Alaska, en ort i USA
- Wikimedia Commons har media som rör Palmer
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)