Folsyra
Wikipedia
Folsyra (Folat, Folacin, folinsyra), kallades förr även vitamin B9, är ett vattenlösligt vitamin som finns i olika former - så kallade folater - som alla har folsyraaktivitet. Man kan också använda samlingsnamnet folacin. Det första ämnet i gruppen som blev utvunnet i kristallin form var folsyra (isolerades från det folatrika ämnet spenat år 1941 av den Amerikanske forskren Mitchell). Det fungerar också som ett coenzym vid en lång rad kemiska processer i cellerna, däribland syntesen av DNA och RNA. Det är en viktig faktor för tillväxt och är en förutsättning för att blod (de röda blodkropparna) ska bildas och för normal celldelning. Ämnet stimulerar produktionen av mjölk hos gravida kvinnor och har en gynnsam inverkan på hud och matspjälkning.
Bland de bästa folsyrakällorna hör gröna bladgrönsaker, lever (alla sorter är rika på folsyra men kycklinglever är extra rik), bröd och torkade bönor. Folsyra förstörs lätt vid tillagning och är känsligt för syre, ljus, värme och urlakning. Folsyra stabiliseras av askorbinsyra och spårämnet koppar påskyndar nedbrytningen. Folsyra kan lagras i kroppen i så stor mängd som upp till 30 mg. 50 % av lagret finns i levern och kan trots den stora mängden, tömmas på bara några månader.
Rekommenderat dagligt intag: barn 35-150 μg, män och kvinnor 240-300 μg (gravida/ammande 400 μg). Det genomsnittliga dagliga intaget i Sverige ligger mellan 195-227 μg för både kvinnor och män. Se vidare RDI-tabell. De svenska rekommendationerna för folsyra har satts av livsmedelsverket men har fått hård kritik av ledande forskare på området då man anser att de är "hemsnickrade" och inte överrensstämmer med internationella rekommendationer. Den här debatten är viktig då folsyra är ett mycket viktigt näringsämne, särskilt för kvinnor i fertil ålder som kan råka eller planerar att bli gravida. Mycket tidigt under graviditeten (dag 22) sluts ett skyddande rör kring ryggmärgen. Vid brist på folsyra i moderns kropp kan fel i den här slutningsprocessen uppstå och resultera i svåra missbildningar så kallade neuralrörsdefekter, där fostret kan få hål i ryggen rakt in i ryggmärgen, alternativt kan hjärnan växa vid sidan av huvudet. För att förhindra detta har många länder som exempelvis USA, Mexiko och Kanada valt att berika livsmedel såsom frukostflingor. I Sverige är en berikning av mjöl mer aktuell då vi främst äter müsli här när vi äter flingor, och müsli är svårare att berika än andra flingor. Dessutom äter vi i Sverige mer produkter baserat på vitt mjöl. Livsmedelsverket avstår dock från att låta börja berika fram tills att en utredning är färdig. Utredningen har dock pågått under mer än två år utan att anses färdigställd.
