Yukio Mishima
Wikipedia
Yukio Mishima (kanji: 三島由紀夫), född 14 januari 1925 i Tokyo, Japan, död 25 november 1970 i Tokyo (harakiri), var en känd japansk författare, pseudonym för Kimitake Hiraoka, tillika politisk högerextremistisk aktivist.
[redigera] Biografi
Född som son till en japansk statstjänsteman, antog Kimitake Hiraoka pseudonymen Mishima för att dölja skrivandet för sin far, som inte hade mycket till övers för litteratur, och kanske också av andra skäl: hans första bok, Kamen no Kokuhaku (på svenska Demaskering, 1987), behandlar hans egen homosexualitet och hur han tvingas leva "bakom en mask" av normalitet för att undvika socialt stigma.
Politiskt tillhörde Mishima den japanska nationalisthögern, och bildade 1968 den högerextrema studentrörelsen Tatenokai. Den 25 november 1970 tog sig Mishima och fyra adepter in i japanska självförsvarsstyrkornas östra kommandos högkvarter i Tokyo och bakband regementschefen. Mishima höll därefter tal, och försökte uppvigla soldaterna att göra uppror mot demokratin och restaurera kejsardömet. Han blev snart så utbuad att de inte längre hördes vad han sa. Då drog han sig tillbaka till regementschefens kontor där han begick harakiri. Senare biografer menar att det rituella självmordet var aktionens primära mål för Mishima, som i sin tidigare produktion visat stark fascination inför företeelsen.
[redigera] Produktion
Mishima har skrivit ett flertal böcker (dramer, romaner, novellsamlingar), varav 12 har översatts till svenska, bland annat Sjömannen som föll i onåd hos havet 1967), Den gyllene paviljongens tempel (1962) och Sol och stål (2006).