Astrid Lindgren

Wikipedia

Astrid Anna Emilia Lindgren, född Ericsson 14 november 1907 i Vimmerby landsförsamling, Småland, död 28 januari 2002 i Stockholm (Gustav Vasa församling), var en svensk barnboks författare. Lindgren är känd över hela världen för sina barnböcker om bland andra Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och Karlsson på taket.

[redigera] Biografi

Astrid Lindgren 1924

Astrid Anna Emilia föddes på gården Näs nära Vimmerby år 1907. Hon var dotter till arrendatorn Samuel August Ericsson och hans hustru Hanna Jonsson. Hon hade en äldre bror, riksdagsmannen Gunnar Ericsson, och två yngre systrar, Stina och Ingegerd. Hon började efter realexamen arbeta på Vimmerby tidning. Då hon som artonåring blev gravid ville barnets far, tidningens chefredaktör, gifta sig med henne, men hon avstod och födde 1926 som ogift sonen Lars i Köpenhamn. Han fick bo i fosterfamilj där under sina första år innan Astrid hade möjlighet att ta hand om honom. (Lars fick sedermera efternamnet Lindgren. Han avled 1986.)

1926 flyttade hon till Stockholm och lärde sig maskinskrivning och stenografi. 1931 gifte hon sig med sin chef, Sture Lindgren (1898-1952). Tre år senare, 1934, föddes Astrids andra barn, Karin, som sedermera, med namnet Karin Nyman, blev översättare. Familjen flyttade 1941 till lägenheten vid Dalagatan, med utsikt över Vasaparken, där Astrid bodde till sin död.

Under andra världskriget arbetade Astrid Lindgren i hemlighet på underrättelsetjänstens avdelning för brevcensur, där man läste de inkallades brev.

1944 vann hon andra pris i en flickbokstävling som som det nystartade förlaget Rabén & Sjögren utlyst med boken Britt-Marie lättar sitt hjärta och året efter vann hon med barnboken Pippi Långstrump. Hon hade tidigare skickat en version av manuset om Pippi Långstrump till Bonniers förlag, men blivit refuserad, men med en omarbetad version vann hon tävlingen hos Rabén & Sjögren. Hon fick några år senare en deltidsanställning som förlagsredaktör, ansvarig för barnböcker på det förlaget. Där arbetade hon fram till 1970 då hon gick i pension.

Tidningen Damernas Värld skickade 1948 iväg Lindgren till USA för att skriva kåserier, där hon upprördes av förtrycket mot svarta. Några år senare publiceras boken Kati i Amerika, som är en kåserisamling inspirerad av den resan.

1961 avled hennes mor Hanna, och åtta år senare fadern Samuel August. Hon skrev då en saga om sina föräldrar Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult, som en följetong i tidningen Vi. Den utkom senare även som bok. Hon utgick från sin fars berättelser och kärleksbrev som hon funnit i barndomshemmet. Samuel August förälskade sig i Hanna då hon bara var nio år och han var tretton.

I början av 1970-talet gick Lindgren i pension från bokförlaget Rabén & Sjögren, och flera närstående avled, däribland hennes bror Gunnar. Hon mottog flera utmärkelser och gav sig även in i samhällsdebatten (se nedan). Detta fortsätter under 1980-talet då hon bland annat engagerade sig för djurs rättigheter. Hon förlorade under mitten av 1980-talet sin son Lars. Hennes åttioårsdag 14 november 1987 firades på Göta Lejon i Stockholm. Under 1990-talet mottog hon fler utmärkelser. 1996 uppkallade den Ryska vetenskapsakademin en asteroid efter henne (asteroid #3204), något som fick henne att utbrista Hädanefter får ni kalla mig Asteroiden Lindgren. Samma år som hon fyllde 90 år utnämndes hon till Årets svensk i världen, något som hon också skämtade om.

2002 avled Astrid Lindgren i sitt hem i Vasastan i Stockholm, 94 år gammal.

Samlingen med Astrid Lindgrens originalmanuskript i Kungliga Biblioteket blev 2005 uppsatt på UNESCOs Världsminneslista.

[redigera] Översättningar

Astrid Anna Emilia Lindgrens böcker finns nu översatta till 76 språk. Uppskattningsvis har det utanför Sverige kommit 3 000 utgåvor som sålts i minst 80 miljoner exemplar.

I Tyskland publiceras Lindgrens böcker av förlaget Oetinger. Förlaget grundades 1946 och 1949 var Friedrich Oetinger på besök i Stockholm för att träffa Gunnar Myrdal. I en bokhandel fick han höra talas om Pippi Långstrump och tog snabbt kontakt med förlaget för att skaffa sig utgivningsrätten på tyska. Då hade redan fem tyska förlag tackat nej när Rabén & Sjögrens förlag försäkte sälja Pippi Långstrump. Oetinger har gett ut alla hennes böcker i ungefär 20 miljoner exemplar.

Den franska utgåvan av Pippi Långstrump som gavs ut 1951 av Hachette var dock inte särskilt trogen mot författaren. I den utgåvan har förlaget tagit bort långa stycken och gjort om texten för att inte ta med sådant som ansågs vara anarkism och provokationer. En ny komplett översättning till franska kom först 1995. 1973 kom Emil i Lönneberga, Zozo la tournade på franska men översättaren hade gjort om Emil till en läspande fransk bondpojke.

I Sovjetunionen har Lindgrens böcker getts ut i enorma upplagor. Särskilt populär har Karlsson på taket varit som översattes till ryska redan 1957. Den ryska översättningen var dock under all kritik: "rar liten gumma" översattes till "sällsynt liten gumma" och "Flygande tunnan" översattes till "flygande ölfat". ^[1]

[redigera] Lindgren i samhällsdebatten

10 mars 1976 publicerades i Expressen en saga hon skrivit, Pomperipossa i Monismanien, efter att hon upptäckt att hon betalat 102 % i skatt. Finansminister Gunnar Sträng menade hånfullt i riksdagsdebatten att författaren räknat fel, att hon var bra på sagor, men inte kunde räkna, men fick senare erkänna att så inte var fallet. Astrid Lindgren, som hade haft rätt från början, menade att de kanske skulle byta jobb med varandra, då det var Sträng som var bra på sagor, men inte kunde räkna. Ett stort skatteuppror startade i Sverige på grund av denna händelse och socialdemokraterna kritiserades för dels utformningen av skattesystemet, men också för det hånfulla bemötandet som Sträng och regeringen hade gett Lindgren. Samma år förlorade den socialdemokratiska regeringen makten vid riksdagsvalet, för första gången på fyrtio år.

Hon tog tydligt ställning mot kärnkraft inför omröstningen 1980, men det som engagerat henne mest är barn- och djurskyddsfrågor. Hon skrev boken Min ko vill ha roligt tillsammans med veterinären Kristina Forslund och förde en djurskyddskampanj i Expressen under tre år.

Statsminister Ingvar Carlsson gav henne på åttioårsdagen en djurskyddslag, Lex Lindgren, men Lindgren beskrev den som "fisig", då den inte höll det han utlovat. Engagemanget bidrog dock till att konsumenterna fick upp ögonen för djurskyddsfrågor i högre grad.

Då hon 1978 tilldelats Tyska Bokhandelns fredspris skrev hon talet Aldrig våld!, men efter att ha läst det ville inte arrangörerna att hon skulle hålla det, då hon jämförde våld i hemmen med våld i världen, något som ansågs kunna uppröra den tyska publiken. Lindgren menade att om man gav priset till en barnboksförfattarinna fick man räkna med att hon skulle utgå från barnkammaren, och om hon inte fick hålla talet skulle hon avstå från att komma. Hon höll talet, det trycktes i stora upplagor och fick genomslagskraft. Året efter fick Sverige en lag mot barnaga.

[redigera] Illustratörer

Framför allt fyra tecknare har illustrerat Astrid Lindgrens verk; Ingrid Vang Nyman, som ritade till böckerna om Pippi, Björn Berg, som illustrerade Emil-böckerna, Eric Palmquist, som tecknade för böckerna om Rasmus liksom för senare upplagor av böckerna om Kalle Blomkvist, samt Ilon Wikland, som tecknade böckerna om Lotta, Karlsson på taket, Madicken, Saltkråkan, Nils Karlsson Pyssling (undantaget äldre upplagor), Ronja, Mio, Bröderna Lejonhjärta samt novellsamlingen Sunnanäng. Bullerbybarnen och Kajsa Kavat har tolkats av såväl Vang Nyman som Wikland.

Utöver dessa fyra kom även ett antal illustratörer att teckna för enskilda böcker:

De äldre upplagorna av Nils Karlsson Pyssling och Kalle Blomkvist-trilogin tecknades av Ewa Billow respektive Eva Laurell och Kerstin Thorwall-Falk. Marika Delin gjorde bilderna till novellen Assar Bubbla och Lindgrens fristående bilderböcker illustrerades av Ilon Wikland, Marit Törnqvist, Birgitta Nordenskjöld, Hans Arnold, Svend Otto S, Harald Wiberg, Lars Klinting och Pija Lindenbaum. Teckningarna till flickbokstrilogin om Kati gjordes av Margit Uppenberg (Kati i Amerika och Kati i Italien) och Maivor Persson Malm (Kati i Paris), medan de två fristående flickböckerna Britt-Mari lättar sitt hjärta och Kerstin och jag saknar illustrationer.

[redigera] Figurer

Pippi Långstrump (skapad 1945, figurerar i 3 romaner, 1 novell och 9 bilderböcker)
Kalle Blomkvist (1946, 3 romaner)
Barnen i Bullerbyn (1947, 3 romaner och 3 bilderböcker)
Nils Karlsson Pyssling (1949, 1 novell och 1 bilderbok)
Kajsa Kavat (1950, 1 novell och 1 bilderbok)
Mio (1954, 1 roman)
Karlsson på taket (1955, 3 romaner)
Rasmus (1956, 2 romaner)
Lotta på Bråkmakargatan (1958, 2 romaner och 3 bilderböcker)
Madicken (1960, 2 romaner, 2 noveller och 1 bilderbok)
Emil i Lönneberga (1963, 3 romaner, 3 noveller och 4 bilderböcker)
Tjorven (1964, 1 roman och 1 bilderbok)
Bröderna Lejonhjärta (1973, 1 roman)
Ronja Rövardotter (1981, 1 roman)

[redigera] Bibliografi

[redigera] Barn- och ungdomsromaner

1945 - Pippi Långstrump
1946 - Pippi Långstrump går ombord
1946 - Mästerdetektiven Blomkvist
1947 - Alla vi barn i Bullerbyn
1948 - Pippi Långstrump i Söderhavet
1949 - Mera om oss barn i Bullerbyn
1949 - Nils Karlsson-Pyssling (novellsamling)
1950 - Kajsa Kavat (novellsamling)
1951 - Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt
1952 - Bara roligt i Bullerbyn
1953 - Kalle Blomkvist och Rasmus
1954 - Mio, min Mio
1955 - Lillebror och Karlsson på taket
1956 - Rasmus på luffen
1957 - Rasmus, Pontus och Toker
1958 - Barnen på Bråkmakargatan
1959 - Sunnanäng (novellsamling)
1960 - Madicken
1961 - Lotta på Bråkmakargatan
1962 - Karlsson på taket flyger igen
1963 - Emil i Lönneberga
1964 - Vi på Saltkråkan
1966 - Nya hyss av Emil i Lönneberga
1968 - Karlsson på taket smyger igen
1970 - Än lever Emil i Lönneberga
1973 - Bröderna Lejonhjärta
1976 - Madicken och Junibackens Pims
1981 - Ronja Rövardotter

[redigera] Noveller

1979 - Pippi Långstrump har julgransplundring
1984 - När lilla Ida skulle göra hyss
1985 - Emils hyss nr 325
1986 - Inget knussel, sa Emil i Lönneberga
1987 - Assar Bubbla eller Det var nära ögat att det inte blev någon bok om Pippi Långstrump
1991 - När Lisabet pillade in en ärta i näsan
1993 - Jullov är ett bra påhitt, sa Madicken

[redigera] Bilderböcker

1947 - Jag vill inte gå och lägga mej (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland)
1947 - Känner du Pippi Långstrump?
1951 - Jag vill också gå i skolan (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland)
1954 - Jag vill också ha ett syskon (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland)
1956 - Nils Karlsson-Pyssling flyttar in
1958 - Kajsa Kavat hjälper mormor
1961 - Jul i stallet (ill. Harald Wiberg, nyutgåva: ill. Lars Klinting)
1963 - Jul i Bullerbyn
1965 - Vår i Bullerbyn
1966 - Barnens Dag i Bullerbyn
1967 - Skrållan och sjörövarna
1969 - Pippi flyttar in
1969 - Pippi ordnar allt
1970 - Pippi är starkast i världen
1970 - Pippi håller kalas
1971 - Visst kan Lotta cykla
1971 - På rymmen med Pippi Långstrump
1971 - Pippi går till sjöss
1971 - Pippi vill inte bli stor
1972 - Den där Emil
1973 - Allrakäraste syster (ur novellsamlingen Nils Karlsson Pyssling, ill. Hans Arnold)
1976 - När Emil skulle dra ut Linas tand
1977 - Visst kan Lotta nästan allting
1983 - Titta, Madicken, det snöar!
1984 - Spelar min lind, sjunger min näktergal (ur novellsamlingen Sunnanäng, ill. Svend Otto S)
1985 - Draken med de röda ögonen (ill. Ilon Wikland)
1986 - Skinn Skerping - Hemskast av alla spöken i Småland (ill. Ilon Wikland)
1989 - När Bäckhultarn for till stan (ill. Marit Törnqvist)
1990 - Visst är Lotta en glad unge
1991 - När Adam Engelbrekt blev tvärarg (ur novellsamlingen Kajsa Kavat, ill. Marit Törnqvist)
1994 - Skymningslandet (ur novellsamlingen Nils Karlsson Pyssling, ill. Marit Törnqvist)
1995 - Emil med paltsmeten
1997 - Emil och soppskålen
2000 - Pippi Långstrump i Humlegården
2002 - Mirabell (ur novellsamlingen Nils Karlsson Pyssling, ill. Pija Lindenbaum)
2003 - Sunnanäng (ur novellsamlingen Sunnanäng, ill. Marit Törnqvist)

[redigera] Fotoberättelser

Fotografier av Anna Riwkin-Brick.

1956 - Eva möter Noriko-San
1958 - Sia bor på Kilimandjaro
1959 - Mina svenska kusiner
1960 - Sötast i världen
1960 - Lilibet, cirkusbarn
1962 - Marko bor i Jugoslavien
1963 - Jackie bor i Holland
1965 - Randi bor i Norge
1966 - Noy bor i Thailand
1968 - Matti bor i Finland

[redigera] Flickböcker

1944 - Britt-Marie lättar sitt hjärta
1945 - Kerstin och jag
1950 - Kati i Amerika
1952 - Kati på Kaptensgatan (senare omdöpt till Kati i Italien)
1954 - Kati i Paris

[redigera] Biografier

1971 - Mina påhitt
1975 - Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult

[redigera] Övriga böcker

1959 - Pjäser för barn och ungdom
1991 - Hujedamej och andra visor av Astrid Lindgren

[redigera] Samlingsvolymer

1952 - Boken om Pippi Långstrump (Innehåller Pippi Långstrump, Pippi Långstrump går ombord och Pippi Långstrump i Söderhavet - samtliga dock i redigerat skick)
1961 - Bullerbyboken (Innehåller Alla vi barn i Bullerbyn, Mera om oss barn i Bullerbyn och Bara roligt i Bullerbyn)
1967 - Salikons rosor (Innehåller novellsamlingarna Kajsa Kavat och Nils Karlsson-Pyssling samt första kapitlet ur Mio, min Mio)
1972 - Allt om Karlsson på taket (Innehåller Lillebror och Karlsson på taket, Karlsson på taket flyger igen och Karlsson på taket smyger igen
1980 - Sagorna (Innehåller novellsamlingarna Nils Karlsson-Pyssling och Sunnanäng samt Draken med de röda ögonen och avsnitt ur Bröderna Lejonhjärta, Karlsson på taket flyger igen och Mio, min Mio)
1982 - Småländsk tjurfäktare (Innehåller novellsamlingen Kajsa Kavat och Barnen på Bråkmakargatan, samt Bäckhultarn far till stan, och avsnitt ur Vi på Saltkråkan, Mera om oss barn i Bullerbyn, Madicken och Än lever Emil i Lönneberga)
1983 - Allas vår Madicken (Innehåller Madicken och Madicken och Junibackens Pims)
1984 - Stora Emilboken (Innehåller Emil i Lönneberga, Nya hyss av Emil i Lönneberga och Än lever Emil i Lönneberga)
1985 - Julberättelser (Innehåller avsnitt ur Kajsa Kavat, Mera om oss barn i Bullerbyn, Madicken, Nya hyss av Emil i Lönneberga, Än lever Emil i Lönneberga, samt bilderböckerna Jul i stallet, Kajsa Kavat hjälper mormor, Titta, Madicken, det snöar och Visst kan Lotta nästan allting)
1989 - Ida och Emil i Lönneberga (Innehåller Emils hyss nr 325, När lilla Ida skulle göra hyss och Inget knussel, sa Emil i Lönneberga)
1992 - God Jul i Stugan (Innehåller avsnitt ur Kajsa Kavat, Alla vi barn i Bullerbyn, Mera om oss barn i Bullerbyn och Madicken, samt bilderböckerna Jul i stallet, Jul i Bullerbyn, Kajsa Kavat hjälper mormor, Titta, Madicken, det snöar! och Visst kan Lotta nästan allting)
1993 - Lottas komihågbok (Innehåller Visst kan Lotta cykla, Visst kan Lotta nästan allting och Visst är Lotta en glad unge)
2002 - Alla mina barn (Innehåller utdrag ur böcker med samtliga de fjorton huvudfigurerna)

[redigera] Filmografi

[redigera] Svenska spelfilmer

Några som återkommit i många Astrid Lindgren-filmatiseringar är kompositören Georg Riedel, regissören Olle Hellbom och skådespelaren Allan Edwall. Astrid Lindgren själv har skrivit manus och sångtexter till de flesta av de filmer som gjorts baserade på hennes verk, och hon har nästan alltid varit med på inspelningsplatserna och godkänt. Liksom hon hade tydliga ståndpunkter både politiskt och allmänmänskligt ville hon också att hennes filmer skulle följa hennes moraliska syn. Hon var länge emot animerade filmversioner av sina böcker, samt godkände bara i viss mån produktion och försäljning av leksaker och dylikt (merchandise) efter hennes figurer.

1947 - Mästerdetektiven Blomkvist
1949 - Pippi Långstrump
1953 - Mästerdetektiven och Rasmus
1955 - Luffaren och Rasmus
1956 - Rasmus, Pontus och Toker
1957 - Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt
1960 - Alla vi barn i Bullerbyn (TV-serie i 13 avsnitt)
1963 - Vi på Saltkråkan (TV-serie i 13 avsnitt)
1964 - Tjorven, Båtsman och Moses
1965 - Tjorven och Skrållan
1966 - Tjorven och Mysak
1967 - Skrållan, Ruskprick och Knorrhane
1969 - Pippi Långstrump (TV-serie i 13 avsnitt)
1970 - På rymmen med Pippi Långstrump
1970 - Pippi Långstrump på de sju haven
1971 - Emil i Lönneberga
1971 - Nya hyss av Emil i Lönneberga
1973 - Emil och griseknoen
1974 - Världens bästa Karlsson
1977 - Bröderna Lejonhjärta
1979 - Madicken på Junibacken
1980 - Du är inte klok, Madicken
1981 - Rasmus på luffen
1984 - Ronja Rövardotter
1986 - Alla vi barn i Bullerbyn
1987 - Mer om oss barn i Bullerbyn
1987 - Mio min Mio
1988 - Allra käraste syster (kortfilm)
1988 - Godnatt, herr luffare! (kortfilm)
1989 - Gull-Pian (kortfilm)
1989 - Hoppa högst (kortfilm)
1989 - Kajsa Kavat (kortfilm)
1989 - Ingen rövare finns i skogen (kortfilm)
1989 - Peter och Petra
1990 - Nils Karlsson Pyssling
1990 - Nånting levande åt Lame-Kal (kortfilm)
1990 - Pelle flyttar till Konfusenbo (kortfilm)
1992 - Lotta på Bråkmakargatan
1993 - Lotta flyttar hemifrån
1996 - Kalle Blomkvist - Mästerdetektiven lever farligt
1997 - Kalle Blomkvist och Rasmus

Anmärkningar:

Delar av den 13 avsnitt långa TV-serien Alla vi barn i Bullerbyn från 1960 finns även ihopklippt till två långfilmer; Alla vi barn i Bullarbyn' från 1960 (bestående av tre avvsnitt) och Bara roligt i Bullerbyn från 1961 (bestående av fyra avsnitt).
De fyra långfilmerna om Saltkråkan - Tjorven, Båtsman och Moses, Tjorven och Skrållan, Tjorven och Mysak och Skrållan, Ruskprick och Knorrhane - har under namnet Så här går det till på Saltkråkan även sänts som en TV-serie i 12 avsnitt. Denna serie är alltså inte att sammanblanda med den ursprungliga serien, Vi på Saltkråkan, som består av 13 avsnitt. Delar av ursprungsserien har även klippts ned till en långfilm, även den kallad Vi på Saltkråkan, som fick premiär 1968.
1973 klipptes delar av TV-serien Pippi Långstrump samman och släpptes som en långfilm under titeln Här kommer Pippi Långstrump.
Flertalet av filmerna har även visats i klippt skick, som TV-serier. Det är dock endast dessa tre produktioner som är skapade för serieformatet.
Mio, min Mio från 1987 var ett sovjetiskt-svenskt-norskt-amerikanskt sammarbete, regisserat av den sovjetiske regissören Vladimir Grammatikov, med bl.a. Christopher Lee i rollen som Riddar Kato.

[redigera] Animerade filmatiseringar

1968 - Malysh I Karlson (Sovjetunionen)
1970 - Karlson vernulsya (Sovjetunionen)
1997 - Pippi Långstrump (Kanada/Tyskland/Sverige)
1998 - Pippi Långstrump (TV-serie i 26 avsnitt, Kanada/Tyskland/Sverige)
2002 - Karlsson på taket (Norge/Sverige)
2002 - Karlsson på taket (TV-serie i 26 avsnitt, Norge/Sverige)

Anmärkning:

Avsnitt av 1998 års TV-serie med Pippi Långstrump har även omredigerats till filmer - bland dessa märks speciellt Pippi i Söderhavet som fick biopremiär och består av seriens tre sista avsnitt.

[redigera] Utländska spelfilms-filmatiseringar

1982 - Пеппи Длинныйчулок ("Peppi Dlinnyychulok", TV-film, Sovjetunionen)
1985 - Emila nedarbi (TV-film, Lettland)
1985 - Pippi Långstrump (TV-film, USA)
1988 - Pippi Långstrump - starkast i världen (USA)

[redigera] Priser och utmärkelser

1945 - Svenska Dagbladets litteraturpris
1950 - Nils Holgersson-plaketten
1956 - Deutscher Jugendliteraturpreis
1958 - H C Andersen-medaljen
1963 - Astrid Lindgren blev som första barnboksförfattare invald i Samfundet de Nio
1970 - Expressens Heffaklump
1970 - Tyska bokhandelns fredspris
1970 - Litteraturfrämjandets hederspris Guldskeppet
1971 - Svenska Akademiens stora guldmedalj
1975 - Litteris et Artibus
1977 - Svenska Deckarakademins pris för Barn- och ungdomsdeckare
1978 - Illis Quorum 12:e storleken
1986 - Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris
1987 - Tolstojmedaljen
1990 - Frödingstipendiet
1994 - Right Livelihood Award för sin kamp både för barns och djurs rättigheter.
1997 - Mensapriset
1997 - Årets svensk i världen
2000 - Hedersdoktor vid Linköpings universitet
2001 - Grammis (Juryns hederspris)

[redigera] Utmärkelser uppkallade efter Astrid Lindgren

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Wikiquote har citat av eller om Astrid Lindgren

Astrid Lindgren

[redigera] Referenser

^ Kerstin Kvint. (red.). (1997). Astrid i vida världen. . Översättning: . Stockholm: Kvints. sid. . ISBN 9188372165.

Margareta Strömstedt. (red.). (1977). Astrid Lindgren - en levnadsteckning. . Översättning: . Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. . ISBN 9129502799.
Astrid Lindgrens webbplats
Paul Berf, Astrid Surmatz (Hrsg.): Astrid Lindgren. Zum Donnerdrummel! Ein Werk-Porträt. Zweitausendeins, Frankfurt 2000 ISBN 3-8077-0160-5
Vivi Edström: Astrid Lindgren. Im Land der Märchen und Abenteuer. Oetinger, Hamburg 1997 ISBN 3-7891-3402-3
Maren Gottschalk: Jenseits von Bullerbü. Die Lebensgeschichte der Astrid Lindgren. Beltz & Gelberg, Weinheim 2006 ISBN 3-407-80970-0
Jörg Knobloch (Hrsg.): Praxis Lesen: Astrid Lindgren: A4-Arbeitsvorlagen Klasse 2-6, AOL-Verlag, Lichtenau 2002 ISBN 3-89111-653-5
Sybil Gräfin Schönfeldt : Astrid Lindgren. 10. Aufl., Rowohlt, Reinbek 2000 ISBN 3-499-50371-9
Margareta Strömstedt: Astrid Lindgren. Ein Lebensbild. Oetinger, Hamburg 2001 ISBN 3-7891-4717-6
Astrid Surmatz: Pippi Långstrump als Paradigma. Die deutsche Rezeption Astrid Lindgrens und ihr internationaler Kontext. Francke, Tübingen, Basel 2005 ISBN 3-7720-3097-1

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../a/s/t/Astrid_Lindgren_f515.html