Bolsjevik

Wikipedia

Bolsjevik, majoritetsman. År 1903 splitrades det ryska socialdemokratiska partiet i två delar. Den maximalistiska gruppen, bolsjevikerna, var minoriteten, namnet till trots. Mot bolsjevikerna stod en majoritet, kallad mensjeviker, vilket följaktligen betyder minoritetsman. Deras partiprogram liknade det tyska socialdemokratiska partiets revisionism.

Storleksförhållandet mellan bolsjevikerna och mensjevikerna var tidvis det omvända.

Innehåll

1 Idéns bakgrund
2 Begreppens uppkomst
3 Marxismen och populismen blir till Bolsjevismen
4 Maktövertagandet och namnbytet
5 Referenser
- 5.1 Kända bolsjeviker

[redigera] Idéns bakgrund

Begreppsparet bolsjeviker och mensjeviker skapades i samband med socialdemokratiska partiets femte kongress, som hölls i Bryssel och London 1903. Lenin som var en av de framträdande i rörelsen, hade sina egna idéer om hur det borde fungera. Lenin hade som ung läst Nikolaj Tjernysjevskijs verk Vad bör göras? Boken handlar om en sammanslutning av sömmerskor som syr kläder, men i bakgrunden skymtar (framgick det för uppenbart hade inte tidens censur släppt igenom boken alls) en samling politiska aktivister, vilka genom teoeretiska studier och konspiratorisk organisering förbereder revolution. Lenin ansåg, inspirerad av Tjernysjevskij, att för att genomföra en omdaning av samhället som man önskade, måste detta ske genom professionella reolutionärer yrkesrevolutionärer, han skrev en pamplett med samma titel som Tjernysjevskij där han lade fram sina teser. Han ansåg att vanliga arbetare och bönder aldrig skulle kunna genomföra den totala omdaning av samhället som enligt honom behövdes, eftersom de hela tiden skulle försöka nå kortsiktiga förändringar inom det rådande systemet.

Endast bildade representanter för de besuttna klasserna, de intellektuella, kunde verkligen förstå arbetarnas långsiktiga intressen och leda dem på rätt sätt (Ryssland, Geoffrey Hosking)

[redigera] Begreppens uppkomst

Alltså skulle en intellektuell elit slåss för arbetarnas skull, och de skulle göra det genom underjordisk aktivitet, genom flygblad och agitation. På den andra kongressen 1903, vidhöll Lenin envist att alla som ville bli medlemmar var tvungna att personligt delta i någon av partiets organisationer. Ett sådant krav skulle drastiskt inskränka antalet medlemmar, just vad Lenin eftersträvde då han inte ville ha med folk som inte begrep politiken. En av hans motståndare, Martov, ville tvärtom bredda antalet medlemmar så mycket som möjligt. Lenin förlorade den omröstning som hölls då, men eftersom några av hans motståndare lämnade kongressen pga missnöje i en annan fråga, hävdade han när kongressen var över att han hade en majoritet bakom sig. Därför kallades hans fraktion för bolsjevikerna, alltså majoritetens män. Mensjevikerna strävade snarare mot en parlamentarisk republik där de medborgerliga rättigheterna kunde tryggas, och där arbetarklassen kunde arbeta i opposition tills dess att de var starka nog att ta över makten. Således föga revolutionärt.

[redigera] Marxismen och populismen blir till Bolsjevismen

Bolsjevismen förenade också marxismens idéer angående arbetarna, men ville också likt de socialister i Ryssland på 1800-talet som senare kallades populister, få med sig bönderna i sin revolution. Populismen menade också att det var i Ryssland som socialismen skulle bryta ut först, medan marxismen tvärtom talade talade om en fas av borgerlig kapitalism som föregångare till socialismen och därmed skulle den snarare komma i ett av de utvecklade länderna i väst än det agrara och det alltjämt efterblivna Ryssland som inte hade sett mycket till industikapitalism. Lenin önskade så småningom slå ihop de båda faserna till en, och därmed hoppa över fasen som gällde borgerlig kapitalism och gå direkt till socialismen och detta med en liten elit av intellektuella vid rodret. Revolutionen 1905 visade att också bönderna kunde vara revolutionära, Lenin menade att bönderna skulle hjälpa arbetarna att göra den borgeliga revolutionen till en socialistisk sådan i ett slag. Så även om Bolsjevismen ursprungliga impuls var marxistisk, lånade den idéerna om böndernas betydelse från den socialistiska populismen.

[redigera] Maktövertagandet och namnbytet

I Februari 1917 utbröt revolution i Ryssland, tsaren Nikolaj II störtades och en provisorisk regering tillsattes. I oktober samma år (beroende på olika kalendrar är det november)utbröt en ny revolution och i denna steg Lenin och hans bolsjeviker fram och grep slutligen makten i landet. Det var först med oktoberrevolutionen då bolsjevikerna fick stöd i sovjeterna (förmodligen tack vare att de till skillnad från mensjevikerna anammade parollen "All makt åt sovjterna!") som de återigen med rätta kunde kallas för just bolsjeviker.

Bolsjevikernas partiprogram byggde på proletariatets diktatur, och övergång till en gemensam planerad ekonomi.

Efter den ryska revolutionen bytte bolsjevikpartiet namn till kommunistiska partiet. Enligt Lenin gjordes detta för att man inte ville förknippas med socialdemokratin efter deras svek i första världskriget.