Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Ris - Wikipedia, den fria encyklopedin

Ris

Wikipedia

För andra betydelser, se Ris (olika betydelser).
?Ris

Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Poales
Familj: Gräs
Poaceae
Släkte: Ris
Oryza
Vetenskapligt namn
§Oryza
Auktor: L.
Arter

Se text

  • Oryza barthii
  • Oryza glaberrima
  • Oryza latifolia
  • Oryza longistaminata
  • Oryza punctata
  • Oryza rufipogon
  • Asiatiskt ris Oryza sativa
    • Oryza sativa var. japonica
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Ris (Oryza) är släkte inom familjen gräs som omfattar omkring 20 arter och växer eller odlas i tropikerna. Den viktigaste arten är asiatiskt ris (Oryza sativa), en ettårig, 1 meter hög stråväxt med långa blad och enblommiga småax i en hängande vippa.

Efter vete är ris det mest odlade sädesslaget i världen, och ris är det viktigaste spannmålet och basfödan för hälften av jordens befolkning. I Asien förekommer ris i kosten mer eller mindre dagligen. I vissa av dessa länder äter man cirka 90 kilo ris per person och år, att jämföra med Sveriges cirka fyra kilo ris per person och år. Ris kan ge mat till fler människor per area än majs och vete, så i länder med tillräcklig vattentillgång för risodling är den en bra gröda för att ge mat åt många människor.

Ris kan användas för att tillverka en mjölkersättning för allergiker och veganer. Rismjölken är naturligt väldigt söt och behöver därför ingen tillsats av sötningsmedel.

Innehåll

[redigera] Historik

Ris har under mycket lång tid använts av människan. Det äldsta odlade ris man hittills hittat är daterat till 13.000 år före vår tideräkning och kommer från Sydkorea. Tidigare har man hittat odlat ris i Sydkina från 10.000-9.000 fvt.


[redigera] Vildris

Se huvudartikel vildris.

Vildris (Leersia oryzoides ) tillhör inte släktet Oryza utan är växt inom ett annat släkte . Vildris odlas också som mat och dess korn är långsmala och gråsvarta.

Det finns också vilda sorter av Oryza som ses som besvärliga ogräs i Asien.

[redigera] Risodling

Ris kan delas in i två huvudgrupper beroende på hur det odlas; bergris och sumpris. Bergris odlas på vanlig åkermark medan sumpris måste växa på vattendränkta fält. Merparten av världens risodlingar är sumpris.


[redigera] Risets uppbyggnad

Riset kan bli mellan en till två meter högt och är ett upprätt strå med långa smala blad. Bladen är glatta på undersidan och strävhåriga på ovansidan. Strået har i genomsnitt 20 till 30 sidoskott och på varje skott finns en blomvippa som kan ha, eller vara utan borst. Det finns i genomsnitt 70 till 80 riskorn i varje vippa.

Riskornet, som är ovalt och tillplattat, är risets frukt. Riskornet är sammanvuxet med blomfjällen och det är dessa som utgör riskornets hårda skal. Innanför detta skal finns ett lager som består av en grå hinna, som kallas silverhinnan, som innehåller mycket B-vitaminer och mineralämnen. Innerst sitter den stärkelserika riskärnan.

Riskorn finns i många färger som vitt, gult, grått, gult, brunt eller svart

[redigera] Några olika sorters ris

Man delar upp riset i olika sorter beroende på dess form. Vanligast är att tala om långkornigt och rundkornigt men ibland använder man också begreppet mellankornigt för de sorter som är mitt emellan lång- och rundkornigt. De olika namnen man sedan ger riset beror oftast på hur man har behandlat det. Vitt ris är polerat; det vill säga att man förutom att ha skalat riset också har polerat bort silverhinnan. Detta får till följd att mycket av risets näringsämnen, proteiner och vitaminer försvinner. En teknik för att få vitt ris och samtidgt behålla risets nyttiga egenskaper är att ångtrycksskala riskornet, detta kallas parboiled. Denna process innebär att en del av silverhinnans näringsämnen, proteiner och vitaminer ångas in i kärnan och blir kvar i riskpornet även efter att riset skalats och polerats.

Ris delas upp i olika kvalitéter beroende på hur hela riskornen är. En låg andel trasiga korn innebär att riset har hög kvalitét.

[redigera] Långkorniga rissorter

Risfält i Bangladesh.
Risfält i Bangladesh.
  • Råris är skalat ris som har silverhinnan kvar.
  • Fullkornsris är råris som ångbehandlats för att förkorta koktiden.
  • Jasminris är ett klibbigt ris som kommer från Thailand. Den aromatiska jasminsmaken finns naturligt i riset som med fördel kan ätas med ätpinnar.
  • Basmatiris är en liten långkornig rissort, berömd för sin nötliknande doft och utsökta smak. Namnet Basmati betyder "väldoftande" på hindi. Basmatiris har odlats traditionellt i Indien och Pakistan i över 8000 år. Det kan bara skördas en gång om året och lagras sedan för att få rätt smak. Basmati odlas nu också i sydvästra USA, med namn som texmati och kasmati, men deras kvalitet når inte riktigt upp till originalet. Basmati finns i en brun och en vit variant, där den bruna är mer näringsrik.

[redigera] Rundkorniga rissorter

  • Avorioris (avorio är italienska för elfenben) är en italiensk, rundkorning rissort som behandlats enligt en speciell metod. Det oskalade riset värms i vatten till omkring två timmar, därefter får riset utstå en tryckbehandling. Denna gör att "silverhinnans" vitaminer och mineral pressas in i riskärnan och riset får sin speciella gula färg. Behandlingen gör också att det bildas en hårdare hinna utanpå riskärnan vilken gör att smak- och näringsämnen bibehålls. Avorioris har därför ett högre näringsinnehåll och håller dessutom längre än vanligt vitt ris. Avorioris är luftigare och mindre klibbigt än det vanliga vita riset och specialbehandlingen gör att koktiden är kortare. Avorioris passar bra till att göra risotto, sallader och pudding.
  • Grötris är ett ganska stort runt riskorn som används till risgrynsgröt, puddingar och dylikt. Grötris klibbar ihop mycket när man kokar det.

[redigera] Tillagning

Ris kan tillagas genom kokning eller ångning. En del ris och två delar vatten kokas tills allt vatten tagits upp av riset, alternativt kan riset kokas i rikligt med vatten tills det är färdigt då vattnet hälls av.

[redigera] Andra användningsområden

Rismjöl består av nästan ren stärkelse, utan allergener, så det används bland annat i ansiktspuder och till produkter för spädbarn. Det låga fiberinnehållet gör att rismjölet även är användbart för att polera kameralinser och fina juveler.

[redigera] Risrätter

[redigera] Produktion och handel

Topplista rårisproducenter - 2005
(miljoner ton)
Kinas flagga Kina 185
Indiens flagga Indien 129
Bangladesh flagga Bangladesh 40
Vietnams flagga Vietnam 36
Thailands flagga Thailand 27
Indonesiens flagga Indonesien 54
Myanmars flagga Myanmar 25
Filippinernas flagga Filippinerna 15
Brasiliens flagga Brasilien 13
Japans flagga Japan 11
Världen Totalt 619
Källa:
Food & Agriculture Organisation
(FAO)
[1]

Världens risproduktion[1] har stadigt ökat från cirka 200 miljoner ton av råris ris 1960 – till 600 miljoner ton 2004. Polerat ris har en vikt av cirka 68 procent av rårisets vikt. År 2004, så var världens ledande producenter; Kina (31% av världsproduktionen), Indien (20%) och Indonesien (9%).

Världens handelssiffror är väldigt olika, då bara 5-6% av det odlade riset handlas med internationellt. De tre största exportländerna är Thailand (26% av exporten), Vietnam (15%) och USA med (11%). De tre största importörerna är Indonesien (14%), Bangladesh (4%), och Brasilien (3%).
källa: eng. wiki

[redigera] Källor

  1. ^ Alla siffror från UNCTAD 1998-2002 och från International Rice Research Institute Statistik (hämtad September 2005)


  •  Se även ordet "ris" på Svenska Wiktionary.
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../r/i/s/Ris.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu