Évariste Galois
Wikipedia
Évariste Galois, född 25 oktober 1811 i Bourg-la-Reine nära Paris, död 31 maj 1832, fransk matematiker.
Galois inträdde 1823 som elev i Collège Louis-le-Grand. Hans fenomenala matematiska begåvning synes varken där eller vid École polytechnique, där han två gånger förgäves sökte inträde, vunnit något som helst beaktande. Ett liknande öde rönte de avhandlingar, som han inlämnade till Institut de France. Det djupa missmod dessa motgångar framkallade hos Galois föranledde honom att med sådan iver deltaga i tidens revolutionära strävanden, att han två gånger dömdes till fängelse. Efter utståndet straff invecklades han i en kärleksaffär, som förorsakade hans död genom en duell 30 maj 1832.
Trots sin korta levnad gjorde Galois sig ett berömt namn i matematiken, i det att han var den förste, som lyckades finna de nödvändiga och tillräckliga villkoren för, att en algebraisk ekvation skall kunna lösas med hjälp av rotutdragningar. De metoder Galois skapat för uppnående av detta resultat, som Abel förgäves eftersträvat, är i hög grad märkvärdiga och var av en enorm betydelse för matematikens utveckling. Även på andra områden av matematiken än ekvationsläran, bland annat gruppteori, gjorde Galois märkliga upptäckter. Tyvärr har inget annat blivit bevarat om det än några korta uppgifter, som han meddelade en vän i ett brev, skrivet dagen före Galois död.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
