Tyska viner
Wikipedia
 Vin Rött vin |
Tyska viner. Tyskland producerar idag en volym som beroende på årgång placerar landet på sjätte eller sjunde plats bland världens vinproducerande länder. Till skillnad från de flesta andra vinländer är det vita viner som står för huvuddelen av produktionen. De röda vinernas andel har ökat på senare år men de blå druvsorterna upptar ändå inte mer än cirka 18 procent av den totala odlingsarealen.
De i särklass mest odlade druvsorterna i Tyskland är Müller-Thurgau och Riesling, följda av Kerner och Silvaner. Vinarealen är indelad i 13 kvalitetsregioner, varav två ligger i före detta DDR. Regionerna Pfalz och Rheinhessen är störst, men även Baden, Mosel-Saar-Ruwer och Württemberg är av stor betydelse för landets totala produktion.
Innehåll |
[redigera] Vinlagar
[redigera] Traditionella vinlagar
Den traditionella tyska vinlagen utgår från druvornas mognadsgrad (mustvikten) och delar in vinerna i följande fyra kvalitetsklasser:
- Tafelwein, motsvarar bordsvin. Om beteckningen Deutscher Tafelwein används måste vinet vara gjort uteslutande av druvor odlade i Tyskland.
- Landwein, motsvarar det franska vin de pays och kan sägas vara ett bättre bordsvin.
- Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete, förkortas QbA, och är ett kvalitetsvin från en av de tretton regionerna.
- Qualitätswein mit Prädikat, den högsta klassen, förkortas QmP. Även detta vin måste ha sitt ursprung i en av kvalitetsvinregionerna. Socker får inte tillsättas för att höja alkoholhalten. Vinet måste dessutom ha ett särskilt tillägg, så kallat prädikat, på etiketten. De olika prädikaten är minimigränser för druvornas mognad, som varierar beroende på distrikt och druvsort.
Prädikaten är:
- Kabinett, normalskörd, motsvarar en potentiell alkoholhalt på 8,5-11,5 procent. Potentiell alkoholhalt är den alkoholhalt som vinet får om det jäser ut helt till ett torrt vin.
- Spätlese, sen skörd, motsvarar en potentiell alkoholhalt på 10-13 procent.
- Auslese, utvalda klasar ur den totala skörden, motsvarar en potentiell alkoholhalt på 11-14,5 procent.
- Beerenauslese, utvalda övermogna druvor, motsvarar en potentiell alkoholhalt på 15,5-18 procent.
- Trockenbeerenauslese, utvalda övermogna druvor som skrumpnat efter att ha angripits av ädelröta, motsvarar en potentiell alkoholhalt på minst 21,5 procent. Restsockerhalten är mycket hög då den faktiska alkoholhalten i vinerna ofta ligger i trakterna kring 7-8 procent.
- Eiswein, druvor som plockats och pressats i fruset tillstånd. Har samma minimigränser som Beerenauslese, men druvorna har ej angripits av botrytis, ädelröta.
När beteckningen trocken återfinns på en tysk vinetikett betyder det att vinet är torrt och har en restsockerhalt på högst 9 gram per liter. Med beteckningen halbtrocken menas ett vin som har en restsockerhalt på 9-18 gram per liter. Dessa viner kan upplevas både som torra och halvtorra beroende på vinernas syranivåer, eftersom en hög syranivå döljer intrycket av sötma.
[redigera] Nya vinlagar
Från och med årgång 2000 kan också de nya beteckningarna Classic och Selection användas. Beteckningarna infördes för att underlätta för vanliga konsumenter. Classic innebär inte bara att vinet är torrt, utan även att vinet upplevs som torrt (sockerhalten får högst vara dubbelt så hög som syrahalten). Endast vissa, bättre druvsorter är tillåtna. Selection innebär att vinet är av toppkvalité med minst 12,2 % alkohol och ett skördeuttag på högst 60 hl/ha. Selection-vinerna får vidare säljas först ett år efter skörd, måste vara skördade för hand och på druvor från speciellt godkända växtlägen som producenten ansöker om att få godkända. Denna nya lagstiftning liknar alltså de vinlagar som finns i Frankrike och Italien, med flera länder.
[redigera] Druvsorter
Den förnämsta druvan för kvalitetsviner är Riesling där Tyskland ligger i framkanten i världen när det gäller att producera högkvalitativa rieslingviner, speciellt i områdena Mosel-Saar-Ruwer och Rheingau. En vanlig gammal druva är också Silvaner som ger milda, fruktiga viner.
I övrigt är druvor från egna korsningar vanliga i Tyskland, t.ex:
- Müller-Thurgau, korsning av Riesling och Gutedel.
- Kerner, korsning av Trollinger och Riesling.
- Bacchus, korsning av Silvaner och Riesling.
- Scheurebe, korsning av Silvaner och Riesling.
Övriga kända druvor är till exempel Ruländer (kallas även Grauburgunder), Spätburgunder (i Frankrike och övriga världen känd som Pinot Noir) och Frühburgunder.
[redigera] Vindistrikt
Distrikten indelas i Anbaugebiete som i sin tur indelas i Bereiche (deldistrikt). Varje Bereich indelas i Ortsteile eller Gemeinden. Slutligen indelas Gemeinden och Ortsteile i de minsta Einzellage, som är en enskild vingård eller växtplats.
Kända vindistrikt är:
- Ahr
- Baden
- Franken
- Mittelrhein
- Mosel-Saar-Ruwer
- Nahe
- Pfalz
- Rheingau
- Württemberg
och de två tidigare DDR-distrikten:
- Saale-Unstrut och
- Sachsen
| Vinproduktion i världen |
|---|
|
Argentina | Australien | Chile | Frankrike | Georgien | Grekland | Italien | Kalifornien | Kroatien | Makedonien | Montenegro | Nya Zeeland | Portugal | Serbien | Slovenien | Spanien | Sverige | Sydafrika | Tyskland | Österrike |
