Adel
Wikipedia
Denna artikel handlar om samhällgruppen adel. För stadsdelen med samma namn se Adel (stadsdel, Leeds).
 |
Artikelns språkbruk behöver moderniseras. Hjälp gärna till! Se Diskussion:Adel för detaljer. Se även fler artiklar med brister |
Adel var en samhällsgrupp som ägde lagstadgade ärftliga privilegier av ekonomisk, politisk och social art ofta förenade med titlar och heraldisk vapensköld. Ett slags adelskap kan spåras hos de flesta folk ända från egyptier och indier. Varje samhälle har förutsättningar för dess uppkomst: ett genom framstående egenskaper förvärvat anseende tenderar att gå i arv, besittning av större egendom skänker likaså en betydenhet som ärvs med egendomen och vissa statsuppgifter, särskilt krigaryrket, medför gärna en företrädesställning för sina utövare. På sådana grundvalar kan vissa släkter höja sig över folkets massa. I det gamla Rom utgjorde patricierna en adel; i den senare romerska republiken uppväxte en ny, optimaterna. Hos germanfolken uppträder först en slags adel av kungliga eller furstliga ätter upphöjda över det övriga folket genom anseende och inflytande. När det frankiska riket uppstod under ledning av ett allt mäktigare kungadöme fick kungens tjänare snart en liknande, ansedd och upphöjd ställning och bildade så en tjänsteadel som sammansmälte med den gamla bördsadeln. Liknande företeelser finns inom andra germanriken. Längre fram tillkom nya tjänstemannaklasser (till exempel de tyska ministerialerna) och länsväsendet, som ursprungligen uppstått som form för avlöning av krigstjänsten till häst och som utbredde sig till hela adeln.
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
- Adliga och kungliga titlar på olika språk
- Regeringens proposition 2002/03:34 om adelns offentligrättsliga status
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
Kategorier: Ugglanspråk | Ugglan | Adel
