Knut den store

Wikipedia

Knut den store (engelska Canute the Great, danska Knud I den Store, norska Knut den mektige), född cirka 995, död 1035 i Shaftesbury, Dorset i England, var kung av England från 1016, kung av Danmark från 1018 och kung av Norge från 1028, samt guvernör av Schleswig och Pommern. Han var son till Sven Tveskägg och första hustru Gunhild (hette egentligen Swiatoslawa av Polen, dotter till Mieszko I av Polen).

Han var gift med Emma av Normandie, i hennes andra äktenskap, och ligger begravd i katedralen i Winchester i England.

[redigera] Barn inom äktenskapet

1. Hardeknut
2. Gunhild av Danmark, gift med kejsar Henrik III av tysk-romerska riket

[redigera] Barn utanför äktenskapet (med Aelfgifu)

1. Harald Harfot

Företrädare: Harald II av Danmark	Kung av Danmark 1014–1035	Efterträdare: Hardeknut
Företrädare: Edmund II av England	Kung av England 1016–1035	Efterträdare: Harald Harfot
Företrädare: Olof den helige	Kung av Norge 1028–1035	Efterträdare: Magnus I Olavsson