Heinrich Heine
Wikipedia
Christian Johann Heinrich Heine, född 13 december 1797 i Düsseldorf, död 17 februari 1856 i Paris. Heine är en välkänd tysk författare, känd för sin skarpa och riktade ironi. Detta resulterade i att han fick många fiender under sitt liv, Preußen och sammanslutningen av tyska länder, kallad Deutscher Bund beslöt att förbjuda Heines verk (se citat nedan).
[redigera] Biografi
Harry Heine var namnet hans föräldrar gav honom vid hans födsel. Harry var den äldsta av Samson Heine och hans fru Bettys fyra barn. Harrys farbror Salomon Heine finansierade Harrys studier i juridik och även företaget "Harry Heine & Co.". Företaget gick dock i konkurs, då Harry hellre sysselsatte sig med diktkonst. För att öka sina chanser till en anställning inom det juridiska arbetsområdet lät Heine döpa sig och antog förnamnen Christian Johann Heinrich. Han var dock inte speciellt intresserad av religion utan betraktade dopintyget som "entrébiljett till den europeiska kulturen".
Heinrich Heine flyttade till Paris 1831 och tre år senare träffade han franska Eugenie Crescentia Mirat (som han kallade Mathilde). De gifte sig sju år senare, 1841. Heine återsåg sitt hemland bara två gånger.
Heinrich Heine led under många år av en oidentifierad åkomma. Han genomled flera sammanbrott och var nästan helt förlamad i åtta år. Heine avled 1856 och dödsorsaken har länge trotts vara syfilis. Mot detta talar dock att han fram till sin död behöll sin intellektuella klarhet och skärpa.
[redigera] Bibliografi
- Gedichte (1822; "Dikter")
- Tragödien, nebst einem lyrischen Intermezzo (1823)
- Reisebilder ('Resebilder', 1-2, 1826-27 och 1-2, 1830-31)
- Buch der Lieder (1827; "Sångernas bok")
- Die romantische Schule ('Den romantiska skolan', 1836)
- Der Salon (1-4, 1844-49)
- Atta Troll (1843)
- Deutschland, ein Wintermärchen (1844; "Tyskland en vintersaga")
- Romanzero (1851)
[redigera] Citat
- "Varhelst man bränner böcker kommer man förr eller senare också att bränna människor."
Wikimedia Commons har media som rör Heinrich Heine
