Ivar Kreuger
Wikipedia
Ivar Kreuger [uttalas kryger], född 2 mars 1880 i Kalmar, Kalmar län (Småland), död 12 mars 1932 i Paris, Frankrike; svensk företagsledare, finansman och civilingenjör.
Ivar var son till direktören och ryske vice konsulen i Kalmar, Ernst A. Kreuger, och dennes hustru Jenny, f. Forssman. Ivar var bror till företagaren Torsten Kreuger.
Ivar Kreuger var fursten i den första globala finansstaten - AB Kreuger & Toll - och kallades populärt för "Tändstickskungen". Innan han år 1911 blev ombedd att genomföra en omorganisation av tändsticksfabrikerna i hans földelsestad Kalmar med omnejd, var han redan en väletablerad företagare. Tillsammans med en annan ung byggnadsingenjör, Paul Toll, bildade han byggnadsföretaget Kreuger & Toll som kom att medverka i flera större byggprojekt, inte minst i Stockholm, till exempel Stockholms stadion och grunden till Stockholms stadshus. Under sin lärotid i USA, där han lärde sig tekniken att bygga med armerad betong, deltog han i byggandet av Manhattans första skyskrapa, Flatiron Building. Efter bildandet av Svenska Tändsticks Aktiebolaget 1917 kom verksamheten mer och mer övergå till att inriktas på att under 1920-talet bygga upp en finans- och industrikoncern med Svenska Tändsticks Aktiebolaget som grund.
När tändstickskoncernen var som störst omfattade den 250 fabriker i 43 länder, varav det rådde monopol eller monopolliknande förhållanden i 25 av dessa. Detta motsvarade omkring tre fjärdedelar av hela världens dåvarande tändsticksproduktion.
Kapital anskaffades genom emission av aktier och s k Participating Debentures i STAB och holdingbolaget Kreuger & Toll. Med kapitalet förvärvades aktier i främst tändsticksföretag, svenska industriföretag och fastigheter. Vidare lånade AB Kreuger & Toll ut stora belopp till stater i utbyte mot monopol på tändstickstillverkning och/eller -försäljning i de olika länderna. De sammanlagda lånen från Kreugerkoncernen till olika stater uppgick nominellt till 387 miljoner dollar.
AB Kreuger & Toll hade också aktiemajoriteten i stora svenska industriföretag som LM Ericsson, SCA och Boliden.
En viss del av det stora aktieinnehavet utgjorde säkerhet för banklån. börskraschen på Wall Street 1929 sammanföll med tillkännagivandet av K&T:s dittills största emission på den amerikanska marknaden som bl a skulle gå till det stora lånet till Tyskland på 125 miljoner dollar. Ivar Kreuger fick nu allt svårare att uppbringa kapital till sin verksamhet, men lyckades ändå uppfylla sina åtaganden. Det hela ledde dock till en likviditetskris som kulminerade i oktober 1931, då Kreuger såg sig föranlåten att vända sig till Riksbanken som mycket tack vare statsminister CG Ekmans ingripande bidrog till att avvärja den akuta krisen.
Under 1932 var Kreuger sysselsatt med att förbereda ett tändsticksmonopol i Italien, där han i hemlighet förvärvat aktier de största tändsticksföretagen. Under denna tid blev han också tvungen att genom stödköp av aktier i de egna företaget motverka baisse-spekulationer på aktiemarknaderna, vilket för övrigt skedde parallellt med diverse negativ ryktesspridning i pressen.
Ivar Kreuger dog den 12 mars 1932 i sin lägenhet i Paris. Omständigheterna kring hans död har inte blivit klarlagda. Självmordshypotesen har fått störst spridning, men i efterhand har främst konspirationsteorier spridits om att han skulle ha blivit mördad [1]. Ivar Kreugers död utlöste den så kallade Kreugerkraschen. Många svenskar hade investerat stora delar av sitt kapital i Kreugers bolag - tillgångar som gick förlorade när AB Kreuger & Toll samt IMCO -det amerikanska dotterföretaget till STAB - förklarades i konkurs.
De övriga företagen i Kreuger-gruppen levde vidare.
