Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
KDE - Wikipedia, den fria encyklopedin

KDE

Wikipedia

Skärmdump från KDE 3.5
Skärmdump från KDE 3.5
Konqi, KDEs maskot
Konqi, KDEs maskot

KDE(K Desktop Environment) är en populär öppen källkods-skrivbordsmiljö för X Window System och innehåller de vanligaste funktioner som en användare behöver. Miljön inkluderar bland annat webbläsare, e-postklient och kontorstillämpningar. KDE fungerar med de flesta Unix-varianter, däribland GNU/Linux och FreeBSD. Det är även möjligt att köra det under Mac OS X och till och med under Microsoft Windows med hjälp av cygwin.

KDE är utvecklat med hjälp av den grafiska verktygslådan Qt från det norska företaget Trolltech och distribueras som GPL, det vill säga öppen källkod. Många Linuxdistributioner utger även egna färdigpaketerade varianter med andra ikoner och förändrat standardutseende.

KDE har översatts till 96 olika språk, bland andra svenska, finska och gujarati.

Innehåll

[redigera] Historia

KDE skapades 1996 av Matthias Ettrich som då var student vid universitet i Tübingen, Tyskland. Han var vid den tiden less på att det inte fanns någon grafisk enhetlighet bland UNIX-systemen över huvud taget. I ett nu känt nyhetsgruppsinlägg föreslog han en gemensam ansträngning för att skapa en hel ny skrivbordsmiljö där alla applikationer skulle kännas lika; miljön skulle dessutom präglas av ett begripligt gränssnitt som gör systemet lättanvänt. Som bas för projektet föreslog han det purfärska grafiska verktyget Qt då han arbetat med det innan och insett hur lättanvänt det var.

Flera andra utvecklare hoppade på projektet och vid början av 1997 släpptes de första beta-versionerna av projektet. I mitten av samma år började GNU-projektet inse hur stort KDE kunde bli, men gillade inte att det var baserat på QT, eftersom Trolltech licensierade QT under licenser som föreföll inkompatibla med GPL[1][2]. Detta ledde till att de startade projekten GNOME – en skrivbordsmiljö som KDE, samt Harmony – ett numera övergivet försök att duplicera QT. Denna bakgrund gör att det fortfarande finns gnissel mellan KDE och GNU-projektet, men det hela var i stort sett överspelat i och med att Trolltech licensierade QT under GPL[3].

[redigera] Versionsnumrering

Det har släppts 11 officiella större versioner av KDE: 1.0, 1.1, 2.0, 2.1, 2.2, 3.0, 3.1, 3.2, 3.3, 3.4 och 3.5.

KDEs versionsnumrering baserar sig i grunden på vilket större version av QT som miljön baserar sig på. Till exempel är i skrivande stund den senaste versionen 3.5.0 vilket betyder: baserat på QT 3, 5 större versionen, originalutgåvan (0:e buggfixversionen). Skälet till denna numrering är att QT endast ändrar sitt API, dvs funktionsstrukturen, mellan de större versionsförändringarna.

Flera versioner underhålls parallellt med hjälp av revisionssystemet SVN. Detta gör att eventuella bugg- och säkerhetsfixar snabbt bakåtportas till de äldre versionerna.

[redigera] Nästa version (KDE 4.0.0)

Nästa version av KDE kommer att basera sig på QT 4 och därmed heta 4.0.0. Denna version beräknas till någon gång under 2006. Utvecklarna har slagit sig för bröstet inför detta släpp och lovar något så revolutionerande att det kommer att förändra hur man arbetar med datorn. För att lyckas med det har man startat en mängd underprojekt, bl a Plasma (som ska svara för skrivbordets funktion och användarens interagering mot denna) och ett ikonprojekt.

[redigera] Populära KDE-program

  • Amarok - En mediaspelare.
  • K3b - Ett CD-brännarprogram.
  • Kaffeine - En filmspelare.
  • Kate - Standardtexteditorn i KDE.
  • Kdevelop - Utvecklingsmiljö för programmering.
  • Kmail - Ett mailprogram.
  • Koffice - Ordbehandlare och andra kontorsapplikationer för KDE.
  • Konqueror - Webbläsare och filhanterare.
  • Kopete - Klient för direktmeddelande.

[redigera] Se även

  • GNOME - En annan stor skrivbordsmiljö.
  • Mezzo - En annan skrivbordsmiljö.
  • Xfce - Ytterligare en skrivbordsmiljö.
  • GNU/Linux - Populärt operativsystem som KDE kan användas på.
  • FreeBSD - Ett annat system som KDE kan användas på.
  • Windows - Ytterligare ett system som KDE kan användas på.

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../k/d/e/KDE_c627.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com