Tjernobylolyckan

Wikipedia

Tjernobylolyckan, eller Tjernobylkatastrofen, var en allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina (dåvarande Sovjetunionen). Olyckan inträffade natten till den 26 april 1986 klockan 01:23 när reaktor fyra i Tjernobyl i staden Prypjat förstördes genom en explosion och ett radioaktivt moln spreds med vindarna över stora delar av Europa.

Orsaken till olyckan var dels reaktortypens bristfälliga konstruktion, dels operatörsfel. Operatörerna stängde nämligen av flera säkerhetssystem helt i strid med gällande regler. En kombination av dålig teknisk konstruktion, brister i utbildning samt operatörsfel, ledde till världens värsta kärnkraftsolycka.

Sovjetunionen försökte först hemlighålla för omvärlden att olyckan hade skett. Att någonting hade hänt upptäcktes dagen efter olyckan vid det svenska kärnkraftverket i Forsmark och senare även vid ett kärnkraftverk i Finland, där känslig utrustning visade radioaktivt utslag på en person som kom in till sin arbetsplats. Ytterligare mätningar gjordes och man kunde konstatera att radioaktiviteten inte kom från det svenska kärnkraftverket och detta gav en första indikation av att något hade hänt i Ukraina, även satellitbilder visade vad som hade hänt.

I november 1986 göts hela reaktor fyra in med 250 000 ton betong i en slags sarkofag för att hindra ytterligare spridning av radioaktivitet. Det har senare framkommit uppgifter att betongen håller på att spricka. En ny sarkofag skall byggas, bl a med hjälp av pengar från EU.

[redigera] Reaktorns konstruktion

Reaktorn är av typen RBMK, där varje bränsleelement omges av en trycktub i vilken vatten pumpas in genom bränsleelementet för att bringas att koka. Varje trycktub är omgiven av grafit, som fungerar som moderator i kedjereaktionen. Vid låga effekter leder denna konstruktion till att reaktorn lätt blir instabil, dvs en ökning av effekten leder till att ånghalten ökar, vilket i sin tur leder till ytterligare effektökning och så vidare. Att en ökad ånghalt leder till ökad effekt, kallas positiv voidkoefficient. Världens övriga kommersiella reaktorer har alltid negativ voidkoefficient (dvs ökad värme och ånghalt ger sämre moderering vilket i sin tur leder till minskad kärnklyvning och därmed minskad effekt). För att kontrollera en reaktor med positiv voidkoefficient krävs att kärnklyvningen styrs på något annat sätt, exempelvis genom att föra in styrstavar i reaktorn antingen manuellt eller genom ett kontrollsystem. Det var detta kontrollsystem som inte hann med i Tjernobyl, vilket starkt bidrog till att effekten ökade okontrollerat. Dessutom var reaktorn av vad som anses vara en farlig konstruktion, med positiv voidkoefficient.

Ett annat problem var att spetsarna på reaktorns styrstavar var gjorda av grafit. Eftersom grafiten fungerade som moderator ökade alltså effekten hos reaktorn de första sekunderna efter att de skjutits in. Eftersom styrstavarna är avsedda att bromsa reaktionen är detta beteende icke-intuitivt, och var okänt för reaktorns operatörer.

[redigera] Olycksförloppet

Vid tillfället för olyckan pågick ett experiment som genomfördes på låg reaktoreffekt. Syftet var att undersöka om turbinerna kunde leverera ström ifall den externa strömförsörjningen bröts. För att genomföra exprimentet hade vissa säkerhetssystem tillfälligt kopplats ur. Dock uppstod elbrist i kraftnätet varpå kraftverket fick order att återuppta normal produktion. Då effekten plötsligt ökas saknas vissa isotoper i härden som absorberar neutroner, så kallade reaktorgifter, som bromsar effekten. Den hastiga och oplanerade effekthöjningen kunde därför ske fortare än under normal drift. Därmed förångades kylvattnet i reaktorn, vilket ytterligare ökade effekten. Resultatet blev en ångexplosion som förstörde själva reaktortanken och satte eld på grafiten (moderatorn). En grafitbrand är väldigt svårsläckt på grund av den höga värmen och under de dagar branden pågick spreds stora mängder radioaktivitet upp i luften.

[redigera] Följder

I Ukraina och Vitryssland har förekomsten av sköldkörtelcancer ökat till följd av katastrofen. Enligt sammanställningen "Exposures and effects of the Chernobyl accident", i volym II av UNSCEAR 2000 Report fanns däremot inga indikationer om att katastrofen har påverkat frekvensen av andra cancerformer som till exempel leukemi, strupcancer, och magcancer. Enligt samma källa finns inte heller några tecken på att antalet missbildade barn skulle ha ökat i dessa områden.

Stora områden omkring kraftverket har evakuerats på befolkning, och området närmast nollpunkten (där olyckan skedde) kommer att vara farligt att vistas i under hundratals år.

[redigera] Följder i Sverige

Även Sverige blev påverkat då regnmoln band radioaktiva partiklar och drev med vinden och orsakade radioaktivt nedfall över vida områden. På ett par dagar hade nedfallsområdet spritt sig ända till Sverige, varvid Gävletrakten blev hårdast drabbad. Farliga radioaktiva isotoper har upptagits av bland annat svamp i skogarna. Förtäring av sådan svamp är därför olämplig, innan radioaktiviteten avtagit till lägre nivåer. Via kontaminerad renlav har radioaktiva ämnen spritt sig till renar, och renkött måste ges särskild kontroll att strålningsvärden är tillräckligt låga, innan kött kan släppas fritt för försäljning till allmänheten. Utöver de olägenheter som detta medför, blev det ett ekonomiskt avbräck för rennäringen.

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../t/j/e/Tjernobylolyckan.html

Kategorier: Kärnteknik | Olyckor | Ukrainas historia