Grön Ungdom

Wikipedia

Grön Ungdom
Förbundsordförande	{{{ordförande}}}
Språkrör	Alexander Chamberland, Ellinor Scheffer
Förbundssekreterare	Anneli Rannamaa
Förbundskassör	{{{kassör}}}
Grundat	1986
Huvudkontor	Bangatan 1, Lund
Antal medlemmar	1 644 (9:e)
Typ av förbund	{{{förbundstyp}}}
Politisk ideologi	{{{ideologi}}}
Moderparti	Miljöpartiet de Gröna
Närstående organisation(er)	Gröna Studenter
Internationellt samarbetsorgan	{{{internationell_org}}}
Europeiskt samarbetsorgan	{{{europeisk_org}}}
Nordiskt samarbetsorgan	{{{nordisk_org}}}
Adress	{{{adress}}}
E-post	{{{epost}}}
Telefon	{{{telefon}}}
Fax	{{{fax}}}
Webbplats	www.gronungdom.se
{{{fotnot}}}

Grön Ungdom (GU) är Miljöpartiet de Grönas ungdomsförbund, bildat 1986.

[redigera] Politisk åskådning

Grön Ungdom är det enda av Sveriges riksdagspartiers ungdomsförbund som ställer sig helt bakom moderpartiets politik.

Som motiv till detta brukar Grön Ungdom ange att "demokratin och möjligheten att påverka inte ska förhindras av någon åldersgräns". Grön ungdom är en del av Miljöpartiet de Gröna, och är man med i GU är man automatiskt med i Mp. Medlemmar i Grön ungdom får till exempel sitta i styrelser i Miljöpartiets namn. Samma principer gäller inom studentförbundet Gröna Studenter.

[redigera] Symbolen

Den gröna foten som antogs på riksårsmötet i Göteborg 2005 symboliserar det avtryck som människor gör på jorden under sin livstid, och hur viktigt det är att detta avtryck ska vara lika enkelt att få bort som ett fotavtryck på en sandstrand där vågorna slår upp.

Symbolen använde i flera år innan den antogs officiellt, anledningen torde vara att det lades en motion om att Grön Ungdom skulle anta den gröna stjärnan, som ansågs vara en symbol för hela den gröna rörelsen, därför antogs istället denna symbol som man använt i många år som officiell symbol.

[redigera] Organisation

[redigera] Medlemmar

Antalet medlemmar är (2003) enligt ungdomsstyrelsen 1 415 personer.

Grön Ungdom är det enda av Sveriges riksdagspartiers ungdomsförbund som inte anklagats för att fuska med medlemssiffror. Detta beror på att man alltid har haft ett centraliserat medlemmsregister, där man automatiskt rensats ut om man inte betalat in årets medlemsavgift (60 kr). Detta märks på att Grön Ungdom varje år förlorar ungefär 500 medlemmar, men också får 700 nya.Är man under 27 år är man också aoutmatist med i mode partiet och behöver inte betala någon avgift dit.

[redigera] Riksårsmötet

RÅM, Varje år hålls riksårsmötet som är förbundets högsta beslutande organ. Där väljs organisationens förtroendevalda och där fastslås de övergripande styrdokumenten. Till RÅM har alla medlemmar närvaro-, yttrande- och rösträtt. Alla andra organ är direkt eller indirekt underställda riksårsmötet.

[redigera] Förbundsstyrelsen

FS, Det högst beslutande organet mellan riksårsmötena är förbundsstyrelsen. Denna grupp har till uppdrag att förvalta Grön Ungdom praktiskt och politiskt. På riksårsmötet fastställer medlemmarna styrdokumenten "budget" och "verksamhetsplan" som vägleder förbundsstyrelsen i förvaltningen. Förbundsstyrelsen består av 7-13 personer inklusive förbundskassör och språkrör och sammanträder 4-7 gånger per år.

[redigera] Förbundsrådet

FR, Till Miljöpartiet de Grönas kongress motionerar enskilda medlemmar men även Grön Ungdom. På Förbundsrådet beslutas vilka motioner som Grön Ungdoms kongressombud skall driva. Grön Ungdom har rätt till ett ombud för vart hundratal påbörjade medlemmar. Grön Ungdom driver ingen egen politik externt utan har samma politiska uppfattning som Miljöpartiet de Gröna. Däremot driver ungdomsförbundet vissa frågor internt mellan Förbundsrådet och mp-kongressen. Grön Ungdom beslutade på årsmötet 2006 att avskaffa Förbundsrådet.

[redigera] Språkrör

Grön Ungdom har två språkrör, ett kvinnligt och ett manligt. De är förbundets ansikte utåt i politiska frågor och väljs av riksårsmötet. Just nu representerar Alexander Chamberland och Ellinor Scheffer Grön Ungdom som språkrör.

[redigera] Förbundskansliet

Här samordnas mycket av förbundets verksamhet. De som jobbar på förbundskansliet är anställda och förbundsstyrelsen är arbetsgivare. Kansliet ligger i Lund på Lunds centralstation.

[redigera] Redaktionen för Nisse Hult

Medlemstidningen heter Nisse Hult och den produceras av en årsmötesvald redaktion som består av redaktör, en grafiker, samt journalister.

Tidningen namn har sitt ursprung i sketchen Skattkammarön

[redigera] Valberedningen

GUVB, De olika personvalen på riksårsmötet bereds av valberedningen. Denna består av fem ledamöter som väljs på förbundsrådet. Valberedningen tar emot nomineringar, samt föreslår vilka som skall väljas till de olika uppdragen, sedan är det i slutändan alltid medlemmarna som beslutar vem som blir vald.

[redigera] Revisorerna

Förbundsstyrelsen, som förvaltare av riksorganisationen, granskas av två revisorer, en föreningsrevisor och en godkänd revisor. Dessa jobbar på uppdrag av riksårsmötet och framlägger till den en revisionsberättelse om utfallet i deras revision. I den projektbundna delen av Grön Ungdoms verksamhet granskar även den godkände revisorn redovisningarna.

[redigera] Kongressombud

Grön Ungdoms kongressombud till uppgift att driva de av förbundsrådet bifallna motionerna samt verka i enlighet med förbundets vilja på Miljöpartiet de Grönas årliga kongresser. Jobbar formellt på uppdrag av riksårsmötet. Grön Ungdom har ett ombud per påbörjat hundratal medlemmar. Ombuden väljs för en kongress i taget, och om Miljöpartiet de Gröna beslutar om en extrakongress så kan kongressombuden också utses på ett förbundsråd.

[redigera] Historia

[redigera] 1986-1990

Förbundet bildades den 28-30 november 1986 på Sollentunaholms slott utanför Stockholm där ett 60-tal unga miljöpartister samlats för att bilda förbundet. 1987 godkände Miljöpartiets kongress Grön Ungdom som partiets officiella ungdomsförbund och Tomas Håkansson och Katja Wagner väljs till första ordföranden, senare infördes samma språkrörssystem som Miljöpartiet de gröna. Samma år startades också medlemstidningen New Zine, som några nummer senare byter namn till Nisse Hult. Nästföljande år inrättas den första förbundsstyrelsen.

[redigera] Federationstiden 1990-1992

1990 Omvandlas förbundet till en federation av självständiga lokalavdelningar, som förbinds genom rådsmöten tre gånger per år. 1992 avskaffas federationen och en mer traditionell riksorganisation inrättas.

[redigera] 1992-1999

Under 1993 avlyssnar Säpo två av Grön Ungdoms telefoner, i december 2002 kräver språkrören Zaida Catalan och Gustav Fridolin Säpo på en ursäkt. Uppgifterna om avlyssningen hittades i Säkerhetstjänstkommissionens rapport om Säpos övervakning. Säpos anledning till avlyssningen var, enligt Säkerhetstjänstkommissionens rapport att förbundet hade kopplingar till "utomparlamentariska aktivistkretsar" En medlem i Grön Ungdom misstänktes för förberedelse till sabotage mot Jas 39 Gripen.¹

1995 hade Grön Ungdom för första gången egna ombud till Miljöpartiet de Grönas Kongress.

Under 1997 intensifierar Grön Ungdom sitt arbete med att försöka få organisationen att bygga på nätverk istället för lokalavdelningar, någonting som aldrig lyckades fullt ut.

[redigera] 2000-

Språkröret Gustav Fridolin avgick 2003 efter att ha kommit in i riksdagen som yngsta ledamot någonsin och uttalade i samband med det om att alla ungdomsförbund borde läggas ned.

Förbundet nådde för första gången över 2000 medlemmar valåret 2002.

Språkröret Einar Westergaard ställde ej upp till omval 2005 och lämnade partiet i protest mot det fördjupade samarbetet med socialdemokraterna och den aktuella försvarsuppgörelsen.

Efter Miljöpartiet de Grönas kongress 2005 och antagandet av Gröna Studenter som studentförbund togs även Grön ungdom upp i partiets stadgar för att tydliggöra i dem att Grön ungdom är partiets ungdomsförbund.

Årsmötet 2006 lade ned det rådgivande och politiska riksmötet Förbundsrådet.

Se även: Miljöpartiet de Grönas historia

[redigera] Förbundsstyrelse och förbundssekreterare

[redigera] Ordföranden

• 1987–1988: Tomas Håkansson och Katja Wagner
• 1988–1989: Håkan Wåhlstedt och Katja Wagner
• 1994–1996: Yvonne Ruwaida

Mellan 1989 och 1994 saknade Grön Ungdom ordföranden. Ordförandeposten avskaffades i samband med federationstiden och återinfördes först inför valet 1994.

[redigera] Språkrör

• 1996–1999: Paulo Silva och Maria Wetterstrand
• 1999–2001: Gustav Fridolin och Sofi Löfstedt
• 2001–2003: Gustav Fridolin och Zaida Catalán
• 2003–2005: Einar Westergaard och Zaida Catalán
• 2005–2006: Alexander Chamberland och Elina Åberg
• 2006–idag: Alexander Chamberland och Ellinor Scheffer

[redigera] Förbundssekreterare

• 1987–1988 Christer Öhgren
• 1988–1993 Ulf Holm
• 1993–1994 Ulrika Sandén
• 1994–1996 Josefina Gustavsson
• 1996–1997 Johan Lindblad
• 1997–1999 Teresia Ställborn
• 1999–1999 Teresia Ställborn omvaldes på årsmötet 1999, men avgick senare samma år, varefter posten var vakant.
• 2000–2003 Helene Sigfridsson
• 2003–2005: Henrik Dahlström
• 2005–idag: Anneli Rannamaa

[redigera] Förbundskassör

• 1996–1999 Magnus Lindgren
• 1999–2000 Linda Eskilsson (då Linda Klang)
• 2000–2001 Lage Rahm (ekonomiskt ansvarig i Förbundsstyrelsen)
• 2001–2001 David Strömmare
• 2001–2003 Göran Håden
• 2003–2006 Daniel Bergvall
• 2006–idag: Nila Vikhe Patil

[redigera] Sammankallande i Förbundsstyrelsen

•  ?–1999 Nicklas Attefjord
• 1999–1999 Mattias From
• 1999–2000 Paul Eskilsson
• 2000–2001 Elin Lundkvist
• 2001–2002 Lage Rahm
• 2002–2003 Daniel Bergvall
• 2003–2005 Tomas Melin
• 2005–idag Max Reijer

[redigera] Förbundsstyrelseledamöter

(sk=sammankallande)

• 1998:
  • Nicklas Attefjord
  • Magnus Johansson
  • Christel Lundin
  • Sofi Löfstedt
  • Sara Rosén
  • Ylva Saarinen
  • Kristoffer Talltorp
  • Mikael Törnqvist

• 1999:
  • Max Andersson
  • Paul Eskilsson (sk)
  • Mattias From (sk)
  • Emilia Hagberg
  • Fredrik Lann
  • Karla Lopez
  • Bita Majd (då Bita Sultani)
  • Viktor Morawski
  • Ilse-Marie Salmonsson
  • David Strömmare
  • Mikael Törnqvist

• 2000:
  • Max Andersson
  • Elin Lundkvist (sk)
  • Mattias Niskala
  • Jeanette Perman
  • Lage Rahm
  • Ellinore Sigfridsson

• 2001:
  • Lage Rahm (sk)
  • Viktoria Roos
  • Ilse-Marie Salmonsson
  • Camilla Stenlund
  • Teresia Ställborn
  • Mikael Törnqvist

• 2002:
  • Max Andersson
  • Daniel Bergvall (sk)
  • Andreas Emanuelsson
  • Tove Engvall
  • Pekka Koskenvoima
  • Helena Leander
  • Ylva Lundqvist
  • Tomas Melin
  • Mandy Quartin
  • Josefine Wood

• 2003
  • Helena Leander
  • Tomas Melin (sk)
  • Nasrin Mosavi
  • Anneli Rannamaa

• 2004
  • Alexander Chamberland
  • Tomas Melin (sk)
  • Marie-Helena Ohlsson
  • Anneli Rannamaa
  • Max Reijer
  • Elina Åberg

• 2005
  • David Levin
  • Max Reijer (sk)
  • Ellinor Scheffer
  • Nila Vikhe-Patil

• 2006
  • Parasto Ghaderi
  • Martin Wikner
  • Christopher Sjöberg
  • Max Reijer
  • Hanna Bäckström
  • Emma Berginger
  • Jakop Dalunde
  • Sofia Österborg Wiklund

[redigera] Årsmöten och Förbundsråd

[redigera] Årsmöten

• 1996 Östersund
• 1997 Linköping
• 1998 Göteborg
• 1999 Tensta, Stockholm
• 2000 Umeå
• 2001 Göteborg
• 2002 Nacka
• 2003 Lund
• 2004 Norrköping
• 2005 Göteborg på Hvitfeldtska gymnasiet
• 2006 Vadstena

[redigera] Förbundsråd

• 1995 Kungsbacka
• 1996 Karlstad
• 1997 Örebro
• 1998 Hässleholm
• 1999 Uppsala
• 2000 Tomelilla
• 2001 Linghem
• 2002 Falun
• 2003 Karlskrona
• 2004 Näsåker
• 2005 (1) Näsåker inför Miljöpartiet de Grönas kongress 2005
• 2005 (2) Eskilstuna inför Miljöpartiet de Grönas kongress 2006
• Förbundsrådet avskaffades på riksårsmötet 2006

[redigera] Se även

Gröna Studenter, Miljöpartiet de Grönas studentförbund.

[redigera] Externa Länkar

• Grön Ungdom

[redigera] Källa

• ¹SOU 2002:91. Magnus Hjort: Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002. Sida 350. länk