Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Iranska revolutionen - Wikipedia, den fria encyklopedin

Iranska revolutionen

Wikipedia

Irans historia
Förhistoria

Civilisationen i Jiroft (3000-500 f.Kr.)
Kungadömet Elam (2700-539 f.Kr.)
Medien (728-550 f.Kr.)

Persiska riket

Akemeniderna (648-330 f.Kr.)
Seleukiderna (330-150 f.Kr.)
Arsakiderna (250 f.Kr.-226 e.Kr.)
Sassaniderna (226-650)

Efter den arabiska erövringen

Umayyadernas kalifat (661-750)
Abbasidernas kalifat (750-1258)
Tahiriderna (820-873)
Safariderna (861-1003)
Samaniderna (875-999)
Ziyariderna (928-1043)
Buwayhiderna (934-1055)
Ghaznaviderna (963-1187)
Seldjukerna (1037-1187)
Khwarezmiderna(1077-1231)
Ilkhanatet (1256-1353)
Muzaffariderna (1314-1393)
Timuriderna (1370-1506)
Safaviderna (1501-1736)
Afshariderna (1736-1802)
Zanddynastin (1750-1794)
Qajardynastin (1781-1925)
Pahlavidynastin (1925-1979)
Iranska revolutionen 1979
Islamiska republiken Iran 1979-

Iranska revolutionen (även kallat den Islamiska revolutionen) 1979 är ett händelseförlopp där Irans shah störtades och ersattes av en islamisk regim med Ayatollah Ruhollah Khomeini som statsöverhuvud. Iran ändrades radikalt från att varit en västvänlig nation under den enväldiga shahen Mohammad Reza Pahlavi till att bli en islamisk republik.

I korta drag kan revolutionen härledas till shahens maktåtertagande i och med Operation Ajax då den folkvalda socialistiska premiärministern Mossadeq störtades i en oblodig kupp. Censur, politiska dissidenters fängslande och i vissa fall mord ledde till att iranierna distanserade sig mer och mer från makten. Shahens korrupta styre och terrorvälde genom den ökända säkerhetspolisen SAVAK ledde till allt hårdare protester vilka kulminerade i vad som numera benämns "Svarta fredagen" (den 8:e september 1978) av iranierna. Shahen satte in fullt motstånd och våld mot demonstranter som resulterade i många dödsfall. Efter den dagen började hela maktapparaten att vittra sönder under shahen. Militärer deserterade, vägrade lyda officerarnas order och i vissa rapporterade fall till och med dödade befäl och tog över militärbaser runt om i Teheran.

Till slut flydde Shahen landet för att aldrig mer återvända, och den landsförvisade Ayatollah Khomeini återvände från sin exil i Frankrike. Shahen fick asyl i Egypten tack vare Anwar Sadat (ett drag som många analytiker bidrog till stor del till mordet på Sadat av egyptiska islamister). Den 27 juli 1980 dog Shahen av lymfcancer i Kairo och fick en statsbegravning av den egyptiska regeringen. Hans son Reza Pahlavi II är bosatt i USA där han fortfarande lobbar för att avskaffa den islamiska republiken och införa en konstitutionell monarki enligt svensk modell. Han har dock mycket få anhängare.

Revolutionen kan delas in i två sammanhängande faser, under den första fasen bestod motståndarna till Shahen av socialister, liberaler och islamister tillsammans. Målet var något diffust eftersom exempelvis medelklassen och liberalerna ville ha en konstitutionell monarki efter svensk modell medan islamister och socialister ville införa republik, i islamisternas fall en islamsk republik.

I den andra fasen föll alliansen samman, Hizbollah (Guds parti) konsoliderade sin makt genom att förbjuda andra partier en efter en och förföljelserna var i full gång. Den nya konstitutionen var en seger för de ultrareligiösa, Khomeini utsågs till Rahbar (Revolutionens Ledare) och den islamska republiken Iran var född.

Denna artikel behöver wikiformateras.
Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som saknar wikiformatering.


Shahen genomförde först den vita revolutionen, som innebar att bl.a. slöjan förbjöds. Sedan dess levde kvinnor i ett relativt tryggt och välbärgat samhälle. Den stora tragedin inträffade 1 April 1979 då Ayatolla Khomeini utropade den islamska staten Iran. Sedan dess har folket levt under oacceptabla förhållanden med stora förtryck. Att nämna straff som Stening och piskrapp bara för att man visar sig vara lagd åt ”det andra hållet” är ett bland många bevis på samhällets oacceptabla förhållanden. Sharialagarna ger människor betydligt fler skyldigheter än rättigheter. Före revolutionen levde kvinnor och män alltmer sida vid sida, och levnadsförhållandena för kvinnorna var goda i jämförelse med dagens. Idag är gator, torg och motorvägar prydda med affischer och målningar av nuvarande och före detta ayatollor och mullor som lett oppositionen. Polisen har den största makten, vilket tydligt syns på gatorna. De kan t.ex. säga till en kvinna om hon går för lättklädd.

Att påstå att hela nationen lever i depression och fattigdom är dock inte helt korrekt. Det finns de som arbetar inom de statliga ramarna och lever gott ställt. Fler och fler kvinnor syns i universiteten och det finns även ett fåtal kvinnor som har ganska så höga poster i statliga verk. Klasskillnaderna är så mycket större än i exempelvis Sverige. Någorlunda fattiga lever sida vid sida med stenrika kapitalister. Familjesammanhållningen är mycket viktigt. Barn och gamlingar är de som i samhället ses med störst respekt. Nästan alla barn går i skolan, men det är inte vilken skola som helst. De mest förekommande skolorna är de såkallade koranskolorna. Där det mesta av utbildningen utgörs av läran om koranen.

Iran har alltid haft mer eller mindre relationer med omvärlden. De främsta handelsländerna är och har varit: Ryssland, Japan, Frankrike, Kina, Italien och Förenade Arabemiraten. USA hade innan revolutionen en bra dialog med Iran, som efter revolutionen allt mer och mer stelnat. De flesta länder håller sina affärer med Iran i tysthet. Därför ses Iran idag genom media som ett isolerat land med dåliga relationer till omvärlden. Men det är ungefär likadant nu som på shahens tid. Den enda och största skillnaden är att nästan all handel sker inofficiellt nu för tiden. Ingen nation vill självmant uppge sig för att vara export/importland till en nation med så mycket fördomar, förtryck och fanatism. Men trots allt är Iran en mindre ”supermakt” i mellanöstern. Att många länder han ekonomiska intressen i Iran beror på dess strategiskt känsliga läge. Med homozsundet och persiska viken som bas för den mesta av handeln till mellanöstern och råoljan under marken är Iran en relativt viktig beståndsdel i världshandeln.


THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu