Leukemi
Wikipedia
Leukemier är tumörsjukdomar, cancer i den blodbildande benmärgen. Leukemi är idag snarare ett samlingsnamn än en specifik sjukdom.
[redigera] Typer
Leukemier delas in efter akut och kronisk form. Det finns fyra huvudtyper av leukemier.
- Akut lymfatisk leukemi (ALL)
- Akut myeloisk leukemi (AML)
- Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
- Kronisk myeloisk leukemi (KML)
Hos vuxna är AML och KML vanligast, medan ALL är vanligast hos barn.
Vid akuta leukemier sker en snabb tillväxt av omogna blodceller. Den onormala tillväxten gör att benmärgen inte kan producera normala blodceller. Akuta former av leukemi är mest vanlig hos barn och yngre vuxna.
Kroniska leukemier utmärks av den långsammare uppbyggnaden av stora mängder av mogna, men onormala blodceller. Akut leukemi måste behandlas omedelbart, men det är inte lika bråttom med kroniska leukemier.
[redigera] Symptom
(Dessa symptom stämmer ofta, men inte alltid) Skador på benmärgen resulterar i brist på blodplättar, vilka är viktiga i blodets levringsprocess. Detta gör att människor med leukemi kan få blåmärken eller blöda mycket. Dessutom leder sjukdomen till andfåddhet och trötthet (blodceller (röda blodkroppar) behövs för att föra syre runt i kroppen). Ben- eller ledsmärtor kan uppstå. Huvudvärk och kräkningar indikerar att cancer spritt sig till centrala nervsystemet.
Vid kronisk myeloisk leukemi är mjälten ofta förstorad. Förstorade lymfkörtlar är det främsta kliniska tecknet för kronisk lymfatisk leukemi.
[redigera] Behandling
Ofta behandlas leukemi med cellgift och strålning. Ofta används dessa metoder i kombination. Ibland är benmärgstransplantation nödvändig. Ny frisk benmärg återskapar ett funktionellt immunförsvar.
