Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Ecstasy - Wikipedia, den fria encyklopedin

Ecstasy

Wikipedia

Ecstacy 3,4-metylendioximetamfetamin (MDMA), ("Ecstasy"; "E"; "X"; "XTC"; "Rolls"; "Beans"; "Adam") är ett preparat som liknar både det centralstimulerande medlet amfetamin och den hallucinogena naturprodukten meskalin. Det är dock mycket vanligt att ecstacy inte innehåller ren MDMA. Allt från aspirin och koffein till kentamin kan återfinnas i tabletterna1.

Innehåll

[redigera] Historia

Ecstasy tillverkades först av det tyska läkemedelsföretaget Merck år 1912 som ett bantningsmedel. Ingen ville ha den, så folk glömde bort drogen. Den dök upp igen först bland 1960-talets hippies men kallades då för sin kemiska beteckning MDMA, sedan på 1970-talet som ett hjälpmedel inom psykoterapin i USA. Samtidigt började ecstasy också användas som en festdrog, då den släpper ut en stor mängd serotonin. I Storbritannien förbjöds ecstasy år 1977 och i USA 1985.

Preparatet var populärt i USA under 1970- och 80-talet, främst i studentkretsar. Under slutet av 1980-talet infördes drogen i Europa. Först i England och Holland, varifrån den sedan har spridit sig till resten av Europa.

[redigera] Förekomst och användning

Ecstasy är vanligast i tablettform, men kan förekomma också som kapslar eller stavar. Drogen säljs ofta till ungdomar med ingen eller liten erfarenhet av narkotika.

Ecstasy-missbruk förknippas med den så kallade ravekulturen, men ecstasy är inte naturligt för ravefesterna. Det finns goda skäl att anta att missbrukarna endast utgör en mindre del av deltagarna. Missbruket har ökat på senare år, och man kan se att fler och fler övergår till amfetamintabletter efter påbörjat ecstasy-missbruk.

Dosen varierar mellan 50 och 175 mg. Vid 200 mg och mer kan det förekomma förgiftningsskador. Dödlig dos ligger omkring 10 gånger den normala dosen, men dödsfall har inträffat efter 1-2 tabletter. I de flesta fall beror inte dödsfallen på förgiftning utan uttorkning. Det beror på att ecstacy är mycket vätskedrivande, (så fungerar många bantningsmedel: driver ut massor av vätska ur kroppen och vips så har man gått ner ett antal kilo efter ett par dygn). Ett känt dödsfall är då en 20 årig svensk flicka avled efter sin första ecstacytablett2. Det var dock ej p.g.a förgiftningsskador utan berodde på att hon av sina vänner fått veta om risken med uttorkning och därför intagit vätska i så stora mängder att hon avled av vattenförgiftning. Det är dock inte helt klarlagt då vattenförgiftning hos en normal frisk person utan njurproblem är extremt ovanligt.

Efter intaget tar det 30 minuter tills effekterna märks, sedan tar det 1- 1½ timme innan ruset är som störst, och 3 – 3½ timme senare slutar tabletten verka.

[redigera] Effekter

Vid användning av ecstasy uppstår först en förvirringskänsla, sedan en upplevelse av ökad hjärttakt och värme i kroppen med/och muskelryckningar. Sist övergår det till eufori - en stark lyckokänsla, användaren blir förälskad i allt och alla. Vid högre doser uppstår syn- och hörselhallucinationer, särskilt om preparaten förutom MDMA innehåller MDA eller MMDA.

Exempel på positiva effekter: extremt välmående (eufori), ökad vilja att kommunicera med andra, ökad energi, känsla av väldig kärlek och empati med andra. Musik, lukter, ljus, färger och smaker kan förändras.

Exempel på negativa effekter (de negativa effektera blir flera vid högre dos): tappad aptit, milda hallucinationer, ökat blodtryck och ökad puls, skakningar, nervositet, milda till extrema spänningar i käkarna, muskelryckningar, förvirring och minnesförlust, ökad kroppstemperatur och uttorkning, illamående och kräkningar, huvudvärk, balansstörningar, bakfylla dagen efter (kan sitta i dagar till och med veckor), mild depression (som kan sitta i i en vecka), extrem depression (som kan sitta i flera veckor), stark vilja att använda ecstasy igen, psykisk kris som kan kräva sjukhusvård med psykos och panikattacker, leverförgiftning, annan förgiftning, dödsfall (det är dock ovanligt att personer dör på grund av ecstasy3).

Effekten av ecstasy beror på vilken mängd som intas och på vilket sätt det intas samt tablettens innehåll och koncentration. Tidigare erfarenhet av ecstasy spelar roll, liksom vilken stämning (psykiskt tillstånd) personen som använder ecstasy befinner sig i. Även vilken omgivning användaren befinner sig i, till exempel vilken plats, vilka människor samt vilken sorts musik som finns i omgivningen spelar stor roll för hur drogruset upplevs av användaren. Effekten av drogen sträcker sig från stark eufori till akuta förgiftningssymptom.

[redigera] Referenser

1. EcstacyData, http://www.ecstacydata.org
2. Aftonbladet, tisdagen den 1 juni 1999, http://www.aftonbladet.se/nyheter/9906/01/ecstasy.html
3. Årsrapport 2004: Situationen på narkotikaområdet i Europeiska unionen och Norge, http://ar2004.emcdda.europa.eu/sv/page038-sv.html

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../e/c/s/Ecstasy.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com