Heder
Wikipedia
Heder är ett antropologiskt och sociologiskt begrepp kopplat till social status, och är ett begrepp för andra människors uppskattning av en människas personliga värde. Hederns syfte är att bevara ordningen i ett samhälle. Varje individ har ett mått av heder inom en grupp. En grupp har också ett mått av heder inom en större grupp. Hedern förändras med personens handlingar - en handling som gynnar gruppen ökar individens heder, medan en handling som skadar gruppen också skadar personens heder. Den som förlorat sin heder riskerar att bli utstött ur gruppen och i värsta fall bli utsatt för hämnd, medan stor heder kan leda till makt och andra privilegier. Normen för vad som anses hedrande och vanhedrande varierar med tid och plats - noterbart är att en ogift kvinnas kyskhet och en gift kvinnas trohet har varit avgörande för hennes heder i många kulturer.
[redigera] Heder i olika kulturer
Jägar- och samlarsamhällen grundades på hedersväsendet. När vissa samhällen växte till städer så ökade mängden potentiella konflikter (jfr Metcalfes lag) och därmed våldet, och hedern befanns otillräcklig för att upprätthålla ordningen. Detta bidrog på vissa håll till utvecklingen av despotier, på andra håll till rättssystem med skrivna lagar. Båda dessa system grundade sig på våldsmonopol.
Dueller är ett typiskt exempel på heder.
Heder är fortfarande fundamentalt i mänskliga kulturer och subkulturer med ett begränsat antal individer, där rättsväsendet av olika skäl är ineffektivt. Dessa kulturer - ofta bestående av nomadfolk, glest befolkade samhällen och kriminella kretsar, kan kallas hederskulturer. På motsvarande sätt har hedern spelat en avgörande roll inom militär och ordenssällskap - inte minst inom riddar- och samurajväsendena.
I svenska språket används heder bland annat i begreppen "på heder och samvete", tjuvheder och hedersmord.
[redigera] Se även
Kategorier: Psykologi | Etik | Sociologi
