Tornseglare
Wikipedia
| ?Tornseglare | |
|---|---|
 Tornseglare
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Seglarfåglar Apodiformes |
| Familj: | Seglare Apodidae |
| Släkte: | Apus |
| Art: | Tornseglare A. apus |
|
|
|
| §Apus apus Auktor: Linné, 1758 |
|
 Tornseglarens utbredning
Röd - Häckningsområde Blå - Övervintringsområde |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Tornseglare (Apus apus) är en fågel inom familjen seglare och enda representant för familjen i norra Europa. Tidigare kallades den felaktigt för tornsvala då detta ej är en svala.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Tornseglare är svartaktigt gråbrun med en vitaktig fläck på strupen. Näbben är mycket kort, baktill mycket bred och kluven ända upp under ögonen. Vingarna är mycket långa och spetsiga. De har mycket långa handpennor, men ovanligt korta armpennor. Stjärten är kluven. Tarsen är kort och fjäderbeklädd. Den tredje och den fjärde tån har bara tre leder vardera. Alla tårna är sinsemellan fria och framåtriktade. Klorna är hoptryckta, vassa och krökta. Fågeln blir 16-17 cm lång, väger ca 40 gram, har ett vingspann på 42-48 cm. Tornseglaren är en av de snabbare fåglarna i flykten och kan komma upp i hastigheter av upp emot 200 km/h. [källa behövs]
[redigera] Utbredning och taxonomi
Man brukar dela in arten i två underarter:
- Apus apus apus (Linné 1758)
- Apus apus pekinensis (Swinhoe, 1870), ibland kallad östlig tornseglare. Skiljer sig från nominatformen genom att dess fjäderdräkt har en ljusare brunaktig ton vilket gör att den lätt kan förväxlas med blek tornseglare.
[redigera] Tornseglare i Sverige
I Sverige sträcker sig tornseglarens utbredningsområde till strax norr om polcirkeln. Den anländer till Sverige i maj och flyttar söderut redan i slutet av augusti och början av september, till vinterkvarter i tropiska Afrika.
[redigera] Häckning
Boet byggs av strån, riskvistar, ull och liknande som klibbas fast på murar, torn, gamla byggnader, klippor eller ihåliga träd med ett sekret som tornseglaren utsöndrar från sina spottkörtlar.
[redigera] Beteende och föda
De sätter sig inte på marken eftersom de på grund av sina korta ben och långa vingar har svårt att lyfta därifrån.
De lever av insekter som den fångar i flykten.
[redigera] Externa länkar
Commons har fler bilder relaterade till Tornseglare
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
