Makt

Wikipedia

Makt, sociologiskt, organisationsteoretiskt och filosofiskt begrepp som beskriver möjligheten att efter egen vilja fatta beslut som verkställs.

Makt är ett relativt begrepp, som förutsätter minst två parter: en part A som begär något, och en annan part B som uppfyllder denna begäran. Premissen för att A skall ha makt är att B är beroende av A. Beroendet kan vara olikartat till karaktären, och A kan i vissa fall framkalla detta förhållande.

En form av makt bygger på våld (coercive power) som förutsätter att B känner rädsla och förväntar sig negativa konsekvenser om inte A:s makt iakttages. Ett sådant förhållande kan uppkomma genom att A är fysiskt stark, har starka band med ett stödjande kollektiv, är verbalt slagfärdig, kan utesluta B från en önskad position, med mera.

Motsatsen till denna slags makt är belöningsmakt (reward power) där A kan ge B förmåner, en position, pengar eller annat erforderligt.

I formella sammanhang är legitimitetsmakt (legitimate power) den gängse, vilket innebär att A har en strukturell position som medger möjlighet att kräva av B att iakttaga makten. Positionen kan vara en chefsbefattning, och andra auktoritetsroller.

En annan form av makt är expertmakt (expert power) vilket innebär att A har en expertis eller förmåga som B finner erforderlig. Denna makt har till exempel läkare som ger råd till patienter, eller ekonomer i företag.

En sista grupp kallas referentiell makt (referent power), eller karismatisk makt, som innebär att A har vissa personliga egenskaper som B beundrar och vill identifiera sig med.

Beroendet B känner för A förutsätter att vad A har att erbjuda är viktigt för B, att A kan skrämma B, eller att A är oersättlig.

Generellt kan sägas att ju mer sanktioner A utfärdar mot B, desto mindre populär är A. Ju mer A presenterar beslut för B genom att förklara och resonera, desto högre är populariteten. Likaså om A har auktoritet bland sina överordnade, minskar dennes popularitet bland dem. Andra taktiker för att uppnå makt är att upprätta goda relationer, hämta stöd från andra i organisationen, eller förhandla.

Makt kan innehas individuellt eller i grupp. Det senare kallas koalition om den är temporär eller informell.

Man bör vidare förstå att makt är någonting som uppstår i interaktionen mellan människor. Således bör makt inte uppfattas som någonting man kan äga eller inneha, eller som självklart hör ihop med en speciell befattning (exempelvis chefsrollen). Makt är istället någonting dynamiskt som skapas mellan människor i deras integration och som alltid kan förändras och omformas. Vad som dock existerar är maktkoncentration och mer eller mindre asymmetriska maktrelationer. Att makt koncentreras till en viss person/grupp eller att maktrelationen blir asymmetrisk till en individs fördel beror på vilka komponenter (resurser) som är viktiga i det givna sammanhanget samt parternas förväntningar på relationen.

Med förväntningar menas vilka föreställningar som individerna har om hur relationen kommer att vara uppbyggd. Om båda förväntar sig att den ena ska inneha maktövertaget kommer så också bli fallet.

Förväntningarna styrs i stor utsträckning av maktrelationens andra komponent, resurserna, som tex. kan bestå av kunskap, pengar, vältalighet, ansvar, befogenheter. Exempelvis medför ett stort ansvarstagande ofta att den personen tillåts bestämma över det område som ansvaret gäller, och således blir ansvaret över området en resurs i maktrelationen till andra. Viktigt att komma ihåg är att inte heller resurserna är någonting som är konstant eller som i sig själva innehåller makt; en viss resurs som innebär maktasymmetrisk fördel i en viss situation kan i en annan situation vara värdelös eller till och med till nackdel.