Diskussion:Sveriges Medeltida Ballader

Wikipedia

[redigera] Storvulna planer

Saxat från ett inlägg på bybrunnen:

Jag planerar att lägga in en lista på samtliga ballader i den vetenskapliga balladeditionen Sveriges Medeltida Ballader (SMB), på ungefär samma sätt som en:wiki hanterar motsvarande engelska balladsamling; se en:Child ballads. Jag tänker mig alltså dels en lista över samtliga, dels en artikel för varje ballad, dels en ny kategori SMB-ballader. I början kommer detta att leda till en lista med ett kvarts tusen röda länkar; och så småningomen till ett stort antal rätt korta artiklar. (Jag tror att ytterst få artiklar om specifika svenska medeltidsballader finns redan nu, tyvärr.)

Hör gärna av dig, om vill avråda från detta, eller kanske tvärtom vill hjälpa till!--Jörgen B 20 december 2006 kl. 19.55 (CET)

Kul att du vill lägga in en massa information i Wikipedia. Själv känner jag inte till något om ballader. Ibland finns det här ett visst motstånd mot att sprida ut information på en massa små artiklar. Om man vill kan man då göra som de brukar göra på tyskspråkiga Wikipedia, att samla informationen i en lång artikel i stället. Se till exempel på de:Figuren aus Star Wars. Det sättet att jobba tror jag föredras av de som ogillar alla små artiklar. Du kan ju fundera på om det skulle vara ett bra sätt för informationen om ballader också. --boivie^d_b^l 20 december 2006 kl. 20.20 (CET)

Det låter lite svårt att samla ihop i färre artiklar, tycker jag. Om balladerna kunde grupperas i "lagoma" grupper om max 20 eller så i varje artikel, på ett sätt som logiskt hör ihop, skulle det vara trevligt men jag tycker inte det verkar så troligt. // habj 21 december 2006 kl. 08.12 (CET)

Det går att dela in balladmaterialet i delar, och att skriva om varje del. Jag tycker inte att det kan ersätta en kort artikel om varje typ, av tre skäl:

• Genreindelningen är rätt godtycklig, och många ballader spänner egentligen över flera genrer.
• I de flesta fallen är 'själva ståryn' inte riktigt lika i de olika balladtyperna. Det finns vissa som är så lika att de gott kunde beskrivas ipåen gång, men de utgör undantag.
• I framtiden hoppas jag på mer samordning mellan olika delar av wikipedia. När nu forskare noga har sammanställt t. ex. vilka typer i DgF (Danmarks gamle Folkeviser som har motsvarigheter i SMB, så skulle det på sikt vara rätt trevligt att kunna länka direkt mellan de motsvarande varianterna - efter att även DgF lagts ut på samma sätt.

Frågan blir då förstås om man tror att detta är vettigt för någon balladsamling. Francis James Childs brittiska samling en:The English and Scottish Popular Ballads (vanligen kallad the Child ballads) är dock redan utlagd på det viset (och jag är helt oskyldig; det gjordes innan jag 'upptäckte' wikipedia), så svaret blir nog ja.

För att underlätta diskussionen ger jag ett enkelt exempel. Nedan kommer jag helt enkelt att skriva de första 5 posterna på den blivande listan, och visar hur ungefär jag hade tänkt mig respektive artiklar.--Jörgen B 21 december 2006 kl. 16.26 (CET)

Annars kan man kanske göra som så att för de ballader som det bara finns ett par rader text om, kan man ha med den informationen här i listan, medan när det tillkommer mer info eller behov av iwlänkar till danska sidor eller liknande, så lyfts informationen ut till en egen artikel? --boivie^d_b^l 21 december 2006 kl. 17.12 (CET)

SMB-ballader tycker jag inte är ett bra namn på kategorin - vi vill gärna undvika förkortningar som inte intuitivt förstås av andra än en trängre krets. "Ballader i Sveriges Medeltida Ballader" (eller "Ballader ur Sveriges Medeltida Ballader"?) är långt men enligt min mening bättre. // habj 21 december 2006 kl. 08.12 (CET)

OK, jag kan nog instämma; men för att direkt tänka på blobaliseringen: Hur gör vi med danska ballader (ur DgF), isländska (ur IFkv), färöiska (ur CCF)? Child ballads? Et cetera. Har någon ett bra förslag som samtidigt är möjligt att utvidga?--Jörgen B 21 december 2006 kl. 16.26 (CET)

Nu vet inte jag vad de där balladsamlingarna heter... "Ballader i Danske grikefosebok", "Ballader i isländur skruttitekrut", "Ballader i Child Ballads"? Alternativt kanske bara "Sveriges Medeltida Ballader" etc. duger utmärkt. Hur många fler saker än just balladerna kan du komma på att lägga i den kategorin? // habj 21 december 2006 kl. 18.14 (CET)

Danmarks gamle Folkeviser; Íslenzk fornkvæði; respektive Corpus Carminum Færoensium. Føroya kvæði. Det finns samlingar från en del andra språk också. Det låter faktiskt rätt vettigt att använda resp. samlingsverksnamn som kategorinamn också.

Jag har inte funderat på vad som mer kan kategoriseras på liknande sätt - jag är ju mest balladintresserad, men antar att t. ex. folksagor har liknande klassifikationer. I en balladkategori bör väl huvudartikeln om samlingen ingå, liksom listan över verk däri. Jag tror att det skulle vara rimligt att skriva biografiska artiklar om några av de absolut mest framstående uppgiftslämnarna, och då bör ju de också hamna i samma kategori. Detsamma gäller ev. artiklar om balladforskare (Svend Grundtvig, t. ex.) och balladforskningsinstitutioner (som Svenskt visarkiv). Allt detta blir mycket naturligare om man följer habjs förslag att använda balladsamlingens eget namn rakt av.--Jörgen B 21 december 2006 kl. 18.40 (CET)

[redigera] Titeln

Heter verket alltså Sverige Medeltida Ballader, med versal på varje ord? Det känns lite avigt. // habj 21 december 2006 kl. 08.04 (CET)

Inte enligt NE i varje fall. Jag flyttar. Håller ni inte med så flytta bara tillbaka. Mason 21 december 2006 kl. 13.01 (CET)

Orsaken till versaliseringen (de stora begynnelsebokstäverna) är sannolikt den trebokstavsförkortning som man samtidigt inarbetat. Så här börjar t. ex. förordet till band 2:

I detta andra band av Sveriges Medeltida Ballader (SMB) framläggs planenligt legendvisorna (nr 37—54) och de historiska visorna (nr 55—65).

I resten av förordet omnämns verket som SMB. Titta gärna också på Svenskt visarkivs egen beskrivning av SMB!

Det jag gjort och/eller tänkt är därför att lägga Sveriges Medeltida Ballader (den officiella titeln) som huvudartikel, men att länka dit från Sveriges medeltida ballader (och från SMB); och det är vad jag tror är mest korrekt. Jag skulle därför vara tacksam om Mason eller någon annan återställde. (Observera att det nu ligger en omdirigeringssida som Sveriges Medeltida Ballader, och att jag som vanlig användare alltså inte kan återställa utan att förstöra historiken!)--Jörgen B 21 december 2006 kl. 15.25 (CET)

Tack, Lelle1987 för återflytten! Och tack Mason för utökningen av den lilla stubben! (Ja, jag vet att man inte äger artiklar på Wikipedia; men det är ändå en speciell känsla att se dem växa upp... precis som ens barn, som man ju förresten inte heller äger...) Jörgen B 21 december 2006 kl. 16.26 (CET)

[redigera] Ett par exempel

Jag tänker mig en egen artikel, 'Lista över balladtyper i SMB', och skulle gärna se t. ex. Child Ballads organiserad på samma sätt. Det är jobbigt med mastodontlistor följda av 'se även' eller dylikt.

I huvudartikeln SMB (och som egna uppslagsord eller länkar) bör termerna 'variant' och 'version' förklaras. Vissa återkommande ord som t. ex. 'liten' har speciell betydelse i balladtexter, och man kan möjligen hänvisa till en artikel Balladspråk e. d. för dessa. ('Liten' syftar inte på ålder eller kroppsstorlek, utan på samhällsställning; 'liten Cerstin' är alltså förmodligen en tjänstemö av något slag, och alltså enligt dåtida moral 'lovlig' för mer eller mindre fula förförelseförsök.) Referenserna till TSB bör vara någon sorts länkar – men det finns vissa outredda copyrightfrågor i det avseendet.

—Början på artikeln Lista över balladtyper i SMB:—

Naturmytiska visor

• Riddar Stigs runor (TSB A 4)
• Sömnrunorna (TSB A 11)
• Kung Erik och spåkvinnan (TSB A 12)
• Jungfrun i fågelhamn (TSB A 16)
• Den förtrollade riddaren (TSB A 19)
• ......

Artikeln Riddar Stigs runor:

Riddar Stigs runor (klassifikation: SMB 1, TSB A 4) är en naturmytisk balladtyp som finns upptecknad i två svenska varianter från 1600-talet (varav dock ena är mycket ofullständig); melodiuppteckning saknas.

Handling:

Riddar Stig, som tjänar i konungens gård, försöker att medelst förtrollande runor förföra liten Cerstin, men råkar av misstag i stället kasta runorna på kungens dotter, stolts Adelin. Riddar Stig blir förskräckt, och låser in sig i sitt rum. Stolts Adelin försöker komma in till honom på natten, men vägras tillträde. Om morgonen klagar hon sin kärleksnöd för kungen, som låter hämta Riddar Stig och befaller honom att gifta sig med Adelin. De gifter sig i glädje.

Paralleller på andra språk:

Balladtypen finns också på danska (DgF 76), isländska (IFkv 8) och norska.

Artikeln Sömnrunorna:

Sömnrunorna (klassifikation: SMB 2, TSB A 11) är en naturmytisk balladtyp som finns upptecknad i en småländsk variant från 1690-talet; melodiuppteckning saknas.

Handling:

En jungfru har ryktet om sig att sova tillsammans med en mängd män, men ändå förbli mö. En kungason från England får höra talas om detta, och uppsöker henne. Hon går med på att de skall sova tillsammans; men hon skriver runor på lakanen. Så snart ungersvennen har satt sig ned på sängen, så somnar han. Han sover i tre dagar, och väcks sedan av jungfrun. Han försöker med gåvor få henne att låtsas som om han skulle ha lyckats med sitt förföraruppsåt, men hon vägrar.

Paralleller på andra språk:

Balladtypen finns också på danska (DgF 81) och norska.

Artikeln Kung Erik och spåkvinnan:

Kung Erik och spåkvinnan (klassifikation: SMB 3, TSB A 12) är en naturmytisk balladtyp som finns upptecknad i tretton svenska varianter (varav en är finlandssvensk) från 1700-talet och framåt. Fyra av varianterna är försedda med meloder.

Handling:

I de flesta varianterna kallas en spåkvinna till hovet. Konungen prövar henne med diverse frågor om sitt hushåll, som hon besvarar helt rätt; och frågar därefter när han skall dö. Spåkvinnan berättar att han skall insjukna nästa mickelsmäss (eller vid en kommande förmörkelse), och dö en kort tid senare. I många varianter låter kungen fängsla spåkvinnan, men hon släpps när kungen insjuknar som förutspått. I flera varianter tröstar spåkvinnan kungen genom att utlova att han kommer att komma till himlen.

De två äldsta varianterna (från 1700-talet) skiljer sig något från de yngre, i så måtto att spåkvinnan där är en havsfru; och i den första och tredje varianten förutspås drottningens död i stället för kungens. Den allra äldsta varianten (SMB 3 A) skiljer sig också genom att den inleds med att kungen förlorat sju skepp, och därefter låtit gripa havsfrun. Havsfrun förutspår att drottningen skall föda trillingar, som skall växa upp till stormän, men hon själv skall dö efter förlossningen. Konungen vill då låta bränna havsfrun på bål, men övertalas av drottningen att i stället släppa henne, varefter 'havsfrun dansa på vitan sand; så drog hon alla sju skeppen iland'.

Paralleller på andra språk:

Balladtypen finns också på danska (DgF 42) och norska.

SMB 4 och 5 får jag ta i morgon - skall iväg strax.--Jörgen B 21 december 2006 kl. 18.29 (CET)