Mattias Steuchius
Wikipedia
Mattias Steuchius, född 26 oktober 1644, död 2 augusti 1730 i Uppsala. Ärkebiskop, professor.
Mattias Steuchius var son till superintendenten Petrus Steuchius och hans första hustru Brita Ilsbodinia, troligen kom båda föräldrarna från den s.k. Bureätten. Gift 1673 med Anna Tersera, dotter till biskopen Johannes Terserus och Elisabeth Troilia (dotter till Margareta Bure "Stormor i Dalom" och släkt med ärkebiskoparna Samuel Troilius och Uno von Troil ) med vilken han fick 8 barn. Hans son (Jöns) Johannes Steuchius, tillika ärkebiskop, adlades under namnet Steuch.
Inskrevs 1654 vid Härnösands skola, 1658 filosofiska och teologiska studier vid Uppsala universitet. Filosofie magister 1668, därefter resor i Europa. 1672 lektor i logik vid Härnösands gymnasium, och prästvigd och riksdagsledamot för prästeståndet samma år. Professuren i logik och metafysik 1676.
Bekämpade cartesianismens spridande både som präst och riksdagsledamot. Själv var han övertygad aristoteliker och verkade kraftigt för religiös renlärighet.
Sin faders vikarie som superintendent i Härnösand 1682, året därpå superintendent vid faderns dödsfall. I denna tjänst reste han mycket i Norrland och gjorde visitation; detta ledde till att han kom i kontakt med samernas kultur som han tog för trolldom och försökte förhindra, bl a genom folkbildning. Teologie doktor 1693.
1695 utnämnd till biskop i Lund, ett ämbete som präglades av härjande pest och därtill krig samt folkliga, mer eller mindre hedniska traditioner, under vilket han genom folkundervisning försökte försvenska skåningarna.
Då Haquin Spegel dog 1714, utnämndes Mattias Steuchius till ärkebiskop, vilket han förblev till sin död 1730 då han efterträddes av sin son Johannes Steuchius.
Hans främsta arbete som ärkebiskop var som kritiker till den allt starkare kungamakten, i synnerhet 1719-1720. Vidare har han ansetts som en förespråkare till idén om folkskolan.
 Sveriges ärkebiskopar |
|---|
|
Företrädare | Efterträdare |
[redigera] Källor
- Svenska män och kvinnor
