1862

Wikipedia

1862 - MDCCCLXII
År: 1859 - 1860 - 1861 1862 1863 - 1864 - 1865
Decennium: 1840-talet - 1850-talet 1860-talet 1870-talet - 1880-talet
Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1862
Epok: Äldre 1800-tal 1809-1866	Regent: Karl XV kung 1859-1872
Ärkebiskop: Henrik Reuterdahl 1856-1870
Finland 1862
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander II tsar 1855-1881
Ärkebiskop: E. Bergenheim 1850-1884	Generalguvernör: P. I. Rokassovskij 1861-1866

[redigera] Händelser

30 januari - Det amerikanska pansarfartyget USS Monitor sjösätts.
9 mars - Nordstaternas USS Monitor (konstruerad av John Ericsson) besegrar sydstaternas Merrimac i sjöslaget vid Hampton Roads.
21 mars
- En svensk kommunalreform genomförs. Kommunalt självstyre införs i städerna och på landsbygden. Kyrkans och prästernas inflytande minskar. Röstetalet grundar sig på hur mycket skatt invånarna betalar. Den kommunala rösträtten omfattar kvinnor med inkomst; skattebetalande kvinnor får alltså rösta. Man inför ett system med fyrkar (en fyrk motsvarar en röst) och ju mer pengar eller jord man har, desto fler fyrkar har man. Företag får röster i förhållande till hur mycket skatt de betalar. I och med denna reform är det inte längre burskapet, som i princip har ensamrätt att rösta i städerna. Därmed läggs grunden till de fyra ståndens upplösning, eftersom det nu framkommer en rad nya grupper, som inte ingår i något av stånden, men ändå har rösträtt.
- Landstingen inrättas och får ansvar för sjuk- och hälsovård i Sverige.
28-30 augusti - Nordstaterna besegras av sydstaterna i det andra slaget vid Bull Run.
17 september - Slaget vid Antietam utkämpas under amerikanska inbördeskriget.
3 oktober - Den norska järnvägen Kongsvingerbanen öppnas.
10 oktober - För att skydda den så kallade Rumskullaeken i småländska Norra Kvill (Sveriges största träd och möjligen tusen år gammal) utfärdas en bestämmelse om, att den inte får uttas till avverkning.
4 november - Stambanan Stockholm-Göteborg invigs av Karl XV. Resan tar 14 timmar.
De svenska prästernas tionde byts ut mot fasta avifter.
Nils Mandelgrens stora verk om svenska kulturskatter utkommer i Paris.
Den svenska Kungliga krigsskolan startas inom ramen för Krigsakademien.
Franz Berwalds opera Estrella de Soria gör succé.
Den satiriska svenska tidningen Söndags-Nisse börjar utkomma.
Viktor Rydbergs Bibelns lära (om Kristus) utkommer och väcker långvarig teologisk strid.
Kungliga Dramatiska Teatern får egen lokal vid Kungsträdgården i Stockholm.
Studentexamen införs som avslutning på det svenska gymnasiet.
Norrmännen försöker få till stånd en revidering av unionsfördraget, men statsrådet skjuter upp frågan.
Prins Vilhelm av Danmark blir kung Georg I av Grekland, efter att prins Oscar tackat nej.
Otto von Bismarck blir statsminister i Preussen.
Trollhättans kyrka invigs i den nybildade Trollhättans församling.
Johannelunds missionsinstitut (numera Johannelunds teologiska högskola) grundas av EFS (Evangeliska fosterlandsstiftelsen).

[redigera] Födda

3 februari - James Clark McReynolds, amerikansk politiker och jurist, domare i USA:s högsta domstol 1914-1941.
4 februari - Hjalmar Hammarskjöld, svensk statsminister 1914-1917.
27 februari - Agnes Branting, svensk textilkonstnär och författare.
23 mars - Olga Adamsen, svensk skådespelare.
9 april - Anna Maria Roos, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare.
14 april - Hal Reid, amerikansk skådespelare och regissör.
8 maj - Emilie Rathou, Vita bandets grundare.
30 maj - Anton Azbe, slovensk konstnär.
5 juni - Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
14 juli - Gustav Klimt, österrikisk målare och grafiker.
17 juli - Oscar Levertin, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker.
7 augusti - Victoria av Baden, drottning av Sverige, gift med Oscar II.
2 augusti - Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare.
22 augusti
- Claude Debussy, fransk kompositör.
- Hjalmar von Sydow, svensk politiker.
25 augusti - Louis Barthou, fransk politiker.
29 augusti - Maurice Maeterlinck, belgisk författare, nobelpristagare.
19 september - Arvid Lindman, svensk statsminister 1906-1911 och 1928-1930.
20 september - Ernest Florman, svensk regissör, filmfotograf och hovfotograf.
11 oktober - Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
21 oktober - Folke Zettervall, svensk arkitekt.
23 oktober - August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
15 november - Gerhart Hauptmann, tysk dramatiker och författare, nobelpristagare.
17 november - Kristine Wicksell, svensk diplomat.