Fredrik Blom
Wikipedia
Fredrik Blom, född 1781, död 1853, överste, arkitekt, professor och överintendent.
I officersutbildningen vid svenska flottan ingick i äldre tider ritnings- och konstruktionslära, men det är få officerare som blivit lika framstående arkitekter som Fredrik Blom. Inte heller finns det många arkitekter, som kan förknippas med såväl flottans verksamhet som Stockholms stadsbild.
[redigera] Biografi
I slutet av 1700-talet började Fredrik Blom sin bana som lärling hos en amiralitetsbildhuggare i Karlskrona, vilket så småningom förde honom vidare till Konstakademien i Stockholm. Bloms mentor var amiral Carl August Ehrensvärd, som under en period var utbildningschef för svenska marinen i Karlskrona. Under kriget mot Ryssland, kom Blom 1808-1809 trots sin ställning som officer inte i direkt kontakt med krigshändelserna. Däremot kom han att ingå i Kurt von Stedingks stab vid förhandlingarna med Ryssland efter det svenska nederlaget i Finland. Denna position förde Blom till St Petersburg och tsar Alexanders hov, vilket måste imponerat på den unge karlskronabon. Fortifikationsingenjörerna stod för lejonparten av dåtidens statliga projektering av byggnader. Bland 1800-talets militärarkitekter var Fredrik Blom en av de mest framträdande. Bloms stora genombrott kom 1817, när han dels blev professor i byggnadskonst vid Konstakademien, dels chef för byggnadsdepartementet vid Arméns flottas eskader i Stockholm. Blom var en av den svenska empirestilens främsta företrädare och han var produktiv i hela landet.
[redigera] Byggnader i Stockholm
I huvudstaden bär exempelvis flertalet av byggnaderna på Skeppsholmen Fredrik Bloms kännetecken. Han svarade för uppförandet av den nya Skeppsholmskyrkan, Kastellet, för den kasern som i dag, efter en omfattande ombyggnad på 1950-talet, hyser Konsthögskolan, för den byggnad, som kallades Exercishuset och som i dag hyser Arkitekturmuseet och för ombyggnaden [1844-46]] av det tegelröda Amiralitetshuset.
Bland hans övriga verk finns till exempel Karl Johanskyrkan i Göteborg, Amiralitetskyrkan i Karlskrona, Norra kyrkogården i Lund, monumentet över Karl Johans landstigning som blivande kronprins i Helsingborg samt mängder av byggnader för militära ändamål, som "Blomska förrådet", fältförrådsbyggnaden i Kristianstad, som uppfördes på 1850-talet och är statligt byggnadsminne.
Mycket känd för sin samtid blev Blom för sin idé med prefabricerade hus, de flyttbara husen. De bestod av dubbla brädväggar med lufttät papp emellan. Väggar, golv och tak transporterades i delar, som genom sin spåntning var lätta att sammanfoga. Husen, som fanns i olika storlekar, var försedda med flyttbara kakelugnar och spiraltrappor. Dessa hus exporterades bl.a. till Ryssland och Frankrike. Rosendals slott byggdes 1823-1827 som Karl XIV Johans lustslott och ligger på Södra Djurgården i Stockholm. Även om det inte byggdes för att flyttas, användes en snarlik teknik. Det är ett trähus i empirestil, klätt med reverteringstegel. Matsalen, som är placerad i flygeln, är inredd för att ge en känsla av en fältherres härläger. I byggnaden finns även vad som bör vara en av landets första hissar. Inredningsarkitekt var Emanuel Limnell. Till slottet hör en del samtida paviljonger. I slottets närhet finns ett senare byggt orangerie. Blom var arkitekten bakom flera av de byggnader, som en gång tillhörde Kungliga Lantbruksakademien vid Frescatiområdet, nuvarande Universitetsområdet. Idag finns Lantbruksakademiens huvudbyggnad, "Stora huset" ("Bloms hus") kvar (1837-38) och där huserar universitetets rektor och universitetsledningen sedan 1976.
[redigera] De Blomska husen
Blom är även känd för flera små och eleganta lusthus, ett är bevarat på Skansen. Bloms uppfinning av flyttbara hus lämpade sig ypperligt till mindre sommarpaviljonger. Karl XIV Johan hade ofta behov av snabbt uppförda byggnader och paviljonger. Kungen var en flitig beställare och det kungliga föredömet gjorde "de Blomska husen" snabbt à la mode. Flera hus beställdes till fastigheter på Djurgården. Blom erhöll 1827 Framnäs på Djurgården, som han namngav efter det Framnäs, som förekommer i Tegnérs Frithiofs saga, utgiven 1827.
Bloms karriär var anmärkningsvärd och han kom under sin livstid att ägna sig åt många skilda arbetsområden. Åren efter hans död ansågs hans arkitektur torr och fantasilös, men hans tekniska lösningar och grundliga kännedom om ovanliga arbetsmetoder kom att betyda mycket för den moderna stadens framväxt.
Källa: "Fredrik Blom", manuskript av fil.lic. Carine Lundberg
