Abraham Abrahamsson Hülphers

Wikipedia

Abraham Abrahamsson Hülphers, direktör, svensk musikskriftställare, topograf och genealog, född den 27 november 1734 i Västerås, död den 24 februari 1798 i Västerås.

Innehåll

1 Biografi
2 Efterskrift
3 Länkar & källor
4 Litteratur & källor

[redigera] Biografi

[redigera] Uppväxt

Abraham Hülphers var äldst av tretton barn till handlanden och rådmannen Abraham Danielsson Hülphers från Hedemora och dennes hustru Kristina Westdahl från Västerås. Genom informatorer i det burgna hemmet fick han en mångsidig uppfostran och tidigt väcktes hans intressen för vitterhet och vetenskap. Efter undervisningen i hemmet erhöll han som lärare magister Olof Lindblom, sedermera prost i Köping och kunglig hovpredikant, samt magister Olof Strandberg, som sedan blev prost i Torshälla. För Olof studerade han språk, matematik, kristendom, geografi och historia.

[redigera] Företagare

Som äldste son förväntades att Abraham skulle gå i faderns fotspår, vilket han också gjorde. Vetenskapen blev dock ingalunda lagd åt sidan och lediga stunder ägnade han gärna åt musiken. År 1753 upptogs han som kompanjon i faderns rörelse vilken nu fick namnet Hülphers & Söner. Som en av cheferna för företaget kunde han disponera sin tid litet friare, vilket kom väl till pass eftersom hans hälsa redan från tidigaste barndom varit vacklande. Av hälsoskäl behövde han skona sig så mycket som möjligt och beslöt att realisera en gammal önskan om en resa till trakterna norr om Västmanland.

[redigera] Resa i Dalarna

Den 21 juni 1757 for Abraham, tillsammans med prosten i Mora, Anders Svedelius, till Dalarna. Under två månaders resande kors och tvärs i landskapet antecknande han allt som kunde vara värt att gömma i minnet. Några år senare (1762) utkom i reseberättelsen i tryck: Dagbok öfver en resa genom de under Stora Kopparbergs höfdingdöme lydande lähn och Dalarne 1757, en diger volym på 656 sidor.

[redigera] Resa i Norrland

Följande vinter satt Abraham på sin kontorsstol i Västerås, men då nästa sommar lockade med värme och blomdoft, kunde han inte längre hålla sig stilla. Smaken för resor var väckt och Abraham brann av lust att lära känna mer av sitt fosterland. I sällskap med stadsphysikus doktor Jacob Prinz i Gävle anträdde han i juni 1758 sin andra stora resa, vilken förde honom genom Norrland inklusive Lappland ända upp till Torneå. Liksom under resan till Dalarna noterade han i dagboken sådant som rörde trakternas handel, näringar, lanthushållning, naturförhållanden, folkliv, historia m. m., vilka berättelser sedan ingavs även till kungl. kommerskollegium. Det tog hela trettio år att utarbeta den tryckta redogörelsen: Dagbok öfver en resa genom Norrland 1758. Den kom att omfatta 6 delar, av vilken hans sista, som behandlande Gästrikland, blev klar först 1793.

[redigera] Resa i södra Sverige & København

År 1759 gjorde Abraham i sällskap med kungl. hovpredikanten magister Carl Wilhelm Sträng en färd genom rikets södra provinser till København.

[redigera] Resa till Finland & Ryssland

Sommaren 1760 företog Abraham tillsammans med juris- och filosofieprofessorn i Uppala Pehr Niclas Christiernin en resa ifrån Westerås till Petersburg och Ryssland, fram och åter sjöledes emellan Stockholm och Åbo, men sedan igenom Finland, Nyland, Tavastland m. m. Även under denna färd förde han noggranna dagboksanteckningar, vilka dock ända till år 1886 legat gömda bland övriga i den Hülpherska handskriftssamlingen bevarade manuskript. Sagda år utgavs de dock av finnen professor Karl Gabriel Leinberg och intogs i den av honom redigerade samlingen: »Bidrag till kännedomen af vårt land».

[redigera] Giftermål

Under fyra år hade Abraham Hülphers sett sig om i Sverige, Danmark, Finland och Ryssland. Reslusten hade ingalunda avtagit, men hans föräldrar hade blivit äldre och behövde alltmer hjälp med skötseln av affärsföretagen. Härtill kom att Abrahams hjärta klappade för den dygdädla jungfrun Anna Christina Grave, född 1740 i Ulriksberg, Säfsnäs, Kopparbergs län. Hon var dotter till Sebastian Grave, brukspatron över Gravendals och Fredriksbergs bruk i Dalarna, och hans maka fru Anna Christina, född Chenon. Hans kärlek besvarades av Anna Christina och bröllopet firades den 23 juni 1761. De levde tillsammans i 36½ år och fick 8 barn. I samband med giftermålet kom Abraham att överta Fredriksbergs bruk.

[redigera] Musiken

Ett annat av Abrahams stora intressen gällde musiken. Efter flera års arbete utgav han 1773: Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet, jämte Kort Beskrifning öfwer orgwerken i Swerige. Verket innehåller en faktaspäckad beskrivning av frihetstidens musikliv och orgelkonst och innehåller ett stort antal orgeldispositioner från hela Sverige. Källmaterialet har inhämtats genom en omfattande korrespondens med präster, orgelnister och orgelbyggare. Verket utmärker sig för en för den tiden ovanlig pålitlighet. Dock var Abraham beroende av sina sagesmän: Johan Miklin (1726-1787), domkyrkoorganist i Linköping (1754-1787), Henrik Philip Johnsen, cembalist, organist och tonsättare i Stockholm, vilken författade ett avsnitt om orglar, Tobias Westbladh, Sven Hof, m.fl. Redovisade uppgifter bör därför underkastas källkritisk prövning.

Man vet inte hur aktiv Abraham var som musiker. Att han varit utövande klaverspelare framgår av en passus från talet vid begravningsgudstjänsten: "Dess lediga stunder ägnades Musiquen, hwilken konst han grundeligen kände, och med yppersta färdighet öfwade". I bouppteckningen finns ett antal tangentinstrument förtecknade: orglar, cembali, klavikord samt en clavessin d’amour.

[redigera] Efterskrift

Abraham Abrahamsson Hülphers blev:

borgare i Västerås 1761,
erhöll direktörs titel, heder och rang i kommerskollegium 1763,
blev medlem av Kongl. Patriotiska sällskapet 1775,
medlem i Samfundet Pro Fide et Christianissimo 1776,
medlem i Sällskapet Utile Dulci 1776,
medlem i Witterhets-Sällskapet 1777,
medlem i Upfostringssällskapet i Stockholm 1786
och medlem i Sällskapet för Allmänna medborgerliga kunskaper 1794.

Manuskript jämte tillhörande korrespondens och merparten av sin boksamling skänkte Abraham Hülphers till Västerås gymnasium. Samlingarna finns numera i Västerås stadsbibliotek.

[redigera] Länkar & källor

[redigera] Allmänt

[redigera] Topologi

[redigera] Musik

[redigera] Genealogi

[redigera] Litteratur & källor

Abraham Hülphers: Ättar-tal öfver den svenska slägten Wallwik, utg. Västerås 1765, sid. 43 (genealogi)
Abraham Hülphers: Dagbok öfver en resa genom de under Stora Kopparbergs höfdingdöme lydande lähn och Dalarne 1757, utg. 1762
Abraham Hülphers: Dagbok öfver en resa genom Norrland 1758, utg. 1978
Abraham Hülphers: Samlingar til en beskrifning öfver Norrland, del 1-6, utg. 1771-1797, faksimilutgåvor 1972, 1985
Abraham Hülphers: Samlingar til en beskrifning öfver Norrland, delen Lappmarken, tryckt första gången 1922
Abraham Hülphers: Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet, jämte Kort Beskrifning öfwer orgwerken i Swerige, utg. 1773, faksimilutgåva 1969, 1971
Landsarkivet i Uppsala: Bl.a. bouppteckning efter Abraham Abrahamsson Hülphers där instrument upptas.
Västerås stadsbibliotek: Material från Hülphers orgelinventering; delar av manuskriptet till "Historisk afhandling..." interfolierat med brev. Två verk av Eric Munselius framförda 1777. Handskriven dagbok från Dalarna 1757 med bl.a. notexempel på folkmusik.
Sohlmans musiklexikon, Sohlmans förlag, Stockholm (1976), ISBN 91-7198-020-2
Magdalena Hellquist: Abraham Abrahamsson Hülphers och folkmålen i Westerbotten: Ett bidrag till dialektstudiets historia, Skrifter utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (68 sidor), DAUM Umeå (1984), ISBN 91-8637-203-3
Mattias Légner: Abraham Abrahamsson Hülphers och Dalarnas beskrivning, ur Folkets historia 2003:1

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../a/b/r/Abraham_Abrahamsson_H%C3%BClphers_6e96.html