Nobelpriset

Wikipedia

Nobelpriset är en utmärkelse, som grundar sig på testamentet från Alfred Nobel, uppfinnaren av bland annat dynamit. I testamentet, daterat 1895-11-27, stadfäste Nobel att en stiftelse skulle bildas av hans förmögenhet och att räntan från denna Nobelstiftelse skulle delas ut varje år på Nobels dödsdag, 10 december, som pris åt de personer som under föregående år gjort mest nytta för mänskligheten. Varje pris består av en medalj, ett personligt diplom samt pengar. Genom åren har 768 personer, varav 33 kvinnor, och 19 organisationer fått Nobelpriset.

[redigera] Stadgarna

Efter samråd mellan testamentsexekutorerna Ragnar Sohlman och Rudolf Liljequist, de prisutdelande institutionerna och testators närmaste släktingar fastställdes Nobelstiftelsens grundstadgar av Kungl Maj:t 29 juni 1900.

Priset skall delas upp i fem lika delar i områdena: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt det s.k. Fredspriset för fredsarbete. Enligt statuterna kan priset i varje grupp delas upp och ges till flera förtjänta personer, men dock högst tre. Fredspriset kan utdelas även till juridisk person, men inte i de andra delarna av priset.

Första Nobelprisutdelningen ägde rum på Kungliga Musikaliska Akademien år 1901, och från och med 1902 har priset utdelats i Stockholm av Sveriges kung, medan Nobels fredspris utdelas i Oslo av den norska nobelkommitténs ordförande. Anledningen till att Norge utsågs att utdela fredspriset var troligtvis att Nobel ville markera att Sverige och Norge var i personalunion vid den tid då testamentet skrevs. Priset skall ge möjligheter för pristagaren att fortsätta och vidareutveckla sin forskning utan att vara pressad av ekonomiska villkor, och bl.a. p.g.a. den stora prissumman räknas nobelpriset som den högsta utmärkelsen inom vetenskapen över huvud taget.

Utdrag ur Alfred Nobels testamente
Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfares på följande sätt: Kapitalet av utredningsmännen realiseradt till säkra värdepapper skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem som under det förlupna året hafva gjort mänskligheten den största nytta. Räntan delas i fem lika delar som skola tillfalla: en del till den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäckt eller förbättring; en del den som har gjort den vigtigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän; en del som inom literaturen har produceradt det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och avskaffande eller minskning av stående arméer samt bildande och spridande av fredskongresser. Prisen för fysik och kemi utdelas av Svenska Vetenskapsakademien; för fysiologien eller medicinska arbeten av Carolinska Institutet i Stockholm; för literatur av Akademien i Stockholm samt för fredsförfäktare af ett utskott af fem personer som väljas af Norska Stortinget. Det är min uttryckliga vilja att vid prisutdelningarna intet afseende fästes vid någon slags nationstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset antingen han är skandinav eller ej.

Paris den 27 november 1895

ALFRED BERNHARD NOBEL

Den ursprungliga summan som donerades var 31 miljoner kronor, vilket i nutida penningvärde motsvarar över en miljard kronor. Pengarna har förvaltats väl och uppgår nu till mer än 2 miljarder kronor. Första gången priset utdelades var prissumman exakt 150 782 kronor. Jubileumsåret 1951 var prissumman för var och en av grupperna lika exakt 167 612 kronor och 46 öre. 2005 var priset ungefär 10 miljoner kronor, ca 1,1 miljoner euro. I Nobels testamente stod att tillgångarna skulle placeras i "säkra papper ", vilket från början avsåg statliga obligationer. Statsobligationerna gav så småningom sämre utdelning, vilket ledde till att prissumman efter hand sjönk. Så småningom lättade dock den svenska regeringen på bestämmelserna, och från 1953 har stiftelsen i stort sett haft frihet att investera pengarna på det sätt som de ansett mest lönsamt.

Nobels testamente orsakade till en början stor uppståndelse. Det ifrågasattes av släktingar, och idén med priset kritiserades i vissa tidningar. Även Oscar II var kritisk, eftersom priset inte var begränsat till svenska medborgare. De institutioner som fått uppgiften att utse pristagare var till en början också tveksamma. Föreskriften att fredspriset skulle delas ut i Oslo av det norska stortinget var känslig, eftersom det förekom häftiga diskussioner om den Norsk-svenska unionens framtid.

Regeln att endast tre personer inom varje gren kan få priset har på senare tid ibland varit ett problem, eftersom vetenskaplig forskning idag oftast utförs i lagarbete.

De institutioner som utser pristagarna har var och en inrättat fristående Nobelinstitut för att genomföra proceduren för val av pristagare. Förarbetet pågår hela året under stort hemlighetsmakeri. Det slutliga tillkännagivandet av årets pristagare, som brukar göras i september eller oktober, sker under stor pressbevakning. Gissningarna före det offentliga tillkännagivandet brukar vara många, särskilt när det gäller litteraturpriset: Bokförläggarna vill ladda upp inför den rusning av allmänheten efter den lyckliggjorda författarens böcker som brukar följa beskedet.

Svenska Akademiens Nobelinstitut förvaltar Nobelbiblioteket, som är upprättat enligt föreskrifter i testamentet. Nobelbiblioteket är ett av de allra främsta biblioteken i Europa, för skönlitteratur, litteraturhistoria och konst.

Utöver prissumman mottar alltså varje pristagare en medalj och ett personligt diplom med motiv som anknyter till pristagarens arbete. Kalligrafen Annika Rücker är en av dem som i många år utfört dessa diplom. En annan är konstnären och författaren Gunnar Brusewitz. Medaljkonstnären Erik Lindberg har gjort fyra olika medaljer för de i Sverige utdelade prisen. Gustav Vigeland har gjort den medalj som åtföljer fredspriset. De svenska medaljerna har på reversen omskriften Inventas vitam iuvat excoluisse per artes "Lyckligt när människans liv uppfinnarens bragder förädla". På den norska står Pro pace et fraternitate gentium "För fred mellan folken och deras förbrödrande".

Samtidigt som prisen enligt Nobels testamente delas ut, utdelas också Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som instiftades 1969 i samband med Riksbankens 300-årsjubileum. 1969 beslutade man också att det inte skulle få vara ytterligare ämnen vid framtida utdelningar. Det ekonomiska priset förvaltas av Nobelstiftelsen, pristagare utses av Vetenskapsakademien och priset överlämnas av Konungen vid samma tillfälle som de fyra ("svenska") andra. Det ekonomiska priset har därför ofta kallats för ett Nobelpris, ibland "det alternativa Nobelpriset". Nobels släktingar har inte velat acceptera det ekonomiska priset som ett nobelpris.

Orsaken till att han inte instiftade ett pris i matematik har debatterats, och det påstås ibland att han ville undvika att en viss svensk matematiker (oftast nämns Gösta Mittag-Leffler, vid denna tid professor i matematik vid Stockholms universitet), skulle föräras priset. Orsaken uppges då vara att Mittag-Leffler skulle haft en affär med Nobels fru, älskarinna eller trolovade. Det finns dock inte något historiskt stöd för detta, ty Nobels älskarinna (som bodde i Wien) hade troligen ingen kontakt med Mittag-Leffler, och gift eller trolovad var Nobel aldrig. En annan förklaring är att Nobel helt enkelt inte ansåg att matematiken var särskilt viktig eller till någon större nytta för mänskligheten.

Tills nu har bara fyra personer fått Nobelpriset två gånger:

Marie Curie, 1903 för Fysik och 1911 för Kemi,
Linus Pauling, 1954 för Kemi och 1962 för Fredsarbete,
John Bardeen, 1956 och 1972 båda för Fysik,
Frederick Sanger, 1958 och 1980 båda i Kemi.

Fredspriset 1988 tilldelades Förenta Nationernas Fredsbevarande Styrkor . Eftersom Sverige deltagit med sådana styrkor, tilldelades alla som dittills medverkat i de svenska FN-kontingenterna ett personligt diplom, undertecknat av dåvarande Statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, Roine Carlsson. Därmed kan ett stort antal svenskar känna sig hedrade som nobelpristagare, om än åtskilligt utspätt. Men alla pengarna stannade hos FN.

[redigera] Prisutdelningen och Nobelfesten

Prisutdelningen sker ur Konungens hand under stor pompa, de första åren i Stockholms Konserthus (utom fredspriset som utdelas i Oslo).

Efter utdelningen följer stor middag i Blå hallen i Stockholms stadshus med underhållning av världsartister. Tillsammans med pristagarna är hela den kungliga familjen hedersgäster. Efter middagen vidtar dans.

Antalet matgäster räknas i 4-siffriga tal, och betjäningen i form av servitörer, kockar, vaktmästare etc är flera hundra. Alla har lång träning flera dagar i förväg. Matsedeln hemlighålls i det längsta. Intåget av servitörerna, då maten skall bäras fram, sker i procession.

Nobelpriset har ett utomordentligt renommé i hela världen. Utdelningen av Nobelpriset får stor uppmärksamhet i världspressen, särskilt i pristagarnas hemländer.

Under sittningen håller pristagarna också varsitt litet tal, oftast av en lättsam karaktär, som tack för middagen.

Pristagarna brukar åtföljas av hela sin familj.

Till den stora middagen har för några år sedan komponerats en särskild Nobelservis.

Under prisutdelningen och Nobelfesten tjänstgör ett stort antal av Stockholms studenter som marskalkar.

[redigera] Dagarna efter

Några dagar efter prisutdelningen brukar det vara mottagningar på de institutioner som utsett pristagare, varvid resp pristagare håller en föreläsning om sitt specialämne.

En (förvarnad?) överraskning för pristagarna brukar vara traditionsenlig väckning på morgonen den 13 december av Lucia med följe.