Istid

Wikipedia

Sporttermen istid finns på istid (idrottsterm)

Istid är en en period i jordens historia som kännetecknas av att stora landområden är täckta med is.

Den äldsta kända istiden inträffade för ca 1 miljard år sedan. Spår av stora inlandsisar hittar man i form av isräfflor och sediment som har avlagrats i samband med isavsmältningen, ex. morän och varvig glaciallera

En teori om att hela jorden har varit täckt av glaciärer under en tidsperiod för ungefär 650 miljoner har presenterats av vissa forskare som förklaring på varför man hittar flyttblock i namibiska öknen. Teorin benämns Snowball Earth (Snöbollsjorden) och har bland annat beskrivits i ett program på engelska BBC ^[1].

Under de två senaste geologiska tidsperioderna (pleistocen och holocen) har en rad omfattande glaciärbildningar uppstått.

Under de senaste 1,8 miljoner åren har sex istider inträffat (enligt följande schema);

Mellanistid = röd - Istid = vit

Geologisk tid		Istid (Nordeuropa)	Istid (Alperna)	Istid (Nordamerika)	Tidsintervall (år sedan)
Pleistocen	Tidig	Pre-tegelen			1,8 milj - 800 000
		Tegelen
		Eburon
		Waal
	Mellan	Menap	Günz	Nebraskan	800 000 - 240 000
		Cromer	Günz-Mindel	Aftonian
		Elster	Mindel	Kansan
		Holstein	Mindel-Reiss	Yarmouth
	Sen	Saale	Reiss	Illinoian	240 000
		Eem	Reiss-Würm	Sangemon	130 000
		Weichsel	Würm	Wisconsin	110 000
Holocen		Flandern			10 000

De nordeuropeiska namnen är satta efter istidernas geografiska utsträckning, samma sak gäller de nordamerikanska. Namnen i Alperna är namn som getts de geologiska lager som motsvarar istiderna i denna region. Anledningen till att holocen är med i tabellen är att de flesta experter är eniga om att den tid vi befinner oss i nu endast är en mellanistid. Weichsel är den period som populärt menas med termen "istiden".

[redigera] Varför inträffar en istid?

Orsaken till att en istid inträffar är variationer i styrka i de solstrålar som träffar jorden (något som man när de gäller kortare kalla perioder har kunnat knyta till antalet solfläckar på solen). Den förste att knyta istiderna till dessa fenomen var den serbiske vetenskapsmannen Milutin Milankovitch som konstaterade detta 1938. Det krävs dock mer än ökad solfläcksaktivitet för att en verklig istid skall uppträda och den främsta orsaken är troligtvis variationer i jordaxelns lutning något som inträffar med jämna mellanrum.

[redigera] Hur byggs glaciärerna upp?

Man kan tro att det är kalla vintrar som orsakar att glaciärerna byggs upp, men det är snarare att somrarna blir kortare och kortare och att snön som faller under vintern därmed inte hinner smälta bort helt innan nästa vinter inträffar.