Baltzarfejden
Wikipedia
Baltzarfejden, Balsefejden, är en benämning på striderna i Jämtland och Härjedalen under Kalmarkriget 1611-1613. Detta namn har givits fejden efter Baltzar Bäck till Pelvis, Karl IX:s ståthållare över sjölapparna och hela Lappmarken, vilken i maj 1611 fick kungens befallning att infalla i Jämtland samtidigt med att krigshövitsmannen Jakob Tommeson med ett bondeuppbåd från Dalarna skulle inbryta i Härjedalen. Den danske länsmannen över Trondheim, Jämtland och Härjedalen, Sten Jenssen Bille, fick på våren order att från Jämtland göra ett infall i de svenska gränslandskapen och insände även några trupper under befäl av Hans Basse i Jämtland, där de förstärktes av två fänikor jämteknektar under Johan Vesling och Henning Jenssen. Några smärre strövtåg inåt Medelpad och Hälsingland företogs på sommaren, men jämtarna, som var utarmade sedan Nordiska sjuårskrigets tid och hyste missnöje över knektinkvarteringen, vägrade att överskrida gränsen.
I början av augusti gick Baltzar Bäck med en mindre truppstyrka över gränsen, och efter ett par veckor nödgades Basse, som lägrat sig vid Brunflo, till följd av proviantbrist dra sig tillbaka över fjällen. Bäck besatte hela landet utan motstånd, anlade som spärrbefästning vid infartsvägen från Norge Mörsils skans samt därjämte en skans vid Kungsgården på Frösön. Allmogen fick svärja svenska kronan trohet, och magister Jonas Germundi Palma uppsändes som superintendent för att omorganisera de kyrkliga förhållandena. Bäck och Palma blev snart oense, framför allt enär Bäck tillät utpressningar och soldatövervåld samt därigenom framkallade ovilja bland allmogen mot det svenska väldet. I Härjedalen hyste befolkningen från början ingen sympati för svenskarna, vilka där anställde skoningslösa härjningar. Hösten 1612 nödgades Bäck avtåga med sina trupper, som behövdes på annat håll, och i freden i Knäred återlämnades såväl Jämtland som Härjedalen till Norge. Kristian IV lät anställa sträng räfst med de jämtebönder, som svurit svenskarna trohet.
[redigera] Se även
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
