Claude Debussy
Wikipedia
Achille-Claude Debussy, född 22 augusti 1862 i Saint-Germain-en-Laye, Frankrike, död 25 mars 1918 i Paris, var en fransk tonsättare som arbetade inom genren impressionistsik musik, en term som han själv avfärdade. Hans musik representerar övergången mellan den senromatiska musiken och 1900-talets moderna musik.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Redan som mycket ung upptäcktes hans musikaliska begåvning av madame Fleurville som var en före detta elev till Chopin. Hon undervisade honom i pianospel fram till 1873 då han som tioårig kom in som elev vid konservatoriet i Paris där han studerade tillsammans med bland andra Ernest Guiraud och César Franck. Han stannade på konservatoriet i elva år fram till och med 1884. 1879 träffade han Nadezhda von Meck som var vän och mecenat till Tjajkovskij. Hon tog med honom på en resa till Italien, Österrike och Ryssland och i Wien fick Debussy höra operan Tristan och Isolde av Wagner vilke gjorde stort intryck på honom. Senare reste han till Bayreuth (1888 och 89) för att få höra mer av Wagner. Senare i livet skulle han istället vända sig bort mot Wagners idealistsikt-romantiska stil som han kritiserade och menade var ett hot mot den franska musiken. Under resans uppehåll i Moskva kom han i kontakt med den musik av den så kallade ungryska skolan som också kom att influera honom.
1884 vann han det så kallade Rompriset med sin kantat L'enfant prodigue (Den förlorade sonen). Priset omfattade ett tre års långt arbetsstipendium vid Villa Medici i Rom. I brev som Debussy skrev under denna vistelse framgår det att han under perioder led av depressioner och att han hade svårt att komponera. Men han kom också att träffa Franz Liszt och tillslut lyckades han komponera fyra stycken; Zuleima (efter en text av Heinrich Heine), Printemps, kantaten La damoiselle élue, som av akademin kritiserades som "bizarr" men som innehåller stilistiska drag som senare kom att karaktärisera Debussys kompositioner. Det fjärde stycket var Fantaisie för piano och orkester.
Innan arbetsstipenidet var till ända återvände han till Paris där han kom i kontakt med symboliska diktare som Verlaine och Mallarmé och de impressionistiska konstnärerna Monet, Sisley, Pisarro och Renoir. Influerad av dessa skrev han 1894 sitt första framgångsrika verk Prélude à l'après-midi d'un faune. (Förspel till en fauns eftermiddag) och tillsammans med verken Nocturne (1899), La mer (1905) och operan Pelléas et Mélisande (1902) befäste han sin position som en av dåtidens största kompositörer i Frankrike.
Mellan 1892 till 1902 genomförde han ett flertal konserresor till Wien, Budapest, Italien, Holland och Ryssland där han som dirigent framförde sina verk.
1909 visade sig de första symptomen på den cancer som skulle leda till hans död och 9 år senare, den 25 mars 1918 avled han i Paris.
[redigera] Verk (urval)
- Suite bergamasque
- Clair de lune (Månsken) (1882)
- Passepied
- Stråkkvartett i g-moll (1893)
- L'enfant prodigue (Den förlorade sonen) (1884)
- Printemps (1887)
- La Damoiselle élue (Den utvalda jungfrun) (1887-1888) (lyriskt poem av Dante Gabriel Rossetti)
- Prélude à l'après-midi d'un faune (Förspel till en fauns eftermiddag) (1892-1894)
- Nocturnes (1897-1899)
- Nuages (Moln)
- Fêtes
- Sirènes
- Pelléas och Mélisande (1893-1902) (opera, som bygger på Maurice Maeterlincks skådespel med samma namn)
- La Mer (Havet) (1903-1905)
- De l'aube à midi sur la mer
- Jeu de vagues
- Dialogue du vent et de la mer
- Images (Bilder) (1905-1912)
- Gigues
- Ibéria
- Par les rues et par les chemins
- Les parfums de la nuit
- Le matin d'un jour de fête
- Rondes de printemps (1905-1909)
- Jeux (1913)
[redigera] Filmer innehållande Debussy-musik
- 1930 - Guldåldern
- 1956 - Jätten
- 1963 - Fåglarna
- 1981 - Flykten från New York
- 1983 - Flashdance
- 1983 - Rätta virket
- 1987 - Castaway
- 1991 - Frankie & Johnny
- 1994 - Even Cowgirls Get the Blues
- 2001 - Ocean's Eleven
[redigera] Källor
- Delar av artikeln är översatt från Engelska Wikipedias artikel Claude Debussy i nov 2006
