Hötorget
Wikipedia
Hötorget är ett torg och en tunnelbanestation på Norrmalm i centrala Stockholm, vid Kungsgatan, mellan Drottninggatan och Sveavägen.
Under tidig medeltid låg här en by vid namn Väsby, som var stor och inflytelserik. När Kungsgatan sprängdes fram genom Brunkeberg hittades flera skelett, rustningar och mynt i sluttningen efter begravda Väsbybor.
Hötorget har i många år varit en torghandelplats, men den 1 januari 1914 förbjöds av sanitära skäl all torghandel på Hötorget med färskt, rått kött av nötkreatur, får, svin eller häst.
Senare samma år blev det också förbjudet att på torget sälja färskt och flått vilt, plockat fjäderfä, saltad eller rökt fisk, kokta skaldjur, smör, ost, bröd, mjöl och gryn samt lagad mat. Många av livsmedelsförsäljarna flyttade då till de olika saluhallarna och till den nyligen invigda Centralsaluhallen. Kvar fanns dock trädgårdsmästare, grönsaks- och blomsterförsäljare samt några år till även fiskhandlare. Redan 1856 hade man bestämt att handeln med ved och timmer, hö och halm, skulle upphöra på Hötorget och flyttas till Norrmalmstorg.
Namnet Hötorget är känt sedan 1640-talet. Söder om torget låg Beridarebanan, ett namn som finns kvar idag i bl.a. Beridarebansgatan. Redan på 1690-talet började byggnader i anslutning till Beridarebanan användas för gjutning av stora skulpturer. Under 1700- och 1800-talet blev de ateljé och bostad för landets förnämsta skulptörer. Den mest berömde av dem var Johan Tobias Sergel. Exakt på den plats där Sergel hade sin ateljé står idag en staty av denna stora skulptör.
Bostadsbebyggelse från 1700-talet och 1800-talet med bodar och hantverkslokaler omgav Hötorget ända fram till omkring år 1920. Jernkramhandlaren John Wall öppnade sin första järnhandel här 1856. På 1880- och 90-talen inrättade Paul U Bergström butiker i flera hus runt torget och år 1925 byggdes det nuvarande stora PUB-huset.
Konserthuset med sin blå fasad uppfördes 1923-26 med Ivar Tengbom som arkitekt. Det är en arkitektonisk tanke att den imponerande klassiska kolonnfasaden förlades mot det folkliga myllrande torget och inte mot den breda Sveavägen. Byggnaden räknas som ett av de främsta exemplen på svensk 1920-talsklassicism. Framför konserthuset, på Hötorgssidan, står Carl Milles staty Orfeusgruppen.
Den stora cityomvandlingen på 1950- och 1960-talet har gett Hötorget ett helt nytt ansikte. Beslut fattades om en ny generalplan 1945 och 1959 invigdes Hötorgscity. Rivningen av den gamla värdefulla bebyggelsen innebar ett stort sår i staden men de fem höghusen vittnade samtidigt om en framtidstro och ett hopp om att Stockholm skulle bli en modern storstad.
[redigera] Tunnelbanestationen
Hötorget är en station i Stockholms tunnelbana i anslutning till torget. Den trafikeras av T-bana 1 (gröna linjen) och ligger mellan stationerna T-centralen och Rådmansgatan. Stationen ligger under Sveavägen vid Kungsgatan mellan Oxtorgsgatan och Apelbergsgatan. Avståndet till station Slussen är 2.0 kilometer.
Stationen öppnades den 26 oktober 1952, som ändstation för den samma datum invigda tunnelbanan till Vällingby.
Stationen hade de första åren namnet Kungsgatan. Eftersom Kungsgatan är över en km lång var namnet opraktiskt ur orienteringssynpunkt. I samband med att "sammanbindningsbanan" till Slussen invigdes den 24 november 1957 fick därför stationen det nuvarande namnet.
Entré finns från tre håll
- i norr från Tunnelgatan 5 eller Sveavägen 29
- i mitten från Kungsgatan 38-41, här finns ett underjordiskt torg med flera butiker och affärer.
- söder från Sveavägen 18 eller Hötorgsgången
Vid torget stannar också blåbussen linje 1.
