Stockholms kommun

Wikipedia

Den här artikeln handlar om kommunen Stockholm. För information om tätorten, se Stockholm (tätort). För andra betydelser, se Stockholm (olika betydelser). Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Stockholmsportalen.

Stockholms kommun
Stockholms stadsvapen
Län	Stockholms län
Domsaga	Stockholms domsaga
Landskap	Uppland och Södermanland
Centralort	Stockholm

Area • Totalt • Vatten	252:a 187,74
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	1:a 780 817 (30 sep 2006) 4 159
Kommunkod	0180
Webbplats	www.stockholm.se

Stockholms kommun är en kommun i östra Svealand på gränsen mellan landskapen Uppland och Södermanland. Inom kommunen ligger de centrala delarna av tätorten Stockholm som utgör kommunens centralort och tillika är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.

[redigera] Administrativ historik

Den 1 januari 1863 infördes kommuner i modern mening i Sverige i och med att 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Av de cirka 2 500 kommuner som då inrättades var 89 städer. Stockholm fick då sin första stadsfullmäktigeförsamlig. Då bestod Stockholms stad ungefärligen av nuvarande Innerstaden. Eftersom Stockholm var en storstad i vardande och utomgränsbebyggelse hade växt upp utanför tullarna utreddes frågan om en inkorporering av utanför staden liggande socknar såsom Bromma, Brännkyrka, Solna, Nacka m fl. Detta ledde till att Brännkyrka socken med Liljeholmens municipalsamhälle införlivades med Stockholm från den 1 januari 1913. Tre år senare var det dags för Bromma socken med Mariehälls municipalsamhälle att ta steget in i Stockholm. När det gäller övriga föreslagna socknar fanns det många problem och något övertagande från Stockholms sida blev inte genomfört. Först efter andra världskriget utökades Stockholms område genom att större delen av Spånga socken med municipalsamhällena Bromsten, Flysta och Solhem samt Hässelby Villastads köping införlivades. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby (från Nacka 1930), Skärholmen (från Huddinge 1963) samt Hansta (från Sollentuna omkring 1980).

Stockholms stad valde att stå utanför landstinget när Stockholms läns landsting bildades genom 1862 års kommunalförordningar och de uppgifter som landstinget skötte sköttes istället av staden. Staden gick upp i landstinget 1971.

För äldre historia se: Stockholms historia

[redigera] Kommun eller stad?

Vid den allmänna kommunreformen 1971 blev Stockholms stad Stockholms kommun, i likhet med alla tidigare landskommuner, köpingar och städer i Sverige. På grund av särskilda regler för Stockholm trädde det nyvalda kommunfullmäktige i funktion redan den 1 oktober 1970, i stället för den 1 januari 1971 som gällde för övriga landet.

På 1980-talet beslutade kommunfullmäktige i Stockholm att använda namnet Stockholms stad i stället för det officiella Stockholms kommun i de fall det "saknar kommunalrättslig betydelse". I vissa sammanhang måste dock den officiella benämningen Stockholms kommun användas.

[redigera] Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld. Ett krönt manshuvud är äldst belagt för Stockholm i ett sigill från 1370-talet. Huvudet kom snart att tolkas som stadens och rikets skydspatron S:t Erik. Det konkurrerade länge med en öppen krona. Den bild vi är vana vid att se som Stockholms vapen utformades på 1920-talet av konstnären Yngve Berg och antogs av stadsfullmäktige 1923. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t först år 1934. Det registrerades enligt de nya reglerna för kommunvapen i PRV år 1974.

[redigera] Indelningar

Kommunen är av administrativa och statistiska skäl indelad i en mängd, ibland delvis överlappande, områden.

De tre huvudelarna är Innerstaden, Västerort och Söderort. Dessa är sin tur indelade i stadsdelar. Det finns i Innerstaden 21, i Västerort 43 och i Söderort 52 stadsdelar. Stadsdelarna är i sin tur indelade i totalt 408 basområden, vilka vart och ett består av ett antal kvarter. Ovanstående områden är statistiska, snarare än administrativa.

För den kommunala förvaltningen är stadsdelarna istället grupperade i 18 stadsdelnämndsområden, varav åtta i Söderort och fem vardera i Innerstaden och Västerort. Dessa motsvarar dock inte de ovan nämnda stadsdelarna utan grupper av sådana. I varje stadsdelområde finns en politiskt tillsatt stadsdelsnämnd med 11-13 ledamöter och under denna en stadsdelsförvaltning. Därutöver finns facknämnder och förvaltningar med hela kommunen som arbetsområde.

För samtliga dessa områden framställs statistik om bl a befolkning. För de allmäna valen är kommunen också indelad i valkretsar och valdistrikt.

Svenska kyrkans församlingar fyller också en funktion i detta hänseende. Kommunens område utgör 28 församlingar (de icke-territoriella oräknade). I Innerstaden består i allmänhet en stadsdel av flera församlingar, medan i Söderort och Västerort normalt en församling består av flera stadsdelar.

Bland tidigare indelningenheter kan nämnas de sk rotarna som fanns mellan 1879 och 1926. Det fanns 36 rotar det sista året, varefter de helt ersattes av stadsdelar.

Det finns även en del "informella omåden". Dessa uppfattas ofta som stadsdelar utan att vara det. Exempel på sådana är Birkastaden, Diplomatstaden eller Örnsberg.

[redigera] Valkretsar

För val till Sveriges riksdag utgör kommunen en valkrets kallad "Stockholms kommun". Denna valkrets har 27 fasta mandat.

Vid val till Stockholms kommunfullmäktige och Stockholms läns landstingsfullmäktige består kommunen av sex valkretsar. Dessa är:

1 Södermalm-Enskede
2 Bromma-Kungsholmen
3 Norrmalm-Östermalm
4 Östra Söderort
5 Västra Söderort
6 Yttre Västerort

Vy från Slussen

Centralbron med Riddarholmen i bakgrunden

[redigera] Geografi

Huvudartikel: Stockholms kommuns geografi

Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr gränsar Innerstaden direkt mot en annan kommun (Solna), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras t. ex. två andra kommuner innan man åter är i Stockholm. Hela området ingår dock i tätorten Stockholm.

[redigera] Demografi

Kommunens folkmängd uppgick till 765 044 per 2004-12-31. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39.8 år (38.1 för män, 41.4 för kvinnor).

40,5% av befolkningen är mellan 20-44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979 personer), följt av Hägerstens församling (49 075 personer) och Farsta församling (45 6771 personer).

Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Stockholms kommun
År			Invånare
1810			67 840
1820			78 357
1830			83 737
1840			87 375
1850			96 401
1860			116 806
1870			140 212
1880			176 289
1890			256 272
1900			315 320
1910			373 764
1920			429 269
1930			512 868
1940			604 608
1950			745 936
1960			808 294
1970			740 486
1980			647 214
1990			674 452
2000			750 348
Källor: Demografiska databasen Folkmängd 1810-1990 och SCB

[redigera] Sevärdheter

Panorama från Stadshustornet

Panoramabild över Slussenområdet, Gamla stan, Stockholms ström, Skeppsholmen och Stadsgården

Panoramabild över norra delen av bangården vid Stockholms central

[redigera] Arkitektur

Huvudartikel: Stockholms arkitektur

Stockholm har byggnader i alla stilar från 1100-talet till nutid. En av de äldsta byggnaderna är Bromma kyrka.

[redigera] Kyrkobyggnader

Några av de mer välkända kyrkobyggnaderna är Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Gustaf Vasa kyrka.

Se vidare komplett lista över kyrkobyggnader i Stockholms stad.

[redigera] Politik

Huvudartikel: Stockholms politik

Stockholm är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av fullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.

Kristina Axén Olin är stadens ledande politiker och bär titeln finansborgarråd.

[redigera] Transporter

Stockholm inklusive Arlanda flygplats är Sveriges största knutpunkt för person- och posttransporter.

[redigera] Vägar

I Stockholm möts E4, E18 och E20. Ett flertal viktiga motorvägar finns i Stockholm. Den mest trafikerade av alla är Essingeleden som är en del av E4 och utgör en stadsmotorväg som går genom Stockholms bebyggelse. Essingeleden är för övrigt mycket lik den motorväg på E75 som går genom Belgrad. En annan numera viktig motorväg är Södra Länken som binder ihop bland annat Essingeleden med Värmdöleden och motorvägen på Riksväg 73 mot Nynäshamn. Vägstandarden är av förhållandevis hög standard även om vissa brister finns då motorvägarna anses ligga för mycket i bebyggelsen. Önskemål har funnits om vägar som ligger lite längre utanför men några sådana lär inte byggas inom överskådlig framtid.

[redigera] Sjöfart

Vy från Södra Djurgården mot Skeppsholmen sen kväll i juli 2006.

Landstinget har huvudansvaret för året-runt trafiken i Stockholms Skärgård (från Arholma till Landsort) genom det helägda bolaget Waxholmsbolaget. Waxholmsbolaget har delvis egna fartyg men köper även in tjänster från lokala rederier. Waxholmsbolaget är sedan 1994 beställare av skärgårdstrafiken och driver inte några fartyg, inte ens sina egna.

Dessutom finns det många nöjes- och charterrederier, det mest kända är det så kallade Strömma Kanalbolaget.

Stockholm är en betydelsefull hamnstad i Östersjön med regelbunden båtrafik till de länder som ligger på andra sidan Östersjön. Det går dagligen färjor till Tallinn, Helsingfors, Åbo och Mariehamn.

[redigera] Järnvägar

Stockholms central

Tågtrafiken i Stockholm är mycket tät. Stommen i tågtrafiken utgörs av Stockholms pendeltåg. Dessa utgår från Stockholms centralstation och går ut till Bålsta, Märsta, Södertälje och Nynäshamn. På dessa linjer finns viktiga pendeltågsstationer som t ex Upplands Väsby och Västerhaninge.

Även den övriga tågtrafiken är mycket tät. Regionala tåg går bland annat till Uppsala, Eskilstuna och Norrköping. Det går också tåg på längre sträckor och bland dessa utgör de snabbaste och tätaste förbindelserna av X2000-tåg. Dessa tåg går bland annat till Köpenhamn och Göteborg. Nattåg med sovvagnar går till övre Norrland, Skåne och Oslo.

[redigera] Flygtrafik

Stockholm-Bromma flygplats invigdes 1936 och ligger i kommunens västra del. Dess betydelse har minskat från 1960-talet, men har de senaste åren fått en ny renässans med ett växande antal utrikesdestinationer. Flygplatsens framtid är omtvistad, eftersom flygtrafiken bl.a skapar buller för de närboende.

[redigera] Kollektivtrafik

Huvudartikel: Kollektivtrafik i Stockholms län

Kollektivtrafiken i kommunen är en del av Stockholms läns samordnade trafik för vilket AB Storstockholms Lokaltrafik har det övergripande ansvaret.

Katarinahissen

[redigera] Ekonomi

Stockholm har under tidigare epoker varit en viktig sjöfarts- och industristad, men idag dominerar produktion av tjänster, t ex finanssektorn, och handel. Tjänstesektorn motsvarar omkring 85% av jobben i Stockholm. Tack vare att det inte finns någon tung industri i Stockholm är det en av världens renaste storstäder.

Det senaste decenniet har ett antal högteknologiska jobb skapats. Stora arbetsgivare inkluderar IBM, Ericsson och Electrolux. Ett av världens ledande IT-centrum finns i Kista i norra Stockholm.

Stockholm är också Sveriges finansiella centrum. Stora svenska banker, som Föreningssparbanken, Handelsbanken och Skandinaviska Enskilda Banken, har sina huvudkontor i Stockholm, precis som stora försäkringsbolag som Skandia och TryggHansa. I Stockholm finns också Sveriges huvudsakliga börs, Stockholmsbörsen. Vidare finns omkring 45% av Sveriges företag med mer än 200 anställda i Stockholm. ^[1]

Under de senare åren har turism spelat en stor roll i stadens ekonomi. Mellan 1991 och 2004 ökade antalet övernattningar från 4 till 7,7 miljoner.^[2]

De största företagen efter antalet arbetsgivare är: ^[3]

Ericsson -- 8 430
Posten -- 4 710
Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) -- 4 240
Föreningssparbanken -- 3 610
Södersjukhuset -- 3 610
Nordea -- 2 820
Handelsbanken -- 2 800
IBM Svenska -- 2 640
Securitas -- 2 360
Veolia Transport -- 2 300
ISS Facility Services -- 2 000
Sveriges Television -- 1 880
Sodexho -- 1 580

[redigera] Kultur och nöjesliv

Stockholmssportalen

Stockholm har ett flertal barer, pubar och nattklubbar. Även ett kasino finns, Casino Cosmopol. Stockholms stadsteater har verksamhet på flera platser. Det finns flera statliga teatrar och ett stort antal privata.

De största nöjesdistriken ligger kring Stureplan och Götgatan.

[redigera] Vänorter

	Belgrad (Serbien)
	Sarajevo (Bosnien och Hercegovina)

[redigera] Dialekter

Huvudartikel: Stockholmska

De dialekter, sociolekter och etnolekter som talats i Stockholmsområdet har skiftat kraftigt. Ekenssnacket var utbrett under 1900-talet, och i dag är shobresvenskan vanlig i förorterna.

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

[redigera] Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Stockholms kommun

	Kommuner i Stockholms län
	Botkyrka \| Danderyd \| Ekerö \| Haninge \| Huddinge \| Järfälla \| Lidingö \| Nacka \| Norrtälje \| Nykvarn \| Nynäshamn \| Salem \| Sigtuna \| Sollentuna \| Solna \| Stockholm \| Sundbyberg \| Södertälje \| Tyresö \| Täby \| Upplands-Bro \| Upplands Väsby \| Vallentuna \| Vaxholm \| Värmdö \| Österåker
	Sveriges län \| Sverige

	Stadsdelsområden i Stockholms stad
	Bromma \| Enskede-Årsta \| Farsta \| Hägersten \| Hässelby-Vällingby \| Katarina-Sofia \| Kista \| Kungsholmen \| Liljeholmen \| Maria-Gamla Stan \| Norrmalm \| Rinkeby \| Skarpnäck \| Skärholmen \| Spånga-Tensta \| Vantör \| Älvsjö \| Östermalm
	Sveriges kommuner \| Stockholms stad

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../s/t/o/Stockholms_kommun.html

Kategorier: Sveriges kommuner | OS-orter | Stockholm | Sveriges städer | Valkretsar till Sveriges riksdag