Göteborgs historia
Wikipedia
Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Under stenåldern fanns redan en bosättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande Sandarna (Sanna). Det finns elva hällristningslokaler i Göteborg. Se Lista över hällristningslokaler i Göteborg.
På grund av plundringar från sjöfarande flyttade redan på 1100-talet bosättningen till den plats som kallats Göteborgs äldsta föregångare, Gamla Lödöse, 40 km uppströms Göta älv. En tredje kortvarig föregångare till staden Göteborg var Älvsborgs stad.
Göta älvs mynning var Sveriges enda port mot väster. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid Klippan i nuvarande stadsdelen Kungsladugård. Lödöse låg egentligen för långt från älvens mynning och därför anlades en ny stad, Nya Lödöse eller Nylöse, 1473 vid Säveåns utlopp. På denna plats ligger den nuvarande stadsdelen Gamlestaden.
Kring fästningen längre västerut växte också ett mindre samhälle upp. Två gånger erövrades fästningen av danskarna, 1563 och 1612. Vid båda dessa tillfällen tvingades svenskarna att betala enorma lösensummor - Älvsborgs lösen - för att få tillbaka fästningen.
Innehåll |
[redigera] 1600-talet
Grönt-Sverige
Gult-Danmark
Olivgrönt-Norge
Göteborgs första bebyggelse tillkom 1604, då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen. Staden blev dock nedbränd under Kalmarkriget.Det nuvarande Göteborg började anläggas 1619 på tillskyndan av Gustav II Adolf. År 1621 fick Göteborg stadsprivilegier. Under 1600-talet var många av Göteborgs invånare nederländare, skottar och tyskar, vilka spelade en stor roll för Göteborgs snabba utveckling. Gustav II Adolf anlitade holländare för att bygga staden, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största spcialisterna på att bygga på sankmark. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier.
I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde Nya Elfsborg i hamninloppet, som ett led i befästningen av staden. Med tiden blev Göteborg en av de starkast befästa städerna i norra Europa med sin sicksackformade vallgrav, murar av sten, Skansen Lejonet och Skansen Kronan. Se Göteborgs befästningar
[redigera] 1700-talet
Under den första halvan av 1700-talet dominerande fiskerinäringen och Göteborgs hamns betydelse ökade när allt större kvantiteter järn- och trävaror började skeppas ut härifrån. År 1731 grundades Ostindiska kompaniet, som blev Sveriges första internationella handelsföretag. Enligt lag var det endast Ostindiska Kompaniet som fick bedriva handel med Indien och Kina. I och med detta blev Göteborg centrum för handeln med Kina och övriga Fjärran Östern och mellan åren 1731 och 1806 seglade 132 skepp till Bombay och Kanton som bidrog till det enorma ekonomiska uppsvinget för staden.
Under 1700-talet ökade också förbindelserna med Storbritannien. När Napoleon Bonaparte utsatte storbrittanien för en ekonomisk blockad blev handeln med Sverige och främst Göteborg viktig för britterna. Denna intessiva handel, som innebar industrialismens intåg i Göteborg, satte stor prägel på staden som vid denna tid fick sitt smeknamn Lilla London. Under denna tid var tobak-, manufaktur- och sockerindustrin viktiga industrigrenar i Göteborg.
Mot slutet av 1700-talet hade försvarsystemet förfallit och blivit omoderna.
[redigera] 1800-talet
1807 började stor delar av befästningarna runt göteborg att rivas.
Efter Napoleons fall upphörde den franska blockaden och Göteborgs betydelse som handelsstad minskade. Många företag gick i konkurs och handeln med Ostindien upphörde.
Under 1800-talet etablerades dock ett antal banker vilka kom att få stor betydelse för stadens tillväxt som ekonomiskt centrum. Även varvsindustrin utvecklades under detta sekel. Många av Göteborgs större stenbyggnader kom att byggas under detta århundrade.
[redigera] 1900-talet
Under 1900-talets början utvecklades hamnen till att bli Skandinaviens största exporthamn och flera stora varvs- och verkstadsföretag kom att växa till världsledande. Den starkaste ekonomiska kraften kom dock ifrån textilindustrin med Gamlestadens Fabrikers AB som hade över 1000 anstälda år 1900. Ett illustrerande exempel på den industriella växtkraften i Göteborg under 1900-talets första decennier är uppkomsten av SKF och Volvo. Utgångspunkten var just Gamlestadens Fabrikers AB som hade fått problem med sättningar i fabriksfatighetens grund på grund av den lerhaltiga jorden. Detta gjorde att lagren i vävstolarna skavde snett. Den unge ingenjören Sven Wingquist konstruerade då det sfäriska kullagret som en lösning på detta problem. För tillverkningen av detta bildades 1906 ett särskilt bolag, AB Svenska Kullagerfabriken, SKF, vilket snabbt utvecklades till ett storföretag inom svensk exportindustri. Under den finansiella krisen på 1920-talet sviktade efterfrågan på kullager, och för att finna en ny avsättning för dessa beslöt SKF 1926 att inleda biltillverkning under namnet Volvo vilket redan tidigare hade inregistrerats som ett varumärke för kullager. Aktierna i detta bolag utgavs sedan som utdelning till SKF:s aktieägare, vilket var starten för Volvo som självständigt bolag.
Eftersom Göteborgs varv inte förstördes under andra världskriget kom varvet att bli en viktig faktor i Göteborg fram till 1970-talet.
Kulturen var det dock sämre beställt med. Trots namn som Viktor Rydberg och Wilhelm Stenhammar lågg det mycket i Bjørnstjerne Bjørnsons ord: "I Göteborg skrivs ingen dikt; där skrivs fakturor".
Den stora dominansen av tung verkstadsindustri gjorde att Göteborg drabbades extra hårt av 1970-talets varvskris. De stora skeppsvarven (Götaverken, Lindholmen och Eriksberg) kom under dessa år att nästan helt försvinna ur stadens näringsliv.
[redigera] Ett urval av händelser i Göteborgs historia
- 4 juni 1621 – Göteborg grundades
- 1650 - Fästningen Nya Elfsborg började byggas på Kyrkogårdsholmen vid Göta älvs mynning.
- 1660 – Riksdagen sammankallades i Göteborg av Karl X Gustav, Kronhuset fick då fungera som rikssal. I samband med riksdagen dog kungen och hans fyraårige son utropades som kung Karl XI av riksdagen i Kronhuset.
- 2 januari 1669 - I en stor brand förstördes 60 hus i området som idag begränsas av Norr- och Östra Hamngatan, Nygatan och Drottningtorget.
- 10 maj 1669 - 241 hus förstördes i en brand.
- 15 april 1721 - En stor brand förstör Göteborgs domkyrka och över 200 hus.
- 14 januari 1731 – Svenska Ostindiska Companiet grundades, vilket resulterade i en stor ekonomisk uppsving för Göteborg.
- 1746 - 196 hus förstördes i en kvartersbrand.
- 1792 - En stor eldsvåda utbryter och bland annat eldhärjas Palacehuset i Brunnsparken svårt. 110 hus förstördes och 600 familjer blev hemlösa.
- 1793 - 1400 människor blev hemlösa då alla utom tre hus på Kvarnberget brann ned.
- 1794 - 84 hus i Nordstaden brann ned i en kvartersband.
- 1802 - Ännu en storbrand och denna gång med 180 hus nedbrunna. Hela dåvarande affärscentrum och även Domkyrkan. Nästa 3000 personer blev hemlösa.
- 1804 - 218 hus vid Stora Otterhällan brann ned vilket drabbade cirka 8000 av stadens fattigbefolkning.
- 1813 - 96 hus förstördes vid brand på Sillgatan. Denna brand omskrivs ibland som den sista av forna tiders stora bränder i Göteborg.
- 21 maj 1862 - En kvartersbrand drabbade 33 fastigheter i Majorna.
- 1865 - Handelsfirman Johansson & Carlander grundades.
- 26 december 1902 - Ett kraftigt oväder drog in över Västkusten, Skåne och Norrland. Tak blåste av flera hus i Göteborg.
- mars 1905 - Ahlafors spinneri vid Nols järnvägsstation brann ned och två arbetare omkom. Samma dag brann även Rosenlundsfabriken ned.
- september 1905 - Ett jordskred inträffade vid Ramberget på Hisingen. Nära 1 km berördes och nio hus förstördes.
- 1907 - SKF grundades.
- 17 april 1908 - Ångaren Göta Elf kantrade 30 meter från Lilla Bommen och 26 människor drunknade.
- 30 november 1909 - En jättebrand utbröt på Hisingen i ett upplag för trä och kol.
- 9 juli 1910 - ett kvarter med upplagsskjul förstördes i en brand på järnvägsområdet mellan Järntorget och Nya Skeppsbrokajen.
- 11 augusti 1910 - Tre arbetare begravdes när en 100 meter lång vägg i en lertäkt rasade under pågående utlastning. Raset berodde på ihärdigt regnande.
- 15 februari 1911 - En stor brand förstörde Bark o Warburgs brädgårdar i Majorna vilket resulterade i att hundratals människor blev arbetslösa.
- 19 september 1915 - En kvartersbrand i området Stampen förstör en mängd gamla trähus och man värderade värdet på skadorna till minst 1 miljon kronor.
- 29 juli 1916 - Badorten Vargö Stjärnvik i Göteborgs skärgård totalförstördes i en brand.
- 31 augusti 1920 - En tågolycka inträffade på Göteborgs-Säröbanan då en vagn lossnade och tre personer omkom.
- 14 november 1920 - En stor brand utbröt och totalförstörde ett magasinsområde i hamnen. Orsaken berodde på att det var mycket högt vattenstånd (+1,45m) i samband med ett oväder. I ett hamnmagasin som översvämmades förvarades karbid som i kontakt med vattnet orsakade en förgasning varvid acetylen bildades och antändes, troligen av en passerande ångare.
- 8 maj 1923 - Jubileumsutställningen i Göteborg invigs av Kung Gustaf V till åminnelse av 300 års-jubileum. Till denna utställning byggdes flera av Göteborgs numera välkända byggnader och institutioner som Göteborgs konstmuseum, Göteborgs Konsthall, Liseberg, Botaniska trädgården och Naturhistoriska museet.
- 25 juli 1925 - Den så kallade "Strömman & Larssonbranden" bröt ut på Lundbysidan av Göteborgs hamn i en brädgråd. 145 000 m2 brann ned och två brandmän omkom.
- 1926 - Volvo bildades som ett dotterbolag inom SKF.
- 28 juli 1926 - Två personer omkom när flygbåten nr 42 störtade i havet i närheten av Tistlarna.
- 13 januari 1928 - Göteborgs konserthus på Heden bran ned i en våldsam eldsvåda.
1931 - Tre brandmän omkom och ett tiotal skadades vid en brand i Hanssons fyrverkerifabrik som ledde till en rad explosioner.
- 15 februari 1932 - En man placerade en större dynamitladdning i förstugan på det hus där hans hustru bodde. Explosionen dödade tre personer och flera skadades.
- 5 februari 1935 - Hindås hotell förstördes i en brand där en person omkom.
- 17 september 1940 - Nio personer avled och 28 skadades när ett persontåg från Göteborg på väg norrut kolliderade med ett lokaltåg på Västkustbanan vid skansen Lejonet.
- 3 april 1943 - Vid en explosion vid Nya Varvet omkom sex personer.
- 30 juli 1949 - ett 300 meter långt magasin brann upp i kvarteren kring SJ och Bergslagernas Järnvägars stationshus vid Bergslagsgatan.
- November 1976 - Kungstorget ockuperades i en vecka av ett stort antal miljöaktivister som motsatte sig bygget av ett parkeringsgarage under torget. Slutligen gav socialdemokraterna med sig och stoppade planerna på garaget.
- 17 november 1995 – En ovanligt kraftig snöstorm drabbade Göteborg oväntat hårt. Ovädret uppstod i samband med en ocklusionsfront. Det föll mellan 5 och 6 dm nysnö på en natt, kombinerat med friska vindar så blev det för mycket för att snöröjningen skulle klara av det. Skogarna drabbades hårt och all trafik, tåg, bilar, spårvagnar lamslogs. Morgonen därpå hölls skolor och de flesta affärer stängda på grund av att det inte gick att ta sig dit. Eftersom spårvagnstrafiken ställdes in så fylldes växlarna med is så att trafiken inte gick att få igång på flera dagar efteråt.
- 30 november 1998 – 63 ungdomar omkommer i en brand på ett disco på Hisingen
- 14 till 16 juni 2001 – Göteborg stod värd för ett EU-toppmöte där Sverige för första gången fick besök av en sittande amerikansk president, George W. Bush. Demonstranter och poliser drabbade samman i en omtalad kedja händelser som har fått namnet Göteborgskravallerna.
[redigera] Källor
[redigera] Se även
|
Göteborgs historia - Föregångare till staden Göteborg |
 |
||||||
| Lödöse | Nya Lödöse 1473 | Älvsborgs stad 1547-1563 | Karl IX:s Göteborg 1603-1611 | Göteborg 1621 | |||||||
