Jul
Wikipedia
För julsången Jul, se Jul (julsång).
Jul är en uråldrig tradition firad i slutet av december som har flera olika ursprung. Dels finns den förkristna julen, som i Sverige fanns innan kristendomens intåg, dels den kristna julen, som nog är den de flesta svenskar idag förknippar med julen. Idag firas den dock av de flesta på sekulärt vis, med få eller inga religiösa inslag.
Innehåll |
[redigera] Jul i Sverige
[redigera] Den fornnordiska julen
Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.
Ordet "jul" finns belagt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul". En vanlig folketymologisk vanföreställning är att ordet är besläktat med hjul; detta är emellertid av språkhistoriska orsaker otänkbart, och ordets förgermanska etymologi är okänd.
[redigera] Den kristna julen
Jul kallas på nordiska språk inkl finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse. Man kan inte som på till exempel engelska direkt ange distinktionen mellan christmas och yule. I Sverige pågår den kristna julen från juldagen, 25 december, till trettondagen, 6 januari.
Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd. Liberius fastställde datum för juldagen till den "25 december" 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.
Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades som tidigare nämnts genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse, och därmed infaller juldagen med midvinter. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.
Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.
Eftersom den kristna julen startar den 25 december, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).
I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jul: tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning 4 november 1772.
[redigera] Den sekulära julen
Det sekulära julfirandet är en blandning av hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från 1800-talet.
I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad på juldagen. Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela världen. Här ingår kommersialismen, julstressen, julskyltning som startar redan i november, H&M:s spektakulära annonskampanjer, julkalendrar, Julkalendern på TV, Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, glögg, julsprit, julöl, julkort med speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar, julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, julneuroser etc. Det har sagts om julen att det är den tiden på året då svenskarna bryr sig om de släktingar de ignorerar resten av året och skuldsätter sig för att köpa saker till andra som dessa aldrig önskat sig eller ens behöver.
Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har därför blivit en pina för människor som är ensamstående eller marginaliserade. De flesta restauranger är stängda på julafton och ibland även på juldagen. Flera ideella organistioner engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite "julstämning" genom att anordna "julbord" med skänkta livsmedel. Dessutom ges lite underhållning.
I Sverige firas julen vanligtvis med familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med ljusstakar och julgranen placeras i rummet. På julaftonen kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen.
Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll inför julfirandet. Även elektriskt ljus används i stor prägel.
[redigera] Dagarna runt jul
Tiden från och med den fjärde söndagen före jul till och med julafton ingår i advent, där särskilt söndagarna är markerade som första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent.
- (lördagen före första advent, Lilla jul, firas allmänt i Finland, ej officiell)
- 13 december Lucia
- (23 december lilla julafton, lokal företelse, ej officiell)
- 24 december julafton
- 25 december juldagen (helgdag)
- 26 december annandag jul/annandagen (helgdag)
- 6 januari trettondag jul/trettondagen (helgdag)
- 13 januari tjugondag knut (kastar julen ut)
[redigera] Jul i andra länder
[redigera] Den ortodoxa kristna julen
De ortodoxa kristna i till exempel Ryssland, firar Jesu födelse den 7 januari.
[redigera] Den anglosaxiska julen
[redigera] Jul i Kina
I Kina firas julen dels av kristna, dels sekulärt av framförallt städernas ungdomar och yngre medelålders. Den stora folkfesten som vad det gäller vikt och familjebindning mest liknar svensk jul är det kinesiska nyåret som infaller längre fram på vinterhalvåret så julen är för de unga sekulära en modern "internationell" helg (dock inte officiell sådan) till vilken man kan skicka julhälsningar och planera små fester utan att tyngas av traditionernas krav.
[redigera] Övrigt
Julfirande eller liknande fanns redan bland flera äldre folk. Några sådana fester är judarnas "chanukka" (tempelinvigningsfest), grekernas "chronia", romarnas "saturnalier". Dagens firande baseras på kombinationer av dessa festligheter. Till exempel härrör traditionen att ge julklappar från romarnas saturnalia och att tända ljus från nordbornas julblot såväl som den judiska chanukka — den sistnämnde högtiden är förmodligen upphovet till den nutida skandinaviska traditionen att placera ljusstakar med en rad av ljus (sju, eller flera) i fönstret under december.
[redigera] Litterära skildringar av svenskt julfirande
- Frans G. Bengtsson: Röde Orm
- Elsa Beskow: Petter och Lottas jul
- Falstaff, fakir: Julen, dess orsaker och verkningar samt Julestuga
[redigera] Se även
- God jul
- julafton
- julbad
- julbock
- julbocken i Gävle
- Julevangeliet
- julhös
- julkonsert
- julkärve
- jullekar
- julmusik
- julotta
- julpynt
- julstatistik
- julstuga
- jultomten
- kristendom
- lilla jul
- Oden