Antisemitism

Wikipedia

Antisemitism, beteckning för fientlighet mot judar och judendomen. Traditionellt var fientligheten religiöst motiverad, men i modern tid har innebörden oftast varit att judar har medfödda, föraktliga karaktärsegenskaper. I högerextrema sammanhang anses att de söker krossa den västerländska civilisationen och den vita rasen.

[redigera] Teman

Antisemitismens teman har varierat genom historien. Inom kristendomen var det förr vanligt att framställa judarna som Jesu mördare, men denna tolkning har inget stöd i modern kristen teologi. Från medeltiden har västerlänningar i stället kritiserat judar utifrån deras inflytande i handels- och finansväsendet (se Köpmannen i Venedig), och från 1800-talet för påstått inflytande i massmedia. Under 1900-talet tillkom kritik mot politiker av judisk härkomst både i öst, väst och USA. Under efterkrigstiden har förnekande av Förintelsen och oseriös kritik mot Israel varit vanligt bland antisemiter. Andra, mer exotiska teman, är påstådda offer av spädbarn.

[redigera] Historik

Inom kristendomen har det funnits en aversion mot judar, dels eftersom de inte velat konvertera till kristendomen, dels grundat på föreställningen att de var skyldiga till Jesu död. Särskilt under medeltiden fanns en religiöst präglad antisemitism i Europa. Under denna tid beskylldes judar av vissa för att sprida digerdöden bland annat genom att förgifta brunnar.

Tyska SA-trupper i bojkottaktion mot judiska näringsidkare. 1930-talet.

Den moderna politiska antisemitismen, även rent semantiskt, uppkom i Europa under sent 1800-talet, med grundandet av antisemitiska sällskap. Antisemitismen blir en omskrivning för judehat vilket flera politiker under senare delen av 1800-talet fram till andra världskriget även gick till val på i några europeiska länder. Statskontrollerad antisemitism förekom tydligast i Nazityskland, Sovjetunionen (till exempel Stalins utrensningar av judar under sista åren före hans död - doktorernas konspiration 1952, planer på judisk autonomregion i östra sibirien ("Judiska autonoma länet") ^[1]; utvandringsvåg under 1960-talet) och östblocket (till exempel Polen cirka 1968^[2], då ett stort antal polska intellektuella av judisk härkomst emigrerade till bland annat Sverige), i de två sista fallen motiverade man utrensningarna och utvandring från landet med antisionism.

[redigera] Antisemitiska rörelser

I västvärlden är det främst nynazister som står för uttalad antisemitism. I Mellanöstern har antisemitism blossat upp som följd av Israel/Palestina-konflikten, bland annat har Sions vises protokoll fått nyupplagor och tolkats som äkta.

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

^ Robert Service: A History of Modern Russia s.324-5
^ Robert Blobaum: Antisemitism and Its Opponents in Modern Poland, Cornell University Press 2005