Strömsund

Wikipedia

Strömsund Siffrorna avser orten
Folkmängd⁽²⁰⁰⁰⁾	3 707
Area⁽²⁰⁰⁰⁾	368 hektar
Landskap	Jämtland
Län	Jämtlands län
Kommun	Strömsunds kommun
Församling	Ströms församling
Läge	63° 51´ N, 15° 35´ Ö

Flygfoto över Strömsunds municipalsamhälle 1932

Bredgårdsgatan med Grand Hotell i bakgrunden

Storgatan från Fontänparken

Strömsunds kommunalhus från 1958

Strömsund, tätort, centralort i Strömsunds kommun, Ströms församling, Jämtland, Jämtlands län. Strömsund, som ligger 100 km norr om Östersund hade år 2000 3 707 inv. Samhället ligger vid Russfjärden i Ströms Vattudal. Europaväg 45 går via den år 1956 invigda Strömsundsbron över Ströms Vattudal och in i Strömsund. Orten är sedan urminnes tider norra Jämtlands handelscentrum och näringslivet domineras idag av småindustri- och servicenäringen, med bl.a. träindustri och tjänsteföretag. Den stora Dundermarknaden i juli är välkänd i hela Sverige och även i Norge.

Innehåll

1 Historia
- 1.1 Från stenåldern till 1800-talet
- 1.2 Strömsund under 1900-talet
2 Kända personer med anknytning till Strömsund
3 Externa länkar

[redigera] Historia

[redigera] Från stenåldern till 1800-talet

Det finns ett hundratal kända stenåldersboplatser från fångstkulturen i området. Fynd från både järnåldern och vikingatiden har också gjorts. Första gången ortsnamnet nämns i gamla handlingar sker vid ett ting i Sveg år 1273 då man bl.a. avhandlade de norska riksgränsmärkena mot Sverige (både Härjedalen och Jämtland tillhörde Norge då). Där vittnade en gammal bonde från Ulvkälla som hette Loden att han som ung, förmodligen omkring 1230, hade deltagit i en gränskommision för att syna av gränsmärkena och att ingen i Straum (Ström) då kunde läsa bönen Pater noster ordentligt.

Den gamla kyrkan i Ström, byggd omkring år 1300, stod på nuvarande gamla kyrkogårdens mark. Kyrkan revs på 1850-talet, några år efter att den nya stod färdig. Det gamla sockennamnet Ström syftar på Strömmen eller Strömsströmmen, som avvattnar Ströms Vattudal till Faxälven. Ström är fortfarande namnet på socknen, och var också mellan år 1862 och 1974 namnet på den dåvarande kommunen. Det nuvarande ortsnamnet Strömsund kom till den 1 januari 1901 när de centralare delarna av Ströms kommun, omkring kyrkan och Strömssundet, blev municipalsamhälle, tidigare skrev man oftast Ströms kyrkby i officiella sammanhang.

Det platta området framför den nuvarande kyrkan, invigd år 1847, kallades sedan gammalt för Strömsflaten, och där hölls varje februari Strömsmarknaden. Den gamla Flaten (eller i talspråk Flat'n) utgjordes av de centrala delarna av de ingående byarna, Bredgård och Näset. I dagligt tal har detta sedan blivit Flata och numera menar man med benämningen hela tätorten Strömsund, även de mindre flata delarna.

[redigera] Strömsund under 1900-talet

1912 fick Strömsunds municipalsamhälle järnvägsförbindelse genom Inlandsbanan. Vid denna tid bodde ca. 1000 personer i Strömsund, som redan då hade en ansenlig mängd industrier, främst inom trävarutillverkning. Tilltron till orten och dess utveckling var stor, i Nordisk familjebok från 1916 skrivs följande: S. är stadt i raskt framåtskridande och betraktas som Jämtlands blifvande andra stad. Så blev dock inte fallet, men sedan sekelskiftet har Strömsund ändå vuxit befolkningsmässigt med ett par tusen. 1973 beslutade riksdagen att ett s.k. industricentrum skulle förläggas till Strömsund som en statsning för att främja industrietableringen på orten.

Strömsund hade förr lite av charmen av en småstad genom alla gamla stora trähus vid Storgatan, men rivningsraseriet i början av 1970-talet förstörde mycket. Nu finns en blandning av sekelskiftets träbebyggelse samt 1950- och 60-talets seriebyggda hyreshus och varuhus. Strömsunds kommunalhus från 1958 är arkitektoniskt känt i Sverige. Det stenhus som kanske är vackrast är dock, förutom Grand Hotell från 1908, tingshuset från 1911.

Strömsund fick gymnasium år 1961, numera Hjalmar Strömerskolan.