Carl von Linné

Wikipedia

	Denna artikels kvalitet är ifrågasatt.
	Förbättra gärna texten. Anledning: Ingen anledning angavs. Se diskussionssidan för mer information. Om ingen motivering skrivs på diskussionssidan löper denna varningsruta stor risk att plockas bort.

Carl von Linné

Carl von Linné (före adlandet 1757 Carl Linnæus, Carolus Linnæus) var svensk botaniker verksam vid Uppsala Universitet under 1700-talet.

[redigera] Biografi

Carl Linnaeus föddes 23 maj 1707¹ i komministergården Råshult, i Stenbrohults socken, Kronobergs län (Småland). Han gifte sig 1739 med Sara Elisabeth Moræa från Falun. I Sveden utanför Falun finns Linnés Bröllopsstuga. Paret fick sju barn, däribland Carl von Linné d.y.. Död 10 januari 1778 i Uppsala, Uppsala län (Uppland)). Begraven i Uppsala domkyrka.

Han var äldste son till sedermera kyrkoherden där Nicolaus (Nils) Ingemarsson Linnæus (1674-1748) och Christina Brodersonia (1688-1733). Fadern tog släktnamnet efter en väldig lind; två morbröder till honom hade antagit släktnamnet Tiliander (lat. tilia, lind). Sommaren 1709 flyttade familjen till Stenbrohults prästgård där Carl von Linnés kärlek till naturen vaknade. Fadern delade denna kärlek och var mycket botaniskt intresserad, och deras umgänge kretsade ofta omkring att sköta deras trädgård, som var bland de främsta i Småland. Relationen var varm och förtrolig. Fadern kunde vara otålig men så "töstnade han straxt, så snart man gav honom en blomma i handen". Carl säger om trädgården, som innehöll mängder av utländska växter, att den "med modersmjölken inflammerat min håg med outsinlig kärlek till örterna".

Som sin far och morfar, kyrkoherden i Stenbrohult, Samuel Brodersonius, var det tänkt att Carl von Linné skulle bli präst, men han visade inget större intresse för detta. Hans intresse för botanik imponerade på en läkare i den närbelägna staden Växjö och han sändes i augusti 1727 till Lund för universitetsstudier, och fick då Kilian Stobæus som sin gynnare och lärare. Efter ett år flyttade han till Uppsala, där han fick handledning av Olof Celsius d.ä. och Olof Rudbeck d.y., och blev god vän med iktyologen Peter Artedi. Linné sades vara en social person som det var lätt att umgås med.

Han var rektor för Uppsala universitet vårterminen 1750, och höstterminerna 1759 och -72. Dessutom var han inspektor vid Smålands nation.

Källa: Bl a Växjö stifts Hembygdskalender 1949. (G Stenvall, P Ståhlberg, Hj Melin: Årgång 40)

¹Linnés födelsedatum var 23 maj i den gregorianska kalendern, 12 maj i den julianska kalendern och 13 maj i den vid tidpunkten gällande svenska kalendern.

[redigera] Forskning

Carl von Linné utformade sexualsystemet, d v s indelning av växter efter deras kön och befruktningsdelar (ståndare och pistiller), ett lätt, men något konstlat sätt att indela växter på. Han uppfann binärnomenklaturen, d v s att allt liv, (inklusive sjukdomar) har två namn på latin, ett släktnamn och ett artnamn, kallas också taxa.

Auktorsnamnet L. kan användas för Carl von Linné i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken. (Wikipedia-artiklar som använder auktorsnamnet)

[redigera] Linnés resor

1735-1740

Carl von Linné gjorde ett antal resor till olika platser, och gjorde noggranna anteckningar. Emellertid anses numera, att han sannolikt inte själv besökte alla de platser han beskriver, utan han har antecknat vad han hört vid samtal med ortsbefolkningen.

Några av hans kända dagböcker är följande:

Resan till Lappland 1732. (Själva reseskildringen utkom inte under Linnés livstid, men som resultat av resan publicerades 1737, Flora lapponica).

Resan till Dalarna 1734.

Resan till Öland och Gotland 1741. Resan företogs på hästryggen och han visade stort intresse för runstenar. Under färden kom han till Vetlanda 06—23 och noterar två runstenar på kyrkogården.

Dagen därpå hade han hunnit till Växjö, och gör anteckningar om domkyrkan, som året före eldhärjats och vid Linnés besök var "ett bedrövligt spektakel". Han lämnar en beskrivning på St Sigfrids kläder.

Kalmar nåddes 06—28, där han hejdades av storm, men använde tiden att till beskriva kyrkan, som "var täck och ägde sköna skrudar".

06—01 landsteg han på Öland, övernattade 06—04 i prästgården i Resmo för att 05—06 ha hunnit till Smeby vars kyrka var så sällsam att Linné aldrig sett maken. Han skriver bl a att kyrkan med sina små fönster var ganska mörk och kunde snart bringa åhörarna till sömn.

06—07 var en söndag, och då gick han i kyrkan i Ås.

06—09 noterar han runstenar i Sandby och Gårdby.

Dagen därpå, då han vistades i orten Runsten (!), noterar han ännu en runsten, som ansågs vara en av platsens märkvärdigheter.

Långlöt 06—10. Om hela två surbrunnar på kyrkogården står i dagboken: "Vattnet kan drickas af sjukligt folk uti åtskilliga passioner, allenast brunnen blef väl rensad, och man ej alltför kräsmagad fruktade för sådan mineral, som insmugit sig af lik och dödas kroppar".

I Bredsätra 06—11 kommer växtintresset fram, och Linné skriver om ödekapellet Kläppinge att på golvet växte scandix seminbus hispidis ¹⁾.

Persnäs nåddes 06—12, och 06—14, som var den fjärde söndagen efter Trinitatis (Trefaldighetsdagen), då han bevistade gudstjänsten i Högby. Han noterar ännu en runsten på kyrkogården.

Efter tre veckor på Öland avseglar Linné till Gotland.

__________

¹⁾ Körvel med borstiga frön.

Källa: Växjö Stifts Hembygdskalender 1964. (B Andersson, O Thulin, A Nyström: Årgång 55.)

Resan till Västergötland 1746.

Resan till Skåne 1749. Denna resa startade med vagn i Uppsala, där Linne bodde sedan många år.

Söndagen 05—07 hade han hunnit till Växjö, där han skildrar hur ärkebiskopen "högvördige herr doktor Henric Benzelius" viger herr doktor Olof Osander till biskop i Växjö stift.

Pingstdagen 05—14 hörde han en vacker predikan i Virestad, och på annandagen återsåg han sitt kära Stenbrohult, men skriver med vemod i sin dagbok om hur de han såg för 20 år sedan, nu hade åldrats: "De gingo nu med grå hår och vita skägg, utlevde, och en ny värld hade kommit i stället".

05—17 avreste Linné från Stenbrohult med målet Loshult i Skåne, reste runt i landskapet och var åter i Stenbrohult 08—02.

Under återfärden till Uppsala stannade han till i Ryssby i Sunnerbo, där hans svåger, Johan Collin var kyrkoherde. Från det besöket skriver han detaljerat om äspingen, Sveriges allra giftigaste orm. På färden vidare norrut passerade han Jönköping, där han besökte sin släkting prosten C Tiliander. Via Gränna och Vadstena kom Linné slutligen tillbaka till Uppsala, och därmed var hans skånska resa avslutad.

Källa: Växjö Stifts Hembygdskalender 1964. (B Andersson, O Thulin, A Nyström: Årgång 55.)

Resan till Nederländerna där han stannade tre och ett halvt år. I Nederländerna publicerade han 1735 Systema naturae, vilket ligger till grund för den nutida systematiken för allt liv, ett mer "naturligt" system, efter växternas och djurens inbördes släktskap, naturens tre riken grupperade i klasser, ordningar, familjer, släkten och arter, vilket idag används överallt, i alla länder.

Linnés lärjungar reste världen runt under hans uppsyn, forskade och samlade in material. De flesta återvände och blev bemärkta män, men några av de mest begåvade fick sätta livet till.

[redigera] Korrespondens

Carl von Linnés signatur

Carl von Linné brevväxlade med ett stort antal lärda män, både inom och utanför Sverige. Han höll även kontakt med ett flertal idag mindre kända svenska lärda män, ofta mångsysslare med intresse för botanik, som i vissa sammanhang har kallats för hans lärjungar, exempelvis Gustaf Hjortberg ifrån Vallda söder om Göteborg.

[redigera] Filateli

Till Kungliga Vetenskapsakademiens 200-årsjubileum utgav Postverket fyra minnesfrimärken. Utgivningsdag 1939—06—02. Carl von Linné hedrades med 15 öre rödbrun (upplaga 177 485 000) och 50 öre grå (upplaga 2 471 000). De andra två märkena i serien tillägnades Jöns Jacob Berzelius.

Se vidare Svenska frimärken.

[redigera] Linnés liv i kronologisk ordning

1707 Född 23 maj.
1732 Genomför sin Lapplandsresa.
1734 Genomför sin resa genom Dalarna.
1735 Publicerar Systema naturae
1739
- Juni, gifte sig med Sara Elisabeth Moræa vid gamla bergsmansgården Sveden utanför Falun
- Juni, grundade tillsammans med fem andra vetenskapsmän Vetenskapsakademien.
1741 utnämnd till professor i Uppsala, där han undervisade i naturalhistoria, läkemedelslära och hälsolära. Genomför sin resa genom Öland och Gotland.
1746 Genomför sin resa genom Västergötland.
1749 Genomför sin resa genom Skåne.
1757 Adlad von Linné¹⁾.
1778 10 januari, död. Han begravdes i Uppsala domkyrka.

__________

¹⁾ Ätten dog ut med Carl von Linnés sonson, och ingen ny von Linné föddes efter 1700-talet.

[redigera] Kuriosa

Linnés mormors farmor Johanne Pedersdotter brändes som häxa i Stavanger, Norge, 1622.
Linnés mormors bröder Simon Visseltoft och Jacob Visseltoft, var snapphanar under Skånska kriget 1675-79.
Linné är för nuvarande den enda botaniker vars namn refereras till med en enda bokstav; L (tidigare hade namnet förkortats till "Linn"). Inom botaniken listas den vetenskapliga auktoriteten följande det latinska namnet. Till exempel Cocos nucifera L är det fullständiga namnet för kokosnöt, där L refererar till Carl von Linné.

Systematik av Organismer: / Domän / Rike / Stam / Klass / Familj / Släkte / Art / Underart / Ras