Tjetjenien
Wikipedia
|
|||||
| Nationellt motto: Inget |
|||||
 |
|||||
| Officiellt språk | Ryska, tjetjenska | ||||
| Huvudstad | Groznyj | ||||
| President | Alu Alchanov | ||||
| Premiärminister | Sergej Abramov | ||||
| Yta - Totalt - Varav andel vatten |
15 700 km² Försumbart |
||||
| Befolkning - Totalt (2005) - Befolkningstäthet |
(-) 1,1 milj 70/km² |
||||
| Oberoende - Utropad - Erkänd |
Av Ryssland 1990 Nej |
||||
| Valuta | Rysk rubel | ||||
| Tidszon | UTC +3 | ||||
| Landsnummer | 7 (Ryssland) | ||||
Tjetjenien är en autonom republik i Ryssland. Sedan 1994 råder inbördeskrig i området, läget förvärrades 1999.
Innehåll |
[redigera] Historia
Tjetjenien och grannen Ingusjien blev, efter långa och utmattande krig, del av det ryska riket 1859, och senare utgjorde de den autonoma republiken Tjetjenien-Ingusjien under den Sovjet-ryska tiden. Tjetjenerna har aldrig skrivit under något avtal där de erkände sig som en del av den ryska federationen.
Under andra världskriget utsattes den tjetjenska befolkningen för massdeportation till Kazakstan (se tvångsförflyttningar av befolkningsgrupper i Sovjetunionen). Efter 1957 tilläts vissa att återvända. När Sovjetunionen kollapsade startade en tjetjensk självständighetskamp mot Ryssland, som hela tiden motsatt sig tjetjensk självständighet.
Dzjochar Dudajev, Tjetjenska republikens nationalistiske blivande president, förklarade Tjetjenien självständigt 1991. Under 1994 beordrade Boris Jeltsin trupper om 40 000 man till Tjetjenien för att förhindra den för oljeindustrin viktiga provinsens utträde, vilket inledde det första Tjetjenienkriget.
Det ryska kriget i Tjetjenien kom att påminna det som Sovjetunionen utkämpade i Afghanistan. Rebellerna tillfogade de vid denna tid demoraliserade och illa utrustade ryska styrkorna svåra förluster. Vid 1994 års slut hade ryska trupper fortfarande inte säkrat huvudstaden Groznyj. Efter hårda strider intogs staden i februari 1995. En vapenvila förhandlades under ledning av Aleksandr Lebed fram under 1996, och ett fredsfördrag undertecknades i maj 1997.
I det första fria valet efter kriget i januari 1997 valdes Aslan Maschadov till president. Ryssland erkände valresultatet och verkade först se Maschadov som en acceptabel samarbetspartner, men under senare år har han från ryskt håll beskrivits som terrorist.
1999 blossade striderna åter upp, och därmed inleddes det andra Tjetjenienkriget. Tjetjenska separatister har av allt att döma organiserat väpnat motstånd i Tjetjenien.
[redigera] Geografi
- Invånare: 1,1 miljoner
- Areal: 15 700 km2
- Angränsar mot:
- inom Ryssland:
- utanför Ryssland:
[redigera] Vattendrag
- Terek
- Sunzja
- Argun
[redigera] Demografi
De flesta tjetjener är sunnimuslimer, ofta blandat med en del sufism och förislamsk tradition. Mot slutet av den sovjetiska eran bestod befolkningen till cirka 23 % av ryssar, men de har minskat i antal sedan Sovjetunionens upplösning 1991. Kring slutet av 1990-talet uppgick andelen ryssar i Tjetjenien till cirka 5 % av den totala befolkningen.
Två språk talas i landet: ryska och tjetjenska, varav det sistnämnda hör till den nordkaukasiska språkfamiljen, som också inkluderar ingusjiska och batsb.
Tjetjenien är en av de subnationella entiteter och autonoma republiker i den ryska federationen vilken har yngst befolkning.
- Befolkning: 1 103 686 (2002)
- I städer: 373 177 (42,5%)
- På landsort: 730 509 (57,5%)
- Män: 532 724 (48,3%)
- Kvinnor: 570 962 (51,7%)
- Genomsnittlig ålder: 22,7 år
- I städer: 22,8 år
- På landsort: 22,7 år
- Män: 21,6 år
- Kvinnor: 23,9 år
- Antal hushåll: 195 304 (omfattande 1 069 600 människor)
- I städer: 65 741 (omfattande 365 577 människor)
- På landsort: 129 563 (omfattande 704 023 människor)
[redigera] Administrativ indelning
[redigera] Distrikt
Tjetjenien består av följande distrikt (ryska: районы):
- Naurskij (Наурский)
- Sjelkovskoj (Шелковской)
- Nadteretjnyj (Надтеречный)
- Groznenskij (Грозненский)
- Gudermesskij (Гудермесский)
- Sunzjenskij (Сунженский)
- Atjchoj-Martanovskij (Ачхой-Мартановский)
- Urus-Martanovskij (Урус-Мартановский)
- Sjalinskij (Шалинский)
- Kurtjalojevskij (Курчалоевский)
- Itum-Kalinskij (Итум-Калинский)
- Sjatojskij (Шатойский)
- Vedenskij (Веденский)
- Nozjaj-Jurtovskij (Ножай-Юртовский)
- Sjarojskij (Шаройский)
[redigera] Större städer
- Znamenskoje
- Naurskaja
- Atjchoj-Martan
- Urus-Martan
- Groznyj
- Argun
- Sjali
- Gudermes
- Sjelkovskaja
- Itum-Sjale
- Sjatoj
- Vedeno
- Nozjaj-Jurt
