Maria från Magdala
Wikipedia
Maria från Magdala, eller Maria Magdalena, en av de kvinnor som följde Jesus. Maria från Magdala var enligt Bibeln den som fann Jesu grav tom, och den första som vittnade om hans uppståndelse.
Ses traditionellt som arketypen för den fallna kvinnan, den prostituerade. En annan tolkning är att hon är Martas syster. Kallas även Maria Magdalena eftersom tillnamnet, som troligen syftar till födelseorten, kom att uppfattas som ett egennamn. Romersk-katolska kyrkan vördar henne som helgon, festdag 22 juli.
Innehåll |
[redigera] Primära källor
Enligt Luk 8:2 hade Jesus drivit ut sju demoner ur henne. Hon var bland dem som stod vid korset när Jesus dog i Matt 27:55f, Joh 19:25, och gravläggningen nämns i Matt 27:57. Maria som den som först fick möta Jesus efter uppståndelsen nämns i Mark 16:9, och Joh 20:11ff.
1896 fann man i Kairo en papyrusskrift på koptiska, skriven på 400-talet. Denna text kallas Maria Magdalenas evangelium, och publicerades 1955. Maria Magdalena tycks också, bland annat från fynd vid Nag Hammadi, ha varit viktig för många av de tidiga kristna inriktningar som stod i motsättning till den etablerade kyrkan, bland annat gnosticismen. Denna Maria Magdalena nämns även i Petrusevangeliet, och av kyrkofäderna, till exempel av Augustinus i Tractat CXI från 400-talet.
[redigera] Den kristna tolkningen
De tre stora kristna riktningarna har olika synsätt på Maria Magdalena. Den grekisk-ortodoxa kyrkan menar att det är tre olika personer: synderskan i Luk., Martas och Lazarus syster, och Maria Magdalena. Den katolska kyrkan menar vanligen att de är en och samma. Den protestantiska grenen tvekar och menar att det är två eller tre personer, men avvisar helt tanken att Maria Magdalena var prostituerad. Tolkningen av tillnamnet "Magdalena" är mycket viktig i denna debatt.
Den grekisk-ortodoxa kyrkan menar att hon följde jungfru Maria till Efesos, där hon dog, och relikerna fördes till Konstantinopel. I Frankrike menar man att Martas syster for med sina syskon till Marseille och konverterade Provence. Hon ska ha begravts i Villa Lata, numera kallad St. Maximin, men p.g.a. oroligheter flyttats. Genom Clemens VIII:s försorg finns vad katoliker menar är huvudet av Maria Magdalena i La Sainte-Baumes kyrka, dit folk vallfärdar.
I den katolska kyrkan är Maria från Magdala ett av de mest älskade helgonen, vars dag firas den 22 juli i hela världen (i Sverige namnsdag samma dag). Trots detta kom hon att betraktas som den ångerfulla synderskan i den tidiga kyrkan, vilket bygger på påve Gregorius den stores tolkning i Homilia 33, som finns publicerad i Homiliarum in evangelia libri duo troligen från år 591.
Tolkningen av hennes betydelse för Jesus i form av hans kärlek och förlåtelse och Guds nåd, har varit avgörande för kristendomens syndbegrepp och tron på omvändelse.
[redigera] Maria Magdalena i konst och litteratur
Maria Magdalena är ett vanligt motiv i konsten och litteraturen, till exempel Tizians Den botgörande Magdalena, Georges de La Tours Den botgörande Magdalena och Correggios Noli Me Tangere. Traditionellt avbildas hon som en skönhet med en dödskalle, som symboliserar livets förgänglighet.
Författaren Marianne Fredrikssons internationellt berömda roman Enligt Maria Magdalena är en fri tolkning av evangelierna, berättat ur Maria från Magdalas perspektiv. Maria Magdalena spelar även en avgörande roll i Dan Browns da Vincikoden, där det påstås att hon och Kristus var ett gift par och hade ett barn tillsammans. Maria Magdalena sägs i romanen också varit med på Leonardo da Vincis mästerverk "Den sista måltiden", där "hon" lutar sig ifrån Jesus. De sägs tillsammans bilda kvinnans tecken, V.
